Bakgrund: Delningsekonomin har under det senaste decenniet upplevt stark tillväxt och är fortfarande i en tillväxtfas. Introduktionen av delningsplattformar har sänkt transaktionskostnaderna och gjort det smidigare i interaktionen mellan den som vill hyra ut och den som vill hyra. Vidare väntas transaktionskostnader minska ytterligare med fler tekniska framsteg som förväntas öka delningsekonomins framväxt. Ytterligare något den tekniska utvecklingen öppnat upp för är autonoma fordon vilka inte längre befinner sig i en avlägsen framtid. Syfte: Antalet bilar befinner sig i en ökande trend i Sverige samtidigt som bilarna ofta kritiseras i miljödebatten. Därav ämnar uppsatsen undersöka hur nya nyttjandeformer inverkar på ägande och vilken effekt det ger på bilens miljöpåverkan. Genomförande: Denna kvalitativa uppsats har baserat all primär empiri på semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma inom branscher som hanterar personbilar. Slutsats: Det mesta tyder på att andelen som överger privat ägande av bil till förmån för delande kommer att öka. Det gäller bilpooler som drivs av företag, privata sådana saknar i dagsläget förutsättningar för att fungera storskaligt. Under ett kort tidsperspektiv förväntas leasing öka då trenden går mot minskat ägande, för att under ett långt tidsperspektiv skifta till bilpooler och privat delning då autonoma fordon finns på marknaden. När det kommer till miljöpåverkan är nyttjandegraden den främsta skillnaden mellan privat ägande kontra delande av bil. / Background: The sharing economy has experienced significant growth over the past decade and still is. The introduction of sharing platforms has led to reduced transaction costs and enabled easier interaction between both parties that wish to share goods. The transaction cost for sharing vehicles will further diminish once fully autonomous vehicles are introduced into the market. Purpose: The number of cars is constantly increasing while also being considered a threat to the environment. the purpose of this study is to analyze how new forms of car utilization affects car ownership and how that impacts the environment. Implementation: This study has conducted eight qualitative semi-structured interviews with respondents working in companies active in the car market. Conclusion: Findings from the study suggests that people are increasingly moving away from private car ownership in favor of sharing. Today most who are moving away from private ownership do so for carpools run by companies. In the short term it is expected that more people will pivot towards leasing cars, while it in the long term is expected that individuals in the future to a greater extent will share cars that are owned in private between each other. Furthermore, it is expected that the sharing economy when it comes to cars will increase in popularity once there are fully autonomous cars on the market. When it comes to the environmental impact of cars a high degree of utilization is key, today the greatest utilization is found in carpools.

Purpose and Research question: The purpose of this study is to map how Swedish companies are working to build trust on their p2p platforms within the Sharing Economy. With this purpose in mind we formulated our research question as follows: How do Swedish companies work in order to build trust on their p2p-platform within the Sharing Economy?     Methodology: Due to the fact that the study has a starting point in a social context, a qualitative method was applied. The study was initiated with an explorative approach where a pilot interview was conducted in order to find an unexploited field of research within the Sharing Economy. The study is based on an abductive character where interplay in between induction and deduction occurred. The collection of empirical data has been characterized by a triangulation, where interviews were conducted with companies, business advisors and consumers. Primary data was collected by using semi structured interviews and a focus group.   Conclusion: In our study it was revealed that building trust on p2p platforms occurs in  a process where management control, platform design and activating users were three fundamental keys. Results show that the p2p platforms design is distinguished depending on what industry the company operates in. Four trends are highlighted; financial goals are not a primary focus, transparency is key on the platform, quality assurance and activating existing users. These trends are all crucial in order to build  trust on a p2p platform. Clear evidence shows that trust is the key in order to attract new users to the platform. Trust on a p2p platform contributes to more users dare to join the p2p platforms within the Sharing Economy. / Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att kartlägga hur företag arbetar med att skapa tillit på sina p2p-plattformar. Studiens syfte är uppdelat i tre olika undersyften som avser att generera underlag till att besvara forskningsfrågan: Hur arbetar svenska företag med att skapa tillit på sina digitala p2p-plattformar inom delningsekonomin? Metod: Då studien har en utgångspunkt ur den sociala verkligheten så har en kvalitativ metod tillämpats. Studien inleddes med ett explorativt tillvägagångssätt där en pilotintervju genomfördes för att finna ett oexploaterat forskningsområde inom delningsekonomin. Studien utformades efter en abduktiv ansats då ett växelspel mellan induktion och deduktion uppstod. Insamlingen av empirisk data har präglats av en triangulering, där intervjuobjekt har utgjorts av företag, företagsrådgivare samt konsumenter. Primärdata har hämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och en fokusgrupp.   Slutsatser: I studien framkom det att tillitsskapande på p2p-plattformar sker i en tredelad process som utgörs av verksamhetsstyrning, utformning av p2p-plattformen  och aktivering av användare. Resultat ur studien visar att utformningen av digitala p2p- plattformar skiljer sig beroende på den bransch företag verkar i. Fyra tendenser och mönster lyfts fram; finansiella mål är inte primärt fokus, plattformarnas transparens, kvalitetssäkring och aktivering av befintliga användare som väsentliga faktorer att tillämpa för att skapa tillit på p2p-plattformar. Tydliga resultat visar att tillit innehar en nyckelroll när det kommer till att attrahera nya användare. Tillitsskapandet bidrar till att fler användare vågar ansluta sig till p2p-plattformarna inom delningsekonomin.

No description available.

Det finns inom forskningen en traditionell uppfattning om hemmet som en plats för vila, fritid och reproduktion, avskild från ekonomisk aktivitet. Denna uppsats ifrågasätter den traditionella distinktionen, med hänsyn till delningsekonomin och det växande fenomenet av övernattningstjänster riktade mot bostäder, i detta fall representerat av Airbnb. Studien undersöker förutsättningar och drivkrafter till att hyra ut det som tidigare setts som kärnan i den privata sfären; hemmet. Detta genom att undersöka Airbnb-värdars förhållande till hemmet och det privata. Resultatet visar att hemmet har fått ytterligare en funktion och att gränsen mellan det offentliga och det privata är under omvärdering.

Syfte och forskningsfråga Syftet med studien är att identifiera vad som påverkar turister att välja P2P som logival under semestern. Studien görs inom ramen för Airbnb och innefattar att urskilja vilka motiv som ligger till grund för beslutet att bo med Airbnb. - Vilka motiv ligger till grund för turisters beslut att välja Airbnb-boende? Metod Uppsatsen är av induktiv karaktär och är utformad genom en tvåstegsundersökning av logival. Vi har genomfört 14 stycken personliga semistrukturerade intervjuer följt av en enkätundersökning på en representation av 169 stycken tidigare Airbnb-gäster. Slutsatser Genom studien har fem stycken huvudmotiv till att resenärer väljer Airbnb identifierats, pris, läge, personligt, lokala platsens kultur och bekvämligheter. Ur studiens resultat har det framkommit att alla dessa motiv samspelar men att pris är det mest centrala huvudmotivet. Det har även gått att utläsa att digitaliseringen har haft en påverkan på vem som och hur man väljer Airbnb som semesterboende.

Through methods from Service Design, a concept about renting tools commonly in the residential area Vikaholm in Växjö, has been developed. The service Tack för lånet! is based on a desire, both from me and from an increasing number of consumers, to go from the throwaway society to a sharing economy. / Genom servicedesign-metoder har ett koncept kring att låna verktyg och redskap i en gemensam bod, tagits fram. Tjänsten Tack för lånet! har sin grund i en djup längtan, både från mig och från allt fler konsumenter, att få ett paradigmskifte från slit-och slängsamhället till den både historiska, men också framtidsvisionära, delningsekonomin. / <p>Länk till animation: https://www.youtube.com/watch?v=cFiNmsXToUk</p>

Problembakgrund: Delningsekonomi är ett fenomen som växt fram under de senaste åren och lyfts fram som ett alternativ, hållbar marknadslösning för bland annat överkonsumtion. Grunden i en delningsekonomi utgörs av att delare delar med sig av en tjänst eller vara till en användare utan att det sker något ägarbyte. Delningen kan antingen göras mot en monetär ersättning eller i en icke-kommersiell form. Den delningsekonomi som undersöks i denna studie representerar den sistnämnda. Mer specifikt fallstuderas Fritidsbanken i Umeå och hur deras användare har upplevt lånet av sport- och fritidsutrustningen. Problemformulering: Vad motiverar låntagare till deltagandet i den icke-kommersiella delningsekonomin Fritidsbanken och vilka utfall kan man urskilja som följd av lånet? Syfte: Studiens primära syfte var att utvärdera ekonomiska, sociala samt miljömässiga motivationsfaktorer bakom deltagandet i den icke-kommersiella delningsekonomin Fritidsbanken i Umeå samt vilka likasinnade utfall man kan urskilja som följd. Därmed studeras låntagarnas upplevelser av lånet, både då delningen tar plats och efter att delningen är genomförd. Ett delsyfte var även att kartlägga hur motivationerna drev nöjdheten bland låntagarna. Studien skrevs på uppdrag av projektet Sharing Cities Sweden och ska därför vara en bidragande del i att Sverige ska ta ledningen i världen som ett land som aktivt och kritiskt arbetar med delningsekonomi i städer. Teoretisk referensram: Med hjälp av beteende- och motivationsteorierna TPB och SDT tillsammans med ett avstamp i fenomenet delningsekonomi, vilka utgör den teoretiska grunden i studien, har diverse hypoteser genererats för att testa studiens variabler. Metod: Studien bygger på en deduktiv ansats och genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning skickats ut till Umeå Fritidsbanks tidigare låntagare för att fallstudera verksamheten Fritidsbanken i Umeå. Totalt registrerades 268 svar, varav 264 svar sedan analyserades genom diverse sambandsanalyser. Variablerna som testades identifierades från tidigare beprövad forskning inom delningsekonomi och kategoriseras till ekonomiska, miljömässiga och sociala. Resultat: Resultatet visade att ekonomiska och sociala motiv var de som drev Fritidsbankens låntagare till deltagandet, varav de ekonomiska faktorerna var viktigast. Fortsättningsvis visade resultatet att intentioner i viss mån leder till likasinnade beteenden då utfallen delvis kunde förklaras av motivationer av samma karaktär. De som motiverades av miljömässiga skäl var slutligen nöjdast med sitt deltagande. Slutsats: Problemformuleringen besvaras genom konstaterandet att de ekonomiska och sociala motivationsfaktorerna var de främsta faktorerna till deltagandet i den icke kommersiella delningsekonomin Fritidsbanken. De utfall som kunde urskiljas var i huvudsak att låntagarna blivit mer miljömedvetna samt mer fysiskt aktiva efter att de lånat sport- och fritidsutrustning från Fritidsbanken. Sammantaget kan vi därmed påvisa att Fritidsbanken bidrar till att skapa positiva förutsättningar för sina låntagare, vilket i längden kan gynna staden i stort. / Sharing Cities Sweden

Uppsatsen har som utgångspunkt ett stadsbyggnadsprojekt i Umeå kommun vid namn Tomtebo strand. Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme. Ett sätt att nå det är genom delningsekonomitjänster. Delningsekonomi innebär att privatpersoner kan hyra, hyra ut, byta eller låna tillgångar och tjänster av varandra. Syftet med studien var därför att studera föreställningar om, erfarenheter av och reflektioner kring delningsekonomi. Studien baserades på en kvalitativ och en kvantitativ forskningsmetod i form av sju intervjuer och en webbaserad enkät. Studiens teoretiska referensram bestod av diskursteori för att fånga upp olika tankesammanhang om delningsekonomi. Resultatet visade att diskurserna handlade om ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter där den ekonomiska aspekten var dominerande. Resultatet visade också hur delning påverkar identitet och vice versa.

The way we share is changing. Where we used to knock on a neighbour’s door to borrow a cup of sugar, we are now using apps to share cars with strangers around the world. Why do some people share, and why do others not? What is the role of the different players in the sharing economy, and how can sustainable growth be encouraged? The purpose of this research was to identify drivers and obstacles of engagement and paths to sustainable growth in the sharing economy. This thesis builds on previous research by expanding it to a Swedish context and by taking a broader look at the stakeholders. Interviews were conducted with five sharing economy experts in order to answer the research questions. The findings include the identification of drivers and obstacles of engagement in the sharing economy for the key stakeholder groups of users, firms (divided into established firms and startups) and the State. In total 30 factors were identified. Highlights of the discovered factors include the importance of convenience for driving participation among users, brand positioning for established firms, low barriers to entry for startups, and sustainability agendas for the State. Identified obstacles of engagement included lack of benefits for users, regulation and taxes for established firms, lack of demand for startups, and speed of change for the State. A model is developed to answer the questions of reaching critical mass and encouraging sustainability. The model describes the  players and the  playing field of the sharing economy and combines new and established theories for sustainable growth. Two of the highlighted concepts were the need for non-traditional business models and value-based investments, as exemplified by the platform cooperatives, which are user-owned sharing platforms.

Delningsekonomins framväxt i samhället har skett i takt med digitaliseringen och anses bidra med såväl sysselsättning som ett effektivare resursanvändande. Vad delningsekonomin är finns inte klart definierat, men i denna uppsats åsyftas privatpersonersom via en digital plattform får kontakt med varandra och delar underliggande resurser i form av tjänster eller uthyrning av diverse materiella ting. Fördelarna är många, lika så är de juridiska frågeställningarna kring området.    Denna uppsats syftar till att undersöka den skatterättsliga problematiken som föreligger ur ett användarperspektiv, med bakgrund av den kartläggning som genomfördes av Skatteverket 2016, vilken påvisade att beskattningen upplevs komplex och inte tillämpas korrekt.  De som agerar inom delningsekonomin i egenskap av privatpersoner befinner sig ofta i gränszonerna mellan inkomstslagen, då deras inkomster ofta är små och sporadiska. Personerna är ofta oerfarna av att bedriva en verksamhet och är ofta obekanta med det beskattningskonsekvenser som aktualiseras när de agerar inom delningsekonomin. Eftersom personerna ansvarar för egenrapportering medför även det en problematik i sig, då det försvårar skatteverkets kontrollmöjligheter.  En förenkling avseende beskattningen kan med bakgrund av de skatterättsliga principerna anses motiverad, då det sker i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten. Vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.    Problematiken är inte unik för Sverige och i andra delar av världen har olika länder valt att bemöta den skatteproblematik som föreligger på olika sätt. Exempelvis föreligger åtgärder som syftar till att öka kunskapen gällande befintlig rätt, åtgärder som inriktar sig på informationsutbyten och åtgärder som syftar till att anpassa lagstiftningen. För att bemöta den problematik som föreligger i Sverige framförs i uppsatsens sista kapitel flera förslag, vilka syftar till att göra beskattningen enklare att förstå och tillämpa samt ökar skatteverkets kontrollmöjligheter.   Delningsekonomins framväxt i samhället har skett i takt med digitaliseringen och anses bidra med såväl sysselsättning som ett effektivare resursanvändande. Vad delningsekonomin är finns inte klart definierat, men i denna uppsats åsyftas privatpersoner som via en digital plattform får kontakt med varandra och delar underliggande resurser i form av tjänster eller uthyrning av diverse materiella ting.  Fördelarna är många, lika så är de juridiska frågeställningarna kring området.    Denna uppsats syftar till att undersöka den skatterättsliga problematiken som föreligger ur ett användarperspektiv, med bakgrund av den kartläggning som genomfördes av Skatteverket 2016, vilken påvisade att beskattningen upplevs komplex och inte tillämpas korrekt.  De som agerar inom delningsekonomin i egenskap av privatpersoner befinner sig ofta i gränszonerna mellan inkomstslagen, då deras inkomster ofta är små och sporadiska. Personerna är ofta oerfarna av att bedriva en verksamhet och är ofta obekanta med det beskattningskonsekvenser som aktualiseras när de agerar inom delningsekonomin. Eftersom personerna ansvarar för egenrapportering medför även det en problematik i sig, då det försvårar skatteverkets kontrollmöjligheter.  En förenkling avseende beskattningen kan med bakgrund av de skatterättsliga principerna anses motiverad, då det sker i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten. Vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.   Problematiken är inte unik för Sverige och i andra delar av världen har olika länder valt att bemöta den skatteproblematik som föreligger på olika sätt. Exempelvis föreligger åtgärder som syftar till att öka kunskapen gällande befintlig rätt, åtgärder som inriktar sig på informationsutbyten och åtgärder som syftar till att anpassa lagstiftningen.   För att bemöta den problematik som föreligger i Sverige framförs i uppsatsens sista kapitel flera förslag, vilka syftar till att göra beskattningen enklare att förstå och tillämpa samt ökar skatteverkets kontrollmöjligheter.