Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur framtiden för detaljhandeln ser ut i Hofors. Metod: Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod samlade jag det empiriska material som behövde för att få en bild av läget i Hofors. Den kvalitativa metoden tog sitt uttryck i intervjuer med en stor del av dem som bedriver affärsverksamhet i Hofors kommun. Den kvantitativa metoden i sin tur bestod av en enkätundersökning bland dem som bor och arbetar i Hofors. Teori: Genom att läsa böcker och forskningsrapporter rörande handel och konsumentbeteende, så har jag kunnat föra fram viktiga teorier till vilka jag har kopplat min empiri.Slutsats: De som bor och arbetar i Hofors uppger att de ofta handlar sina dagligvaror i Hofors, men många väljer också att handla på andra orter ibland. Vad det gäller sällanköpsvaror så handlas de mer sällan i Hofors, då allt fler väljer att åka till närliggande handelsplatser för att köpa den typen av varor. Samtidigt är större delen av respondenterna nöjda med både kvalité och servicenivån i butikerna. Affärsägarna i Hofors kommun är övervägande positiva; både vad det gäller hur affärerna går nu jämfört med för några år sedan, men också vad det gäller framtiden för handeln i Hofors även om de finns dem som det går sämre för och de som inte tror på någon vidare utveckling. Jag tror att handeln i Hofors kan utvecklas men att det gäller att man satsar på att göra centrum mer attraktivt och att man måste få de boende i Hofors att se hur mycket vi faktiskt har på orten. Mycket hänger på att fler stannar kvar hemma för att handla istället för att åka iväg.

Bakgrund: Ett detaljhandelsföretags arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättra villkoren i produktionsleden. De kan säkerställa att villkoren i leverantörskedjan inte bidrar till miljöförstöring eller kränker mänskliga rättigheter. Ett detaljhandelsföretags arbete inom hållbarhet skulle kunna möta kunders krav på att produkter är tillverkade under miljömässiga och anständiga sociala villkor. Ett företag som arbetar med hållbar utveckling skulle kunna öka lönsamheten och konkurrenskraften på olika sätt. En hållbarhetsstrategi skulle kunna minska risker för negativ publicitet som påverkar imagen. Det skulle också kunna leda till ett starkare varumärke.   Syfte: Att öka förståelsen inom ämnet hållbar utveckling och bidra till kunskap inom området. Ämnesområdet är aktuellt för detaljhandelsföretag att ta hänsyn till då konsekvenserna av miljöproblemen gör sig påminda.   Metod: Uppsatsen består av fallstudier av två företag inom detaljhandeln. En kvalitativ forskningsmetodik med en abduktiv forskningsansats har använts. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med ett av fallföretagen och en hållbarhetsredovisning i det andra fallet.   Resultat, slutsatser: I studien presenteras en rad skäl till varför hållbar utveckling är viktigt att ta hänsyn till för detaljisterna. Det är viktigt att beakta hållbarhetens tre målklasser, leverantörskedjan, sortiment och styrning samt anställda och konsumenter. Detta för att kunna skapa en strategi över hur detaljhandelsföretag ska kunna arbeta med hållbar utveckling för att nå lönsamhet och konkurrensfördelar.

<p>Idag står detaljhandeln för ungefär en tredjedel av den totala privata konsumtionen i Sverige. Den är viktig för regioners attraktionskraft och invånarnas livskvalitet. Detaljhandeln har under de senaste decennierna sett större förändringar än de flesta andra branscher. Mycket på grund av uppkomsten av externa köpcentrum, vilka idag står för en fjärdedel av handelns omsättning. Genom att erbjuda fri parkering, ett stort utbud av affärer och långa öppettider attraherar externa köpcentrum mycket kunder, både inifrån och utifrån staden. Detta tillsammans med ett bättre vägnät och den ökade tillgången på personbilar har bidragit till framgången för köpcentrum. 1987 öppnade köpcentrumet A6 i Jönköping. Detaljhandlarna i stadskärnan var nu tvungna att konkurrera om kunderna med ett externcenter. De första åren efter A6 öppnade tappade stadskärnans butiker 20 % av omsättningen och många butiksägare såg det som ett stort hot. För att möta hotet gjordes en stor investering i en uppfräschning av stadskärnan. A6 har sedan dess dragit mycket kunder och stadskärnan har tagit del av denna ökning. Idag konkurrerar städer om kunder på samma sätt som företag. De måste marknadsföra det som är unikt i staden för att locka till sig kunder från närliggande städer och kommuner. Genom en attraktiv stadskärna med ett brett utbud av butiker, kultur och nöjen kan städer bli konkurrenskraftigare.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka detaljhandelssituationen i Jönköping. Vi vill se vad de teorier som finns inom ämnet säger om samspelet/konkurrensen mellan stadskärnor och externa köpcentrum samt vad personer som är involverade i Jönköpings detaljhandel har för åsikter. Då konkurrensen mellan städer har blivit allt hårdare vill vi även undersöka vad Jönköping gör och bör göra för att bli en stad att räkna med i kampen om köpkraften. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, för att få en djupare förståelse av problemet. Vi genomförde en fokusgruppintervju för att samla in vårt empiriska material. En fokusgrupp består av ett mindre antal människor som träffas vid ett tillfälle för att diskutera ett på förhand bestämt ämne. Genom en öppen diskussion deltagarna emellan, får man fram åsikter och svar på de frågor som ställts. Vi valde att ta med representanter från A6, stadskärnan, kommunen samt konsumenter i intervjun för att få synpunkter från alla berörda delar. Med hjälp av vår teoriram och resultaten från fokusgruppintervjun är vår slutsats att A6 och stadskärnan kompletterar varandra. A6 drar väldigt mycket folk utifrån kommunen vilket smittar av sig till centrum medan A6 kan dra nytta av det starka varunamn som Jönköping är. Tillsammans har de som huvudmål att locka så mycket folk som möjligt till kommunen. För att få Jönköping till att bli en starkare handelsstad är komplementstänkandet en förutsättning. Det viktigt att alla i staden arbetar tillsammans mot samma mål. En attraktiv och livlig stadskärna skulle ihop med A6s stora utbud kunna locka ännu fler till staden.</p> / <p>Today the retail trade represent about one third of the total private consumption in Sweden. It is important for the region’s attraction and the inhabitant’s quality of life. The retail trade has during the last decades gone through greater changes than most other industries. This is greatly due to the development of external shopping malls, which today stands for one fourth of the commerce. By offering free parking spaces, a large range of stores and extensive opening hours, the external shopping malls attract a lot of customers both from within and from other cities. These factors together with a better road network and the increased access to cars have contributed to the success of shopping malls. 1987 the shopping mall A6 opened in Jönköping. The retailers in the city centre were now forced to compete for the customers with a shopping mall. The first years after the opening of A6, the city centre stores’ turnover dropped by 20 % and many store owners experienced A6 as a big threat. To meet the new threat, a large amount of money was used to rebuild and fresh up the city centre. Since then, A6 has attracted a lot of customers and the city centre has taken part of that increase as well. Today cities compete for the customers just like companies do. They have to market the things that are unique in the city in order to attract customers from other cities and municipalities. By an attractive city centre with a wide range of stores, culture and entertainment cities will become more competitive. </p><p>The purpose of this essay is to examine the retailing situation in Jönköping. We want to see what the theories within the field say about the cooperation/competition between city centres and shopping malls and hear the opinions of the persons involved in the retailing trade in Jönköping. As the competition between cities has become greater, we also want to examine what Jönköping does and should do, in order to become a more attractive city for customers and inhabitants. To examine this we have chosen to use a quantitative method, in order to get a deeper understanding of the problem. We carried out a focus group interview to gather the empirical data. A focus group consists of a small number of people who meet once to discuss a subject that is chosen in advance. By an open discussion between the participants, opinions and answers to the questions are gathered. We chose to include participants in the focus group that represented A6, the city centre, the municipality and consumers in order to get opinions from all parts. Seen to our frame of reference and the results from the focus group interview, our conclusion is that A6 and the city centre complement each other. A6 attracts a lot of customers from other cities which also the city centre gains from, whereas A6 can utilise the strong brand name of Jönköping. Together they have the common goal of attracting as much customers as possible to the municipality. For Jönköping to become a more competitive market place, the complement thinking is a prerequisite. It is important for all in the city to cooperate and share common goals. An attractive and lively city centre would together with A6’s wide range of stores attract even more visitors and customers to the city.</p>

Idag står detaljhandeln för ungefär en tredjedel av den totala privata konsumtionen i Sverige. Den är viktig för regioners attraktionskraft och invånarnas livskvalitet. Detaljhandeln har under de senaste decennierna sett större förändringar än de flesta andra branscher. Mycket på grund av uppkomsten av externa köpcentrum, vilka idag står för en fjärdedel av handelns omsättning. Genom att erbjuda fri parkering, ett stort utbud av affärer och långa öppettider attraherar externa köpcentrum mycket kunder, både inifrån och utifrån staden. Detta tillsammans med ett bättre vägnät och den ökade tillgången på personbilar har bidragit till framgången för köpcentrum. 1987 öppnade köpcentrumet A6 i Jönköping. Detaljhandlarna i stadskärnan var nu tvungna att konkurrera om kunderna med ett externcenter. De första åren efter A6 öppnade tappade stadskärnans butiker 20 % av omsättningen och många butiksägare såg det som ett stort hot. För att möta hotet gjordes en stor investering i en uppfräschning av stadskärnan. A6 har sedan dess dragit mycket kunder och stadskärnan har tagit del av denna ökning. Idag konkurrerar städer om kunder på samma sätt som företag. De måste marknadsföra det som är unikt i staden för att locka till sig kunder från närliggande städer och kommuner. Genom en attraktiv stadskärna med ett brett utbud av butiker, kultur och nöjen kan städer bli konkurrenskraftigare. Uppsatsens syfte är att undersöka detaljhandelssituationen i Jönköping. Vi vill se vad de teorier som finns inom ämnet säger om samspelet/konkurrensen mellan stadskärnor och externa köpcentrum samt vad personer som är involverade i Jönköpings detaljhandel har för åsikter. Då konkurrensen mellan städer har blivit allt hårdare vill vi även undersöka vad Jönköping gör och bör göra för att bli en stad att räkna med i kampen om köpkraften. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, för att få en djupare förståelse av problemet. Vi genomförde en fokusgruppintervju för att samla in vårt empiriska material. En fokusgrupp består av ett mindre antal människor som träffas vid ett tillfälle för att diskutera ett på förhand bestämt ämne. Genom en öppen diskussion deltagarna emellan, får man fram åsikter och svar på de frågor som ställts. Vi valde att ta med representanter från A6, stadskärnan, kommunen samt konsumenter i intervjun för att få synpunkter från alla berörda delar. Med hjälp av vår teoriram och resultaten från fokusgruppintervjun är vår slutsats att A6 och stadskärnan kompletterar varandra. A6 drar väldigt mycket folk utifrån kommunen vilket smittar av sig till centrum medan A6 kan dra nytta av det starka varunamn som Jönköping är. Tillsammans har de som huvudmål att locka så mycket folk som möjligt till kommunen. För att få Jönköping till att bli en starkare handelsstad är komplementstänkandet en förutsättning. Det viktigt att alla i staden arbetar tillsammans mot samma mål. En attraktiv och livlig stadskärna skulle ihop med A6s stora utbud kunna locka ännu fler till staden. / Today the retail trade represent about one third of the total private consumption in Sweden. It is important for the region’s attraction and the inhabitant’s quality of life. The retail trade has during the last decades gone through greater changes than most other industries. This is greatly due to the development of external shopping malls, which today stands for one fourth of the commerce. By offering free parking spaces, a large range of stores and extensive opening hours, the external shopping malls attract a lot of customers both from within and from other cities. These factors together with a better road network and the increased access to cars have contributed to the success of shopping malls. 1987 the shopping mall A6 opened in Jönköping. The retailers in the city centre were now forced to compete for the customers with a shopping mall. The first years after the opening of A6, the city centre stores’ turnover dropped by 20 % and many store owners experienced A6 as a big threat. To meet the new threat, a large amount of money was used to rebuild and fresh up the city centre. Since then, A6 has attracted a lot of customers and the city centre has taken part of that increase as well. Today cities compete for the customers just like companies do. They have to market the things that are unique in the city in order to attract customers from other cities and municipalities. By an attractive city centre with a wide range of stores, culture and entertainment cities will become more competitive. The purpose of this essay is to examine the retailing situation in Jönköping. We want to see what the theories within the field say about the cooperation/competition between city centres and shopping malls and hear the opinions of the persons involved in the retailing trade in Jönköping. As the competition between cities has become greater, we also want to examine what Jönköping does and should do, in order to become a more attractive city for customers and inhabitants. To examine this we have chosen to use a quantitative method, in order to get a deeper understanding of the problem. We carried out a focus group interview to gather the empirical data. A focus group consists of a small number of people who meet once to discuss a subject that is chosen in advance. By an open discussion between the participants, opinions and answers to the questions are gathered. We chose to include participants in the focus group that represented A6, the city centre, the municipality and consumers in order to get opinions from all parts. Seen to our frame of reference and the results from the focus group interview, our conclusion is that A6 and the city centre complement each other. A6 attracts a lot of customers from other cities which also the city centre gains from, whereas A6 can utilise the strong brand name of Jönköping. Together they have the common goal of attracting as much customers as possible to the municipality. For Jönköping to become a more competitive market place, the complement thinking is a prerequisite. It is important for all in the city to cooperate and share common goals. An attractive and lively city centre would together with A6’s wide range of stores attract even more visitors and customers to the city.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

En hög personalomsättning i ett företag kan leda till flera kostnader i och med nyrekrytering och minskad produktivitet. Detaljhandeln är en av de branscherna med högst personalomsättning i Sverige och i branschen kan säljares prestationer ha stor påverkan på företagets framgång. En motiverad säljare kan tillföra mer till ett företags resultat än en omotiverad säljare. För att kunna motverka den höga personalomsättningen bör företag veta hur de ska kunna behålla sina anställda vilket ligger till grund för studiens syfte, att undersöka vad som motiverar anställda inom detaljhandeln att stanna respektive lämna sina anställningar. Det teoretiska ramverket grundas på Fredrik Herzbergs tvåfaktorteori och studiens empiriska resultat bygger på en kvalitativ intervjustudie med ledning och anställda inom företaget Din elon butik. Studiens resultat visar att de faktorer som motiverade de anställda att stanna var arbetsuppgifter och prestation, trivsel samt trygghet. Främst var det trivsel samt arbetsuppgifter och prestation som var de motiverande faktorerna. De faktorer som motiverade de anställda att lämna sin anställning var lön, faktorer i privatlivet, avancemang samt anställningsförhållanden. De faktorer som ansågs främst påverka de anställdas beslut till att lämna sin tjänst var avancemang och sedan lön. Utifrån Herzbergs tvåfaktorteori vidareutvecklades en analysmodell som indikerar att en anställd kan vara motiverad i sitt arbete även fast alla kriterier (hygienfaktorer) enligt Herzberg tvåfaktorteori inte uppfyllts.

Biståndsarbete har blivit mer och mer vanligt i Sverige både statligt, privat och nu även iföretagsvärlden. Detaljhandeln i modebranschen, med sin uppmärksammat smutsiga produktion, harbörjat använda sig av biståndsarbete för att återfå förtroendet hos sina kunder. Med utgångspunkt ifrågorna hur biståndsarbete fungerar i marknadsföringssyfte samt hur kunden påverkas av detta harföretagens olika sätt att arbeta med biståndsarbete granskats i rapporten.Man arbetar i branschen med biståndsarbete av flera olika typer; donationer tillbiståndsorganisationer, engagemang i olika projekt med välgörande ändamål och den modernainsamlingsbössan – ”Runda Upp”. I den här rapporten presenteras olika exempel frånföretagsvärlden.Mediebruset blir allt högre och företag söker nya sätt att göra sig hörda. Genom att engagera sig ibiståndsarbete försöker företagen differentiera sin marknadsföring med målet att stärka sittvarumärke och i slutndan öka sin försäljning.I den konsumentundersökning som gjorts framgår att biståndsarbete är något som uppskattas av deflesta kunder men att de inte anser att deras val av butik påverkas av detta. En del är skeptiska tillbiståndsarbetet och tycker att fokus borde ligga på en mer etisk och miljövänlig produktion. Andraanser att företagen borde bli bättre på att redovisa vad det är de faktiskt gör. Runda Upp är en formav biståndsarbete som de flesta känner till och tycker är bra.Trots att Runda Upp har blivit väldigt uppmärksammat, är det engagemang i olika projekt somförknippas starkast med specifika företag. Dessa företag har strategiskt valt ut ändamål som passarderas profil och på så sätt berör just deras målgrupp. Detta är det mest effektiva sättet att stärka sittvarumärke genom biståndsarbete. / Program: Butikschefsutbildningen

Denna kandidatuppsats baseras på en fallstudie om hur styrningsmodellen Lean har implementeras på OKQ8:s stationer. Studien ämnar vidare undersöka vilka faktorer som påverkar utfallet samt undersöka hur Lean har påverkat effektiviteten på stationerna. För att besvara detta har intervjuer genomförts med personal på OKQ8. Studien analyserar hur faktorer så som stress, arbetskraftsflexibilitet och delaktighet har påverkat utfallet av implementeringen. Vidare har även nyckeltal använts för att analysera om Lean har lett till att organisationen har blivit mer effektiv. Det författarna har kommit fram till är att Lean kan tillämpas inom OKQ8:s stationer och bidra till högre effektivitet, dock implementeras inte Lean full ut inom OKQ8.

De etiska frågorna får en alltmer central roll då den uppmärksamhet som idag finns kring arbetsförhållanden har lett till att allt fler företag vill arbeta med deras sociala ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) är ett begrepp som ofta översätts till företagens sociala ansvar. Konsumenterna ställer även krav på företagen vilket påverkar företagens kontroller och val av leverantörer och produkter. För att veta vart ett företag är på väg, är en god förståelse för sitt företagsmål viktigt för att kunna uppnå det som förväntas av företaget. För att uppnå sina företagsmål används ofta olika mätningar och nyckeltal. Mätningen bör göras på en stabil och kontrollerbar del av företaget. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med mål och mätningar sker internt inom CSR-arbetet i företagen Gekås AB och Vagabond International AB, och då fokus på val och kontroll av leverantörer och produkter. Studiens forskningsfråga är "Hur arbetar Gekås AB och Vagabond International AB internt med mål och mätning i deras arbete med CSR kopplat till val och kontroll av deras leverantörer och produkter?" Det här är en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt och ett hermeneutiskt synsätt. Vår empiriska data har vi fått genom att vi har genomfört tre intervjuer med sammanlagt fyra personer från företagen Gekås och Vagabond. I denna studie kommer det analyseras om vilka perspektiv och motiv inom ett arbete med CSR samt vilka målområden och mätningar Gekås och Vagabond använder sig utav i deras arbete med CSR. Det kommer bli ett underlag genom att analysera dessa områden för att få reda på de valda företagens syfte och utgångspunkter med CSR-arbetet. Resultatet i studien visar att det finns olika utgångspunkter och syften med respektive företags arbete med CSR. Dock är tillvägagångssätten och arbetsuppgifterna i princip densamma med deras CSR-arbete.