In today’s changing society focus is directed to develop strategies in order to respond to the consequences of the extensive climate crisis. Nudging is a theory that aims to promote desirable behaviors with simple tools. Today, nudging is used in the planning context as one of several tools that can contribute to a more sustainable planning. Our thesis explore how nudging is used in practice, and what possibilities and limitations nudging brings to planning. We conducted qualitative interviews and a document analysis that enabled our results. Our results show that nudging could contribute to a more sustainable planning in the form of promoting behavior in individuals, but this is not the answer to the current climate crisis. The idea of how nudging should be used varies and further research is needed to understand the extent of how nudging appears in practice. / I dagens föränderliga samhälle är fokus riktad till att utveckla strategier för att svara till de konsekvenser den omfattande klimatkrisen medför. Nudging är en teori som syftar till att främja önskvärda beteenden med enkla hjälpmedel. Idag används nudging i planeringssammanhang som ett av flera verktyg som kan bidra till en hållbar planering. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur nudging används i praktiken, samt vilka möjligheter och begränsningar nudging medför till planering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer och en dokumentanalys som har möjliggjort vårt resultat. Vårt resultat visar att nudging kan bidra till en hållbar planering i form av att främja beteenden hos individer, men det är således inte svaret på den rådande klimatkrisen. Bilden av hur nudging ska användas varierar och det krävs fortsatt forskning för att förstå vidden av hur nudging ter sig i praktiken.

Föreställ dig att du har funderat ett tag på att börja äta mer hälsosamt, även om du inte kan förmå dig till att börja. Plötsligt en dag känns det där hälsosamma alternativet i restaurangen som ett mycket naturligt val att ta och en anledning till det kan bero på att restaurangen hade utformat en nudge som du blev påverkad av. Nudging syftar till att utforma den miljö som ett beslut fattas i för att påverka och styra individen till att ta ett visst beslut, som gynnar både individen och samhället. I nuläget används nudging i stor utsträckning inom politiken, även om andra aktörer har börjat tillämpa detta inom andra verksamhetsområden. Det finns relativt lite forskning som visar hur företag arbetar med nudging och den forskning som finns berör till stor del området hälsa- och livsstil. Denna studie syftar till att få en inblick i hur företag inom detaljhandelsbranschen tillämpar nudging inom fysisk butik och e-handelsplattform. För att ta reda på detta har studien tillämpat en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomfördes med olika detaljhandelsföretag. Studien visade att företagens aktiviteter överensstämmer med nudging, dock uppfyllde de inte alla kriterier en nudge bör uppfylla. Studien påvisade även att företagens sätt att arbeta med nudging inte alltid gynnar både individen och samhället, och att flertalet av de aktiviteter som företagen verkställer gynnar företaget i slutändan. / Picture yourself wanting to eat healthier, but you have experienced adversity to start. All of a sudden while standing in the restaurant, that healthy option that seemed so far away, now seems like the proper decision to make. A reason for the sudden change may be due to a nudge that the restaurant has reinforced in order to influence you subconsciously. The concept of nudging aims to shape the environment to indirectly influence the behavior of an individual to make a certain decision that benefits both the individual and society. Today, nudging is mostly used in politics, however the use of nudging is expanding and is now being applied in other societal functions as well. The current research on how nudging is used in corporations is relatively limited and mainly focuses on health and lifestyle. Therefore, the aim of this study is to get an insight how retail companies use nudging in stores and on e-commerce platforms. In order to examine how swedish retail companies use nudging as a positive reinforcement technique, this study used a quality method where six interviews were conducted with several retail companies. The study concludes that the retail companies’ methods conform nudging, however all criterias included in the concept of nudging were not fulfilled. The study also demonstrates that companies way of working with nudging not always benefits the individual and society, and many of the activities does in the end benefit the companies.

Hållbarhet har under de senaste decennierna blivit ett kraftfullt nyckelbegrepp som präglar trafikplaneringens riktlinjer. I kombination med de åtgärder som under många år använts för att öka andelen hållbara resor inom transportsektorn, såsom forskning om elbilar och alternativa bränslen, har på senare år även beteendepåverkande åtgärder implementerats under konceptet mobility management. En aktuell teori i sammanhanget är nudge-teorin, vilken innefattar hur beslutsfattare kan hjälpa människor att fatta bra beslut genom mindre åtgärder: genom att ge dem en knuff i rätt riktning, utan att kräva ekonomiska incitament eller begränsa människors valmöjligheter (Thaler och Sunstein 2008). Nudging som koncept är fortfarande relativt outforskat inom trafikplanering, även det finns vissa likheter med mobility management.   Syftet med denna studie är att öka förståelsen om konceptet nudging samt undersöka dess kvaliteter som planeringsverktyg för att påverka resebeteenden. Genom att studera fem kommuner som alla deltagit i det EU-finansierade projektet Knuffa resan rätt, undersöker uppsatsen hur nudge-åtgärder har använts samt hur användarna uppfattat att arbeta med verktyget. Uppsatsen ämnar också belysa hur de deltagande kommunerna tidigare arbetat med beteendepåverkande åtgärder och vilka skillnader de upplever med användandet av nudging som verktyg. Denna studie är en flerfallstudie, där intervjuer har använts som huvudmetod för att samla in empiriska data om de fem olika fallen som studien består av. I kombination med denna metod utfördes även en litteraturstudie, där relevant litteratur om hållbarhet och trafikplanering samlats in, samt ett teoretiskt ramverk om beteendevetenskap, där teorin om nudging lyfts fram.   Resultatet från fallstudierna visar att nudging ses som ett nytt spännande verktyg bland kommunerna, även om somliga påpekar att verktyget omedvetet tidigare använts. Skillnaden avser etableringen av nudging som begrepp, samt att kommunerna nu fått en förståelse för teorierna bakom nudging, hämtade från beteendeekonomin.  Dessa kunskaper har bidragit till en medvetenhet som kommer effektivisera, men också rättfärdiga, framtida beteendepåverkande projekt inom kommunerna. Däremot finns en problematik vad gäller arbetsprocessen vid nudge-åtgärder. I synnerhet krävs en mer omfattande utvärdering vilket resulterar i än mer resurskrävande projekt. Sannolikt kommer det krävas viss modifikation och flera omgångar av testprojekt innan ett bättre koncept eller modell har utvecklats som effektiviserar nudging som exklusivt planeringsverktyg. Tills dess bör insikterna om nudging användas främst som ett komplement till redan befintliga planeringsverktyg, med syftet att i stället effektivisera dessa.

Klimat och miljö är idag ett omdiskuterat ämne inom politik och samhälle. Trots det lever och konsumerar svenskarna i dag som om det fanns resurser från fyra jordklot i stället för ett. Detta leder i sin tur till onödigt avfall som med hjälp av rätt metoder skulle kunna förebyggas. I samarbete med Motala kommun genomfördes därför detta projekt, med syfte att använda nudging som en metod för att förebygga matavfallsmängder från barnfamiljer med fokus på minskat matsvinn. Nudgesen implementerades i två olika bostadsområden tillhörande Motala kommun, där det ena området mottog pro-self-nudges och det andra området mottog pro-social-nudges och där dessa nudges sedan jämfördes med varandra. Resultatet från undersökningen visade inte någon signifikant påverkan på matavfallsmängderna, varken från pro-social-nudgesen eller pro-self-nudgesen. Slutsatsen som drogs av resultatet var därmed att denna typ av nudging inte är tillräcklig för att kunna förändra människors konsumtions- och slängbeteenden, utan det krävs att fler aktörer, såsom livsmedelsbutiker, hjälps åt för att få människor att fatta rätt beslut redan i affären, innan matsvinnet uppstår.