The purpose of this essay is to provide a deeper view of young Swedish travellers’ reasoning about how their behaviours vary between holiday stay and their behaviour in home-environment based on cultural and economic capital. One of those theories is taken from Bourdieu. Cultural capital (Education) is one of four forms of capital that Bourdieu has developed in order to determine an individual's social position in the social order. Furthermore, Bourdieu suggests that there is a strong connection between cultural capital and economic capital (e.g. economic assets and working positions). In the thesis, theories, empirics and analysis are divided into three themes, which refer to, economic and cultural capital, which in itself is categorized into high and low, time movement and planned behaviour. To answer the essay's questions and purpose, a study has been conducted based on a qualitative approach. Twelve semi-structured interviews with Swedes aged 18–30 were conducted. The empirical material is coded and summarized based on our purpose and issues. The results shed light on how cultural and economic capital affect differences in behaviour abroad compared to the behaviour in home environment. Thus, the results confirm the theoretical starting points of the study. The respondents assess that cultural and economic capital have a certain significance in certain situations depending on the destination.

Denna uppsats undersöker hur miljöintresserade unga vuxnas tankar kring klimatförändringarna påverkar hur de resonerar kring sina semesterresor. Hur vi ska resa hållbart är en fråga om effektiviseringar i samhället men även förändringar av attityder och vanor hos människor. I den här studien fick sex respondenter beskriva hur de upplever att deras resebeteende påverkas av den attityd de har till klimatförändringarna och vilka andra faktorer de upplever påverkar deras resebeteende. Resultatet analyserades med hjälp av teorin om planerat beteende och tidigare studier om faktorer bakom resebeteende. Sex teman kopplat till respondenternas resebeteende identifierades. Dessa var; klimatångest, ansvar, tillgänglighet, yttre påverkan, livsstil och personlig utveckling. Respondenterna upplevde alla att klimatproblematiken påverkar hur de resonerar om sitt semesterresande men att många andra faktorer överväger vid beslut om resor. De såg sina semesterresor som en viktig del av deras liv och såg mycket positivt som kom utifrån dem. De tyckte även att det borde finnas fler lättillgängliga klimatvänliga alternativ för semesterresor.

In this study, travel behavior for the users of E-scooter is analyzed based on survey questions. The main purpose of the study is to understand the nature of E-scooters users and their preferences as well as analyzing their trip parameters. The survey was designed to cover most ofthe behavioral influential factors. To represent the motives and barriers towards E-scooter adoption in greater Stockholm. it was sectioned into demographic data, general travel preferences, E-scooter choice preferences, last trip parameters and general discussion questions. Findings of this study suggested that E-scooters are mainly used by residents aged between 18-24. In Stockholm, public transportation facilities are very accessible and affordable than other private transportation modes. Travel time and travel cost were highly evaluated by the users and were considered as deciding criteria prior to making any trip in Stockholm. Findings suggested that trips made by E-scooters are mainly for fun and leisure rather than commuting and services. However, regarding normal trips, it was found that walking replaced the use of E-scooters more often. Historical data was used to validate and support the survey findings. Survey questions did not consider questions regarding impacts of COVID-19 on travel behaviours as well as the changes in travel patterns. Furthermore, the absence of highlights on research areas such as safety which covers the adoption of risky behaviours (i.e., driving on sidewalks, driving opposing traffic flow) and helmet use. The tool was used for research purposes was ‘Questionpro’. / I denna studie analyseras resebeteendet för användarna av E-scooter baserat på enkätfrågor. Huvudsyftet med studien är att förstå E-scooters användares natur och deras preferenser samt att analysera deras tripparametrar. Undersökningen var utformad för att täcka de flesta av debeteendemässiga inflytelserika faktorerna. Att representera motiv och barriärer mot e-scooteradoption i större Stockholm. den delades in i demografisk data, allmänna resepreferenser, val av E-scooter-val, parametrar för sista resan och allmänna diskussionsfrågor. Resultaten av denna studie föreslog att E-skotrar huvudsakligen används av invånare i åldrarna 18-24. I Stockholm är anläggningar för kollektivtrafik mycket tillgängliga och prisvärda än andra privata transportsätt. Restid och resekostnader utvärderades mycket av användarna och ansågs vara avgörande kriterier innan de gjorde en resa i Stockholm. Resultaten föreslog att resor med e-skotrar främst är för skoj och fritid snarare än pendling och tjänster. När det gäller normala resor fann man dock att promenader ersatte användningen av E-skotrar oftare. Historiska data användes för att validera och stödja undersökningsresultaten.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga män respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi ämnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns någon skillnad mellan dessa föreställningar beroende på individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt då tio intervjuer har genomförts med fem män respektive fem kvinnor i åldersspannet 20-30 år. Intervjuerna har kodats och därefter analyserats med hjälp av de valda teorierna vilka bland andra är identitet, genus och ojämlikhet. Vid analysprocessen har även tidigare forskning tillämpats för att stärka de resultat som framkommit under studieprocessen. Studien visar att en utlandssemester är av betydelse för en individs liv och resan bidrar till att individen utvecklar sin identitet. Att resa ses som viktigt för individen för att berätta och stärka vem den är och vill vara. Vidare visar studien på att det inte finns skillnader könen emellan då det gäller beteendeförändringar utan det sker en förändring oavsett kön. Utifrån studiens resultat har vi identifierat att individer som förflyttar sig från sin vardagliga zon till en utlandssemester intar en specifik roll som vi väljer att kalla turistidentitet. Turistidentitet innebär att individen har lämnat sitt vanliga jag hemma för att inta en ny roll där gränserna anses kunna förflyttas. Begreppet turistidentitet blir ett verktyg för att få en förståelse för en individs beteende och att det finns en skillnad individer emellan. I och med att det finns skillnader individer emellan ser turistidentiteten olika ut beroende på vem individen är. / The purpose of this paper is to examine how young men and women living in Sweden discuss about their behavior during travel to another country, and if traveling in itself contributes to identity creation. We intend to examine whether individuals consider it more legitimate to perform acts that in their home country is considered to be less accepted, and if there are any difference between these performances depending on the individual's gender. The study are based on a qualitative approach and interviews were conducted with five men and five women in the age 20-30 years. The interviews were coded and then analyzed by means of the chosen theories which among others are, identity, gender and inequality. In the analyzed process previous research has also been applied to strengthen the results that emerged during the process. The study shows that overseas holiday is relevant to an individual's life and the journey helps individuals to develop their identity. Traveling is seen as important for individuals to tell and strengthen who they are and want to be. The study shows that no differences exist between the sexes when it comes to behavior changes, there is a change regardless of gender. Based on the study results, we have identified that individuals who move from their everyday zone to a holiday abroad take a specific role, which we choose to call the tourist identity. The conception of the Tourist Identity is that the individual has left one´s usual self at home to take on a new role where the boundaries are considered to be moved. The concept of tourist identity becomes a tool to gain an understanding of an individual's behavior and that there is a difference between individuals. Depending on who the individual is the tourist identity differs.

I denna studie har svenska resenärers riskuppfattning och resebeteende under Corona- pandemin undersökts. Studien undersöker också svenska resenärers medvetenhet och attityd till Corona-pandemin. För att uppfylla studiens syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts med tillvägagångssättet semistrukturerade intervjuer. Resultatet av det insamlade materialet påvisade bland annat att respondenterna som deltagit i denna studie uppfattar att de har förändrat sitt resebeteende och väljer att resa inrikes istället för utrikes under Corona-pandemin, riskuppfattningen i resandet har ökat hos respondenterna, men vad som uppfattas som en mindre eller större risk skiljer sig åt, ökad medvetenhet har uppstått hos respondenterna när en resa planeras, både om säkerhet kring boende men även transportmedel till destinationen samt att riskuppfattningen hos individer har blivit bättre och utvecklats och man tänker till mer när en resa ska genomföras och vilka konsekvenser det finns av att resa.

Denna studie syftar till att belysa elsparkcykelns roll i transportplaneringen och arbetet med hållbara transportsystem. Mobilitet och tillgänglighet är faktorer som ligger till grund för människors val av resor och värderas därför högt inom städers transportplanering. Mikromobila fordon är innovativa transportmedel med syfte att främja hög mobilitet och tillgänglighet samtidigt som de bidrar med ett hållbart resande. Studien berör ämnet resebeteende för att undersöka användningen av mikromobilitet för alternativa transportmedel. Det har även gjorts undersökningar baserat på metoden mobility management för att undersöka metoder för beteendepåverkan samt vilka syfte dessa har. Meningen med dessa åtgärder ligger till grund i att minska bilanvändningen samt att människor ska övergå till mer hållbara transportmedel. Studien undersöker fenomenet elsparkcyklar och resebeteenden i Malmö stad, Helsingborg stad och Trelleborg kommun, några av Skånes största kommuner. Malmö och Helsingborg har implementerat elsparkcyklar i deras transportnät och ställer sig i grunden positiva till fordonen men att situationen på flera sätt behöver lösas. Politiken har uttalat sig om att elsparkcyklar är här för att stanna eftersom de ser en potential i att skapa en högre mobilitet och framtidstänk i dessa fordon. Regleringar för elsparkcyklar har tillkommit under senare år efter att fordonen implementerats. Detta på grund av att städerna var oförberedda när elsparkcykelföretagen valde att etablera sina verksamheter. Detta har medfört att städerna halkade efter i utvecklingen och processen att tillämpa regelverk har tillkommit i efterhand. Eftersom det är ett relativt nytt fordon har ingen större studie genomförts kring användningen av dessa fordon vilket har lett till att städer har haft svårt att analysera vilka verktyg som behövs för en bra utveckling av elsparkcyklar i staden. Studiens dokument- och intervjustudie har belyst kommunernas arbete med hållbara transporter och förändrat resebeteende samt deras syn på det nya mikromobila fordonet elsparkcykeln, vilket har bidragit till en bred grund att utveckla studiens analytiska del såväl som resultat. Uppsatsens slutsats kommer fram till att arbetet att uppnå ett hållbart resande kräver ett tillitsfullt samarbete mellan involverade transport- och statliga aktörer, samt tydligt utvecklade strategier för integrering av transportsystemen som underlättar för individer i påverkansarbetet. Men om elsparkcyklar är en del i detta är fortfarande oklart. / This study aims to shed light on the role of electric scooters in transport planning and sustainable transport systems. Mobility and accessibility are factors that underpin people's travel choices and are therefore highly valued in urban transport planning. Micromobile vehicles are innovative means of transportation with the aim of promoting high mobility and accessibility while contributing to sustainable travel. The study addresses the topic of travel behavior to investigate the use of micromobility for alternative means of transport. There have also been studies based on the mobility management methodology to investigate methods for influencing behavior and their purpose. The purpose of these measures is based on reducing car use and encouraging people to switch to more sustainable modes of transport. The study investigates the phenomenon of electric scooters and travel behavior in Malmö city, Helsingborg city and Trelleborg municipality, some of Skåne's largest municipalities. Malmö and Helsingborg have implemented electric scooters in their transport network and are basically positive about the vehicles, but the situation needs to be resolved in several ways. Politicians have stated that electric scooters are here to stay because they see a potential in creating higher mobility and future thinking in these vehicles. Regulations for electric scooters have been added in recent years after the implementation of the vehicles. This is because cities were unprepared when electric scooter companies chose to establish their operations. This has meant that cities have lagged behind in the development and the process of applying regulations has been added afterwards. Since it is a relatively new vehicle, no major study has been conducted on the use of these vehicles, which has led to cities having difficulty analyzing what tools are needed for a good development of electric scooters in the city. The study's document and interview study has highlighted the municipalities' work with sustainable transport and changed travel behavior as well as their view of the new micromobile vehicle the electric scooter, which has contributed to a broad basis for developing the study's analytical part as well as results. The thesis concludes that the work to achieve sustainable travel requires a trusting cooperation between the involved transport and governmental actors, as well as clearly developed strategies for integrating the transport systems that facilitate individuals in the advocacy work. But whether electric scooters are part of this is still unclear.

Hållbarhet har under de senaste decennierna blivit ett kraftfullt nyckelbegrepp som präglar trafikplaneringens riktlinjer. I kombination med de åtgärder som under många år använts för att öka andelen hållbara resor inom transportsektorn, såsom forskning om elbilar och alternativa bränslen, har på senare år även beteendepåverkande åtgärder implementerats under konceptet mobility management. En aktuell teori i sammanhanget är nudge-teorin, vilken innefattar hur beslutsfattare kan hjälpa människor att fatta bra beslut genom mindre åtgärder: genom att ge dem en knuff i rätt riktning, utan att kräva ekonomiska incitament eller begränsa människors valmöjligheter (Thaler och Sunstein 2008). Nudging som koncept är fortfarande relativt outforskat inom trafikplanering, även det finns vissa likheter med mobility management.   Syftet med denna studie är att öka förståelsen om konceptet nudging samt undersöka dess kvaliteter som planeringsverktyg för att påverka resebeteenden. Genom att studera fem kommuner som alla deltagit i det EU-finansierade projektet Knuffa resan rätt, undersöker uppsatsen hur nudge-åtgärder har använts samt hur användarna uppfattat att arbeta med verktyget. Uppsatsen ämnar också belysa hur de deltagande kommunerna tidigare arbetat med beteendepåverkande åtgärder och vilka skillnader de upplever med användandet av nudging som verktyg. Denna studie är en flerfallstudie, där intervjuer har använts som huvudmetod för att samla in empiriska data om de fem olika fallen som studien består av. I kombination med denna metod utfördes även en litteraturstudie, där relevant litteratur om hållbarhet och trafikplanering samlats in, samt ett teoretiskt ramverk om beteendevetenskap, där teorin om nudging lyfts fram.   Resultatet från fallstudierna visar att nudging ses som ett nytt spännande verktyg bland kommunerna, även om somliga påpekar att verktyget omedvetet tidigare använts. Skillnaden avser etableringen av nudging som begrepp, samt att kommunerna nu fått en förståelse för teorierna bakom nudging, hämtade från beteendeekonomin.  Dessa kunskaper har bidragit till en medvetenhet som kommer effektivisera, men också rättfärdiga, framtida beteendepåverkande projekt inom kommunerna. Däremot finns en problematik vad gäller arbetsprocessen vid nudge-åtgärder. I synnerhet krävs en mer omfattande utvärdering vilket resulterar i än mer resurskrävande projekt. Sannolikt kommer det krävas viss modifikation och flera omgångar av testprojekt innan ett bättre koncept eller modell har utvecklats som effektiviserar nudging som exklusivt planeringsverktyg. Tills dess bör insikterna om nudging användas främst som ett komplement till redan befintliga planeringsverktyg, med syftet att i stället effektivisera dessa.

Virtual reality, or VR, is a 3D technology that has become increasingly common, and in connection with the covid-19 pandemic, travel in VR was also launched. The purpose of our study is to shed light on the impact of virtual reality on Swedish air travelers’ travel behavior, by studying their attitude towards future air travel in relation to virtual travel. Can they choose virtual trips and there by forego the flight, or are travelers motivated after their virtual trips to also visit the destinations physically? Furthermore, how do they see the climate impact of aviation and whether it has any significance for them, we have conducted qualitative semi-structured studies where we collected sixteen responses from a survey posted in travel-interested groups on the social media platform Facebook and interviewed ten airtravelers at Stockholm Arlanda Airport. In addition, we interviewed an employee at a VR center and tested a game in virtual reality. We have analyzed our collected data material and compared the answers of all respondents. The results show that physical travel is important for most respondents, they mentioned various needs that they felt virtual travel could notsatisfy. The climate impact of the aviation industry had varying degrees of importance in the two compared respondent groups. The interest in virtual travel was not that great, but increased when a fictitious scenario was presented, when more people could imagine replacing the flight with the virtual one.

Trafiksystem utformade till förmån för bilanvändning föranleder stora utmaningar i form av globala klimatförändringar, där omkring en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen kan kopplas till transportsektorn. Traditionella tillvägagångssätt för att sänka utsläppen från personbilar, där fysisk infrastruktur är det främsta verktyget, anses inte tillräckligt för att möta de ambitiösa miljömålen på global och nationell nivå. Därmed måste nya metoder för att sänka utsläppen utredas och ett alternativ är att studera hur förändringar i trafikanters beteende kan resultera i minskad bilanvändning och därmed bidra till mer hållbara trafiksystem. Att skjutsa barn till och från idrottsaktiviteter inkluderas ofta som en av orsakerna till att familjer med barn känner ett behov att ha tillgång till en egen bil i större utsträckning än andra befolkningsgrupper. Det övergripande syftet med detta examensarbete var att, med hjälp av tre idrottsföreningar i olika stora svenska tätorter, analysera hur skjutsningen av barn är organiserad, vilka strukturer som stödjer och vilka som minskar behovet av skjutsning med bil. Syftet var dessutom att skapa kunskap om hur individen formar sitt resebeteende baserat på sin rumsliga och sociala omgivning. Målet var att med vetskapen om detta kunna utforma planeringstrategier för minskad bilanvändning. För att uppnå syftet med studien krävdes det att flera metoder kombinerades. De metoder som användes var en litteraturstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Enkäten skickades till föräldrarna på idrottsföreningarna och utifrån svaren kategoriserades de svarande utifrån deras skjutsningsbeteenden. Därefter intervjuades föräldrar från de olika kategorierna för att kunna tillgå kvalitativa data på ett systematiskt sätt. Resultatet av studien visar att det finns en skjutsningsproblematik som följer av att bil anses vara det mest praktiska färdmedlet för att ta barn till idrottsaktiviteter. Studiens resultat indikerar att skjutsning av barn till idrottsaktiviteter påverkas av ett antal olika faktorer och att dessa skiljer sig åt mellan individer, sociala sammanhang och fysiska kontexter. Det framgår att det från föräldrarnas sida finns potential att samordna skjutsning och på så sätt bidra till omställningen till ett mer hållbart skjutsande. För att föreningar ska kunna understödja denna omställning så presenteras ett antal Mobility Management-åtgärder inspirerade av föräldrarnas förslag och av de teorier som ingår i litteraturstudien. / Traffic systems designed to benefit car use causes major climate change challenges and one fourth of global carbon dioxide emissions can be derived from the transportation sector. Traditional approaches, in which physical infrastructure is the primary tool for reducing emissions from car mediated transportation, are not sufficient to achieve the ambitious environmental goals at global and national levels. Thus, new methods must be considered and one alternative is to study how changes in user behaviour can result in reduced car use and thereby contribute to sustainable transportation systems. Driving children to and from sports activities is often included as one of the reasons why families with children feel the need to have access to their own car in a greater extent than other population groups. The overall purpose of this degree project was to, with help from three sports associations in Swedish urban areas of varying size, analyse how driving of children is organized, which structures that support and which reduce the need for driving. The purpose was moreover to generate knowledge about how the individual shapes its travel behaviour based on its spatial and social environment. With the knowledge of this, the goal was to design planning strategies with the aim of reducing car mediated transportation. To achieve the purpose of the study, a combination of several methods was a prerequisite. The methods used in this study were a literature overview, a survey and interviews. The survey was sent to parents of the members of the sports associations and a categorization by driving behaviour was made based on their answers. Interviewees was selected from the categories, to provide qualitative data in a systematic way. The results of the study confirm the problem of driving children, which derives from the fact that a car is considered the most practical mean of transportation to and from sports activities. The study results also indicate that driving of children to sports activities is affected by a number of factors and that these differ between individuals, social and spatial contexts. Additionally, parents in the study demonstrate a potential to coordinate carpooling and thus aid the transition to more sustainable driving behaviour. In order for sport associations to be able to assist this type of behavioural change, a number of Mobility Management measures, inspired by the parents' proposals and the theories included in the literature overview, are presented.