<p>Balanserat styrkort (BSC) introducerades 1992 av Kaplan och Norton. Det mäter företags prestation ut fyra perspektiv och används för att överstätta eller länka strategin till mätbara mål. Vidare nämns att budgeten är på väg att bli mindre anförtrodd i företag och problem med den. BSC är vanligt förkommande i Sverige, det gäller större företag likväl som offentligverksamhet. Att undersöka huruvida BSC fortfarande är av intresse grundas av efter en jämförelse med budgetering. Problemformulering ställer frågan: Är balanserat styrkort på väg mot ett minskat intresse i offentliga verksamheter? Det undersöktes med en utgångspunkt ifrån hur arbetet med BSC ser ut, modellers mode och en jämförelse med kritiken som finns mot budget. Dessa tre delar tas upp i teorin, där vi även tar upp grunder för BSC. </p><p>För att svara på frågan gjorde vi intervjuer med personer som arbetar med BSC i olika typer av offentlig verksamhet. Vi undersökte även dokument, exempelvis årsredovisningar. Vi kom fram till att politikers enighet om användandet utav BSC är viktigt. Det för att förhindra avbrott vilket kan leda till försvårat återinförande i senare skede. BSC är en lämplig modell för offentlig verksamhet. BSC är inte på väg mot ett minskat intresse i offentlig verksamhet.</p>

<p>Vi vill undersöka vad den Kinesiska affärskulturen har för påverkan på styrningen i ett svenskt bolag i Kina med fokus på medarbetare och kommunikation samt om etableringsformen får någon effekt på styrningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva de viktigaste delarna i Kinas affärskultur och analysera vad de har för påverkan på de valda styrmedlen: medarbetare och kommunikation. Vi vill samtidigt skapa en förståelse för hur styrningen i kinesiskt dotterbolag påverkas av de affärskulturella skillnaderna. En fallstudie har gjorts på två företag där primärdata har samlats in genom öppna intervjuer.</p>

Vi vill undersöka vad den Kinesiska affärskulturen har för påverkan på styrningen i ett svenskt bolag i Kina med fokus på medarbetare och kommunikation samt om etableringsformen får någon effekt på styrningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva de viktigaste delarna i Kinas affärskultur och analysera vad de har för påverkan på de valda styrmedlen: medarbetare och kommunikation. Vi vill samtidigt skapa en förståelse för hur styrningen i kinesiskt dotterbolag påverkas av de affärskulturella skillnaderna. En fallstudie har gjorts på två företag där primärdata har samlats in genom öppna intervjuer.

Balanserat styrkort (BSC) introducerades 1992 av Kaplan och Norton. Det mäter företags prestation ut fyra perspektiv och används för att överstätta eller länka strategin till mätbara mål. Vidare nämns att budgeten är på väg att bli mindre anförtrodd i företag och problem med den. BSC är vanligt förkommande i Sverige, det gäller större företag likväl som offentligverksamhet. Att undersöka huruvida BSC fortfarande är av intresse grundas av efter en jämförelse med budgetering. Problemformulering ställer frågan: Är balanserat styrkort på väg mot ett minskat intresse i offentliga verksamheter? Det undersöktes med en utgångspunkt ifrån hur arbetet med BSC ser ut, modellers mode och en jämförelse med kritiken som finns mot budget. Dessa tre delar tas upp i teorin, där vi även tar upp grunder för BSC. För att svara på frågan gjorde vi intervjuer med personer som arbetar med BSC i olika typer av offentlig verksamhet. Vi undersökte även dokument, exempelvis årsredovisningar. Vi kom fram till att politikers enighet om användandet utav BSC är viktigt. Det för att förhindra avbrott vilket kan leda till försvårat återinförande i senare skede. BSC är en lämplig modell för offentlig verksamhet. BSC är inte på väg mot ett minskat intresse i offentlig verksamhet.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och vadsom påverkar primärvårdsverksamheter. Detta har vi gjort genom att undersöka offentliga ochprivata vårdcentraler med syfte att se om bolagsformen påverkat möjligheten att anpassa sigtill den nya konkurrenssituationen som uppstått primärvårdsenheter emellan. Vi har även lagten tyngd på ledarrollen för att se om den skiljer sig åt mellan verksamhetscheferna. Studiensom genomförts är en kvalitativ studie med teoriavsnitt som bygger på relevantaorganisations- och ledarskapsteorier. Studiens empiriska del är grundat på intervjuer somgjorts på privata och offentliga verksamhetschefer inom primärvården. Genom att sätta vårteori och empiri i relation ska vi försöka finna likheter och skillnader mellanverksamhetsstyrningen inom primärvårdenheterna, dess bolagsform och anpassningsförmågatill en ny konkurrenssituation. Vår studie visar att verksamhetsstyrningen påverkas avbolagsformen på olika sätt, på grund utav olika effekter av antingen en politisk eller ekonomisk styrning.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi. Utvecklingen har gått mot ytterligare decentralisering i kommunerna under 1990 – talet och 2000 – talet. Med decentralisering och avreglering skulle ansvaret flyttas närmare lärarna. Kommunerna fick helhetsansvar för skolans verksamhet, styra, följa upp, kontrollera och utveckla verksamheten utifrån nationellt fastställda mål. Staten har behållit kontrollverksamhet, uppföljning och utvärdering. Staten på olika sätt styr och kontrollerar kommunerna.   I uppsatsen genomförts fallstudie i två kommunala verksamheter, där den ena – Skol- och barnomsorgen har målstyrning och den andra Omsorgen balanserade styrning som sin styrmodell vilken varit väl förankrat i enlighet med den teoretiska referensen.

<p>Verksamhetsstyrningens utformning och implementering har betydelse för att företag ska</p><p>kunna driva sina tillverkningsprocesser på ett framgångsrikt och effektivt sätt.</p><p>Utlandsetableringar är idag förhållandevis vanligt på allt mer globaliserade marknader. Det vi</p><p>vill veta är om det finns variationer i verksamhetsstyrningen i en koncern som har produktion</p><p>i Sverige och utlandet. I den mån variation finns försöker vi dessutom förklara den. Vi väljer</p><p>att fokusera ett antal styrmedel som är erkänt viktiga. Vår uppsats fokuserar ett antal relevanta</p><p>faktorer som kan påverka skillnader i verksamhetsstyrning mellan länder. De faktorer som vi</p><p>antar påverkar styrningen är följande: kultur, storlek, relevans, lagar, regelverk, politik och</p><p>utbildning. Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod, där representanter från fyra företag</p><p>valts ut för en personlig intervju. Representanter är utvalda från Exir, Range Servant, Diab</p><p>och Swedwood. Samtliga dessa företag har produktion i Sverige och har etablerat</p><p>producerande dotterbolag i utlandet. Vi fann variationer i verksamhetsstyrningen. Mest tydlig</p><p>påverkan på verksamhetsstyrning hade kultur och utbildning. I de andra kategorierna kunde vi</p><p>inte hitta någon påverkan.</p>

Verksamhetsstyrningens utformning och implementering har betydelse för att företag ska kunna driva sina tillverkningsprocesser på ett framgångsrikt och effektivt sätt. Utlandsetableringar är idag förhållandevis vanligt på allt mer globaliserade marknader. Det vi vill veta är om det finns variationer i verksamhetsstyrningen i en koncern som har produktion i Sverige och utlandet. I den mån variation finns försöker vi dessutom förklara den. Vi väljer att fokusera ett antal styrmedel som är erkänt viktiga. Vår uppsats fokuserar ett antal relevanta faktorer som kan påverka skillnader i verksamhetsstyrning mellan länder. De faktorer som vi antar påverkar styrningen är följande: kultur, storlek, relevans, lagar, regelverk, politik och utbildning. Vi har valt en kvalitativ undersökningsmetod, där representanter från fyra företag valts ut för en personlig intervju. Representanter är utvalda från Exir, Range Servant, Diab och Swedwood. Samtliga dessa företag har produktion i Sverige och har etablerat producerande dotterbolag i utlandet. Vi fann variationer i verksamhetsstyrningen. Mest tydlig påverkan på verksamhetsstyrning hade kultur och utbildning. I de andra kategorierna kunde vi inte hitta någon påverkan.

Det finns mycket skrivet kring prestationsmätning, men det finns inte mycket skrivet kring prestationsmätning och personalens motivation att prestera enligt målen i prestationsmätsystemet. Därför har vi valt att genomföra en undersökning som bygger på problemformuleringen; hur kan företagsledningen använda prestationsmätning för att motivera den operativa personalen att prestera enligt företagets uppsatta mål i tjänste- och tillverkande företag? Prestationsmätning är viktigt för att företagsledningen ska kunna styra personalens prestationer enligt företagets strategier och uppnå företagets mål. Prestationsmätsystemen bör därför vara starkt kopplade till företagets strategier och måtten i mätsystemet ska bidra till att den operativa personalen förstår vilka prestationer som krävs av dem för att företaget ska uppnå sina mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som får den operativa personalen motiverad att prestera enligt de mål som finns i företagets prestationsmätsystem. Vi vill även undersöka hur företagsledningen i nuläget arbetar med att motivera den operativa personalen att prestera enligt företagets mål. Utifrån syftet med uppsatsen har vi valt att genomföra en kvalitativ studie där vi först samlat ihop teori och sedan genomfört intervjuer. Vi har intervjuat personer i ledande befattning samt personer ur den operativa personalen för att skapa oss en uppfattning om hur prestationsmätning används i verksamheter och hur den upplevs av den operativa personalen. Det insamlade empiriska materialet har vi analyserat och jämfört med befintlig teori i ämnet. Därefter har vi kommit fram till egna slutsatser kring hur företagsledningen kan använda prestationsmätning för att motivera den operativa personalen till att prestera enligt företagets mål. Slutsatsen av undersökningen är att prestationsmätsystem bör ha en tydlig koppling till företagets strategi och innehålla mått som är relevanta för de prestationer företagsledningen förväntar sig av den operativa personalen. Personalen bör vara involverad vid utformningen av strategier, eftersom de besitter värdefull kunskap kring den operativa verksamheten. Företagsledningen bör genom prestationsmätsystemet sprida en förståelse kring hur personalens prestationer bidrar till företagets måluppfyllelse. Personalen har olika behov som bör vara uppfyllda om de ska vara motiverade att prestera på arbetsplatsen och behoven bygger på trivsel, trygghet, delaktighet och belöning.

Purpose and Research question: The purpose of this study is to map how Swedish companies are working to build trust on their p2p platforms within the Sharing Economy. With this purpose in mind we formulated our research question as follows: How do Swedish companies work in order to build trust on their p2p-platform within the Sharing Economy?     Methodology: Due to the fact that the study has a starting point in a social context, a qualitative method was applied. The study was initiated with an explorative approach where a pilot interview was conducted in order to find an unexploited field of research within the Sharing Economy. The study is based on an abductive character where interplay in between induction and deduction occurred. The collection of empirical data has been characterized by a triangulation, where interviews were conducted with companies, business advisors and consumers. Primary data was collected by using semi structured interviews and a focus group.   Conclusion: In our study it was revealed that building trust on p2p platforms occurs in  a process where management control, platform design and activating users were three fundamental keys. Results show that the p2p platforms design is distinguished depending on what industry the company operates in. Four trends are highlighted; financial goals are not a primary focus, transparency is key on the platform, quality assurance and activating existing users. These trends are all crucial in order to build  trust on a p2p platform. Clear evidence shows that trust is the key in order to attract new users to the platform. Trust on a p2p platform contributes to more users dare to join the p2p platforms within the Sharing Economy. / Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att kartlägga hur företag arbetar med att skapa tillit på sina p2p-plattformar. Studiens syfte är uppdelat i tre olika undersyften som avser att generera underlag till att besvara forskningsfrågan: Hur arbetar svenska företag med att skapa tillit på sina digitala p2p-plattformar inom delningsekonomin? Metod: Då studien har en utgångspunkt ur den sociala verkligheten så har en kvalitativ metod tillämpats. Studien inleddes med ett explorativt tillvägagångssätt där en pilotintervju genomfördes för att finna ett oexploaterat forskningsområde inom delningsekonomin. Studien utformades efter en abduktiv ansats då ett växelspel mellan induktion och deduktion uppstod. Insamlingen av empirisk data har präglats av en triangulering, där intervjuobjekt har utgjorts av företag, företagsrådgivare samt konsumenter. Primärdata har hämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och en fokusgrupp.   Slutsatser: I studien framkom det att tillitsskapande på p2p-plattformar sker i en tredelad process som utgörs av verksamhetsstyrning, utformning av p2p-plattformen  och aktivering av användare. Resultat ur studien visar att utformningen av digitala p2p- plattformar skiljer sig beroende på den bransch företag verkar i. Fyra tendenser och mönster lyfts fram; finansiella mål är inte primärt fokus, plattformarnas transparens, kvalitetssäkring och aktivering av befintliga användare som väsentliga faktorer att tillämpa för att skapa tillit på p2p-plattformar. Tydliga resultat visar att tillit innehar en nyckelroll när det kommer till att attrahera nya användare. Tillitsskapandet bidrar till att fler användare vågar ansluta sig till p2p-plattformarna inom delningsekonomin.