På flera håll runt om i Sverige byggs det idag stadsdelar med mål att vara hållbara. Vad det gäller trafiken byggs områden som redan från början är välförsörjda med kollektivtrafik och har väl utbyggda cykelnät. Ändå finns det exempel på stadsdelar som planerats för att det ska vara enkelt att välja hållbara transporter som idag visar siffror på att en hög andel av de resor som genomförs av boende i områdena är bilresor. Ett exempel är stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Syftet men uppsatsen är att utreda trafiksituationen i Västra Hamnen idag och undersöka möjliga tillvägagångssätt för att förbättra den situation som råder. Inledningsvis presenteras det hur trafiksituationen ser ut i stadsdelen idag och möjliga orsaker till att det ser ut som det gör. Vidare kommer Malmö stads egna uppfattningar och mål för Västra Hamnen att behandlas för att ge en bild av deras syn på situationen. Till detta kommer även frågan undersökas vad det finns för möjlighet att påverka människors beteenden för att välja hållbara transporter. Uppsatsen är en fallstudie som genomförts med hjälp av dokument- och litteraturstudier, men också på plats i Västra Hamnen genom intervjuer med boende i stadsdelen och egna observationer. Resultatet av allt insamlat material mynnar i slutet av arbetet ut i ett antal punkter som redovisar vad Malmö stad bör ha i åtanke vid framtida trafikplaneringen i Västra Hamnen för att få fler att välja hållbara transporter över bilen. Varför människor har ett visst beteende, som att exempelvis välja bilen, och hur detta beteendet kan brytas, visar sig i uppsatsen vara en komplex fråga som inte har ett entydigt svar. Människor är olika mottagliga för beteendepåverkan, och något som fungerar i en situation kan visa sig vara otillräckligt i en annan. Att påverka människors beteenden är däremot något som i uppsatsen framkommer som möjligt, och det görs ett försök att bena ut hur det med bäst förutsättningar kan ske.

No description available.

Att tillhandahålla parkeringsplatser för bilar i våra städer kräver mycket utrymme, och det finns ofta intresse för att använda marken för andra ändamål, i synnerhet i stationsnära lägen. Infartsparkeringar underlättar för många att använda kollektivtrafiken men det finns samtidigt en risk att parkeringen främjar anslutningsresor med bil på bekostnad av resor till fots, med cykel eller buss. Det finns behov av att öka kunskapsläget kring användarnas infartsanvändning för att utveckla planeringen av dessa. De fördelar som finns måste tas i relation med de eventuella nackdelarna så att välgrundade beslut kring infartsparkeringar kan tas.Studiens syfte är att analysera hur Trollbäckens infartsparkering i Tyresö kommun används samt att få en bättre förståelse av vem som är den typiska användaren. Studien visar att den övervägande användaren är framförallt en mamma på ca 40 år som arbetar i stan och väljer kollektivtrafiken av ekonomiska skäl, miljöhänsyn och för tidsaspekten. Parkeringsanvändaren bor inte längre bort än 3 kilometer från infartsparkeringen. De flesta ärenden som sker mellan infartsparkeringen och hemmet innefattar allt som oftast att handla mat samt att hämta barn från förskola och skola. Ett borttagande av infartsparkeringarna är för denna individ inte avgörande för valet att fortsätta utnyttja kollektivtrafiken även om fördröjningen av resekedjan skulle anses vara mycket försvårande.Rapporten kan användas som en del av ett beslutsunderlag till huruvida infartsparkeringen bör finnas kvar, byggas ut, eller tas bort. Allt detta kan då stå i relation till den alternativa markanvändningen. Rapporten bidrar till bättre förståelse för hur infartsparkeringen utnyttjas och om den uppfyller sitt syfte. Studien fyller en samhällelig och vetenskaplig funktion då den påverkar framtidens mark- och trafikplanering.

En hållbar stadsutveckling av våra samhällen anses vara en nödvändighet om vi ska kunnamöta de utmaningar som orsakas av de pågående klimatförändringarna i vår värld. För att viska klara denna omställning krävs det att vårt transportsystem utvecklas på ett hållbart sätt.Våra transporter och resor behöver ske på ett transportsystem som är mer yteffektivt ochutföras på ett sätt som är energisnålt och förbrukar mindre fossila bränslen. Detta behov, ochde mål, strategier och åtgärder för att möta det, ingår i begreppet hållbart resande. Att öka andelen resor som utförs med gång, cykel och kollektivtrafik är en viktig beståndsdeli att arbetet med att omforma vårt transportsystem utifrån konceptet hållbart resande. Sedan50-talet har vårt transportsystem har anpassats och växt utifrån bilens behov. I dag behöverSveriges kommuner tänka om och prioritera andra, mer klimatvänliga färdmedel i gaturummet. I den här studien undersöks hur idén om hållbart resande införlivas i två kommuner. Förstgenom att studera hur man arbetar med hållbart resande på en strategisk nivå i deras styr-ochpolicydokument. Detta görs i syfte att studera hur kommunerna har anammat de åtgärder somtidigare forskning har rekommenderat för att framgångsrikt implementera hållbart resande itrafiksystemet. Vidare genomförs en nulägesanalys av kommunernas bebyggelse, därförutsättningarna för att resa med gång, cykel och kollektivtrafik till en av de störresamlingsplatserna i en kommun, evenemangsarenan, undersöks.

Denna uppsats undersöker hur miljöintresserade unga vuxnas tankar kring klimatförändringarna påverkar hur de resonerar kring sina semesterresor. Hur vi ska resa hållbart är en fråga om effektiviseringar i samhället men även förändringar av attityder och vanor hos människor. I den här studien fick sex respondenter beskriva hur de upplever att deras resebeteende påverkas av den attityd de har till klimatförändringarna och vilka andra faktorer de upplever påverkar deras resebeteende. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om planerat beteende och tidigare studier om faktorer bakom resebeteende. Sex teman kopplat till respondenternas resebeteende identifierades. Dessa var; klimatångest, ansvar, tillgänglighet, yttre påverkan, livsstil och personlig utveckling. Respondenterna upplevde alla att klimatproblematiken påverkar hur de resonerar om sitt semesterresande men att många andra faktorer överväger vid beslut om resor. De såg sina semesterresor som en viktig del av deras liv och såg mycket positivt som kom utifrån dem. De tyckte även att det borde finnas fler lättillgängliga klimatvänliga alternativ för semesterresor.

I städer har bilens framväxt satt sin prägel på dimensioneringen och användningen av gaturummen. På senare år har mjuka trafikanters framkomlighet och tillgänglighet i gaturummen allt mer prioriterats, men städer lever fortfarande kvar med gator som främst prioriterar bilen över ett balanserat gaturum som ger plats för andra trafikslag.  Arbetet undersöker vilka kvaliteter och strategier som underlättar framkomligheten för mjuka trafikanter samt vilka vistelsekvaliteter och säkerhetsåtgärder som kan implementeras för ett säkert, attraktivt och tillgängligt gaturum. Vidare syftar arbetet till att ta fram gestaltningsförslag på två gator i centrala Stockholm, Sveavägen och Tegnérgatan. Förslagen ska visa på en omprioritering av de nutida gaturummens struktur mot ett mer hållbart resande och gynna mjuka trafikanters möjlighet att vistas på platsen. Gestaltningsförslagen består av sex olika nedslag som visar på olika gaturum med olika förutsättningar. Strategier för gestaltningsförslagen tas fram genom kvalitativ textanalys och platsanalys. För att kunna identifiera kvaliteter och brister i gaturummen används en analysmetod i platsanalysen. Studiens resultat visar på att mjuka trafikanters säkerhet i gaturummet kan öka genom god belysning, hinderfri gång-och cykelyta och ge dem tillräckligt med utrymme att röra sig på. Vistelsen kan uppmuntras genom att implementera grönska, aktiviteter, och anpassa föremål till den mänskliga skalan.

Spårfaktorn är ett begrepp som idag används inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spårfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta på tidigare forskning samt tidigare utredningar av spårvägsprojekt. Även pågående spårvägsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att få ett bättre grepp om hur begreppet används idag samt för att kunna pröva begreppet. Vårt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kärnan för begreppet spårfaktor. Spårfaktorn är det ökande resandet som inträffar när ny spårväg ersätter busstrafik. En förutsättning är att det finns en god planering och en bra strategi samt att mjuka faktorer tas i beaktning. Det leder till att förtroendet för spårvägen, och resandet, ökar. För att spårfaktorn ska vara lättare att påvisa bör resan vara minst 40 minuter. Vår begreppsprövning har pekat på att intervjupersonerna kan identifiera några av dessa faktorer men inte se en helhet kring dessa. / The rail bonus is a term used in traffic planning which has no clear definition. The purpose of this paper has been to define the rail bonus by doing a concept analysis. This has been done by looking at previous research and previous investigations of light rail projects. We have also studied current light rail projects in Lund and Malmö through interviews with key persons. The purpose of the interviews has been to get a better view on how the term is used today and to compare this with our definition. Our results have shown that a number of factors are the core of the concept of the rail bonus. The rail bonus is the growth in travel that occurs when new tramway replaces buses. One condition is that there is a good planning and a sound strategy, and that soft factors are taken into consideration. This leads to reliability for the tram, and traveling with the tram will increase. To easier prove the rail bonus the journey needs to be at least 40 minutes. Our concept testing has indicated that the interviewees identify some of these factors without seeing them in a bigger perspective.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska städer kan arbeta för att minska invånarnas bilresande. I studien har Umeå kommuns arbete med hållbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vägleda den samtida och framtida planeringen. Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nämnare för städer som visar på goda resultat för invånarnas val av hållbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssätt på prioriteringen av trafikstrukturen i dessa städer. Det gemensamma för städerna med goda resultat är att de har planerat långsiktigt, med ett hållbart resande i fokus. Av Umeå kommuns planeringsdokument framgår att visionen för tätorten har många delar gemensamt med dessa städer, varav målen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort är det tydligaste. Efter att ha studerat Umeå tätorts nuvarande markanvändning, uppsatta planeringsmål och politiska beslut framgår det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt långt ifrån varandra. Anledningarna till detta är många. Planerna är relativt nya och beskriver ett paradigmskifte, från att bilismen har varit en självklar del av stadsbilden till att hanteras med restriktioner, i framförallt stadskärnan.  Informanterna beskriver hur detta måste implementeras hos invånarna, men även hos tjänstemän på kommunen.

Mycket resurser läggs idag ner för att uppmuntra till ett hållbart agerande, men det är långt ifrån bra och på många områden finns brister. Inom turismnäringen har resenärer inte alltid tillräckligt med kunskap om hållbart resande. Informationsspridning är därför viktigt och researrangörer är en grupp som kan påverka resenärerna då de har en direktkontakt med dem. Syftet med detta arbete är därför att utreda på vilka sätt information om hållbart resande lyfts fram via researrangörerna Apollo, Ving, Fritidsresor samt Solresors hemsidor. Syftet är även att se hur väl denna information stämmer överens med Schyst Resandes rekommendationer för researrangörer. Frågeställningen är: hur väl presenterar svenska researrangörer information om hållbart resande via sina hemsidor? Målet är att dela med oss av resultatet till Schyst Resande för att kunna ge dem en uppdatering om dagens situation. Vi vill även bidra med ett system för hur information kan utvärderas på hemsidor gällande researrangörer och hållbar turism. Studien består av en innehållsanalys av Sveriges fyra största researrangörers hemsidor. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av ett unikt kodningsschema, anpassat för denna studie.

Detta arbete behandlar ett företags möjligheter att bidra till ett mer hållbart samhälle. Syftet är att undersöka hur ett företag, IBM Svenska AB, kan bidra till ett mer hållbart samhälle genom att verka för hållbara transportalternativ. För att söka resultat har insamling av material främst skett genom intervjuer med ansvarig för samhällsansvar och externa relationer vid IBM Svenska AB samt grundaren av CERO-modellen, en modell som hjälper företag att nå uppsatta klimatmål inom organisationen. Litteratur som använts har främst varit inom områdena: företagsansvar, Mobility Management och individers handlande för att försöka få en helhetsbild gällande vad som gör att hållbara alternativ implementeras eller inte. Slutsatserna var att företag, i stor utsträckning, har möjlighet att påverka arbetstagare och samhället i stort för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Dock framkom svårigheter med att se om de uppsatta målen inom verksamheten verkligen uppfylls eftersom arbetstagare, enligt teorier, ofta utför handlingar efter eget tycke och smak.