Titel: Din Bil, min bil, vår framtid - En studie om de utmaningar svenska bilåterförsäljare står inför, och hur de i framtiden kan anpassa sin verksamhet. Författare: Joacim Bäckman och Emil Engström Handledare: Åsa Lindström Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet, inriktning marknadsföring. Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2017 Forskningsfråga: Vad påverkar svenska bilbranschens utveckling och på vilka sätt kan bilåterförsäljare anpassa verksamheten efter framtidens förändringar? Bakgrund och problemområde: Bilen fyller en viktig funktion i många människors liv. Den förenklar vardagen och är individens väg till total frihet och mobilitet. Men, idag finns såpass mycket bilar att resultatet inte alltid är total frihet. Trafik och miljöproblem ökar parallellt med urbaniseringen. Samtidigt är innovationstakten hög och bilar är nu såpass miljövänliga och teknologiskt avancerade att bilen inte är en produkt av det förflutna, utan för framtiden. Frågan blir då vilka som kommer ha en bil, och hur de kommer köpa och använda sin bil. Yngre generationer växer upp med andra värderingar och hur bilåterförsäljare ska anpassa sin verksamhet efter dessa är en komplex, men central utmaning att förstå och lösa. Det pågående paradigmskiftet kräver att aktörer som Din Bil arbetar proaktivt för att möta framtiden. Syfte: Studien har både teoretiska och praktiska syften. Det teoretiska syftet är att identifiera och beskriva de faktorer som kommer påverka den svenska bilbranschen. Dessa ligger till grund för det praktiska syftet att ge rekommendationer till hur Din Bil kan anpassa sin verksamhet och försäljning. Det praktiska syftet inkluderar även att ge förslag till hur Din Bils bilhall ska anpassas och utformas. Dessutom har studien i syfte att skapa underlag för fortsatta studier inom svensk utveckling av bilförsäljning. Metod: Problemområdet är relativt outforskat och studien har därför tagit utgångspunkt i verkligheten genom en induktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsmetod. Uppsatsen är vidare explorativ i sitt sätt att anta en osäker framtid, men beskrivande av faktorer och samband. Slutsats och implikationer: I studien dras slutsatsen att det finns fem starka faktorer som i en komplex kombination kommer påverka den svenska bilbranschens utveckling. De teoretiska implikationerna beskriver vad som händer med utvecklingen av urbanisering, miljö, generationsskiftet, erbjudandet, och bilen som produkt. De praktiska implikationerna redogör för hur Din Bil proaktivt kan anpassa sin verksamhet efter dessa. Centrala förslag presenteras kring betydelsen av kundrelationen, digitala och teknologiska inslag, marknadsföring och bilhallens utformning.

The sharing economy has become more common in the last couple of years, however a big challenge that arises is that location-based services are malfunctional in places with a smaller population. In this context, platforms offering several services would for that reason be more suitable, although it raises another problem - how to make people trust a new platform. With aid from existing sharing platforms, this study aims to find the most important factors that generates trust in new sharing platforms. Our research questions thus follows: What is the meaning of trust to users of sharing platforms? and What strategies are used for generating trust in sharing platforms? In order to answer these research questions, we have carried out interviews with employees on sharing platforms, and distributed a survey addressed towards users of existing sharing platforms. The results show that the most essential factor for generating trust is the user profile, and the opportunity for interaction as it presents evidence for the user about the existence of the other party and whether he or she should be trusted or not. Consequently, our recommendation is to develop sharing platforms with a great focus on the functionality to forming trustworthy user profiles.

Även om delning av resurser har funnit sedan urminnes tider har delningsekonomi vuxit fram under det senaste årtiondet, där företagens nya uppbyggnad skapar komplikationer. Detta bland annat då det inte finns en entydig definition av vad delningsekonomi faktiskt innebär, likväl som det fortfarande är debatt kring hur delningsekonomiska företag bör förhålla sig till den traditionella marknaden. Studien syftar därmed att tydliggöra konkurrens inom delningsekonomi på den svenska marknaden utifrån delningsekonomiska aktörers perspektiv. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bolag på den svenska transportmarknaden, där intervjuerna baseras på fyra ämnesområden: marknad & konkurrens, prissättning, förtroende och kommunikation & marknadsföring. Resultaten har analyserats, där analysen och slutsatsen har sammanfattat likheter och skillnader i företagsuppbyggnader och företagens uppfattning av marknaden. Återkommande upplevelse från aktörerna är att delningsekonomi är nytt vilket märks av på marknaden. Konsumentbeteende uppfattas samtidigt ännu inte vara väletablerat, likväl som att det svenska regelverket till fullo inte är anpassat efter delningsekonomins snabba utveckling. Ytterligare gemensamma faktorer framkommer vara enkelhet vid pris och teknik, användande av betygssystem och att ett personligare angreppssätt både ökar förtroendet och är positivt vid marknadsföring. Även en större företagsstorlek tycks vara en konkurrensfördel.

Digitala delningstjänster är ett modernt ekonomiskt fenomen som vuxit i takt med IT-utvecklingen. För att bidra med ett nytt teoretiskt perspektiv på detta relativt outforskade ämnesområde kommer uppsatsen undersöka efterfrågesidan av delningsekonomin med hjälp av en unik datainsamlingsmetod. Uppsatsens syfte är att undersöka sambandet mellan inkomst och efterfrågan på olika delningsplattformar (pooler) för att ta reda på om dessa är normala varor. Efterfrågan definieras som positiv inställning till att använda pooler och data på efterfrågan och inkomst insamlas genom en enkät, vilken har utdelats i fem postnummer inom Uppsala kommun. För att skatta sambandet mellan inkomst och efterfrågan på pooler används en linjär sannolikhetsmodell. Resultaten från undersökningen visar på ett positivt samband mellan inkomst och efterfrågan på bilpool, verktygspool och pool för hushållsapparater. Gällande cykelpool och pool för trädgårdsutrustning är resultaten inte entydiga varför ingen säker slutsats kan dras om hur sambandet ser ut.

Innovationer är idag ett uppmärksammat och aktuellt fenomen och forskare menar att innovationer är en bidragande faktor för såväl företags överlevnad som en nationell tillväxt. Delningsekonomin är ett resultat av digitaliseringen och möjliggör för privatpersoner att hyra, låna samt byta produkter med varandra. Kombinationen mellan innovationer och delningsekonomin är en tämligen outforskad kombination och syftet med studien är därmed att undersöka om företag inom delningsekonomin i Sverige arbetar med innovationer. Studien syftar vidare till att redogöra för om företagens eventuella innovationsarbete kan uttryckas inom ramen för att vara av en radikal eller inkrementell karaktär. För att lyckas undersöka detta relativt komplexa fenomen bygger studien på en kvalitativ forskningsmetod. Insamling av det empiriska materialet har skett via semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från fem olika slags företag. Resultatet visar på att fyra av företagen var de första i sitt slag på marknaden varpå ett av företagen istället är ett resultat av en redan etablerad affärsmodell. Samtliga företag arbetar med en ständig förbättring av sin tjänst samtidigt som tre av företagen visar tendenser på att även söka efter nya möjligheter. Utifrån en analys av det empiriska materialet tillsammans med den teoretiska referensramen har vissa slutsatser kunnat genereras. Fyra av företagen kan anses vara en radikal innovation i sig medan det femte företaget istället kan ses som en imitatör. Samtliga företag kämpar för överlevnad genom ett ständigt inkrementellt innovationsarbete varpå tre av företagen även visar på tendenser att arbeta med ett radikalt innovationsarbete.

Intresset för delningsekonomi, en affärsmodell baserad på delning av resurser, har ökat i samhället de senaste åren. Denna presenteras ofta som hållbar i jämförelse med traditionellt ägandeskap. Däremot väljer vissa delningsekonomiföretag att inte använda hållbarhet i sin marknadsföringsstrategi. Det saknas forskning på vad det är som påverkar deras beslut att marknadsföra sig som hållbara. Syftet med uppsatsen är därför att öka förståelsen för vad hållbarhet som marknadsföringsstrategi innebär för delningsekonomiföretag och varför de väljer att marknadsföra sig som hållbara eller inte. Detta görs med hjälp av teorier som beskriver hur företag positionerar och differentierar sig genom marknadsföring. Studien visar att företagen inte marknadsför hållbarhet i större utsträckning. Intervjupersonerna anger att företagen är naturligt hållbara till följd av verksamhetens karaktär men att de är sparsamma med användning av hållbarhet i sin marknadsföring. Detta beror dels på av att de upplever att konsumenter redan är medvetna om delningsföretagens hållbara fördelar, dels på grund av de höga kraven som finns på att upprätthålla trovärdighet i marknadsföring av hållbarhet. Även svårigheter att mäta hur kunderna uppfattar hållbarhet i marknadsföring kan urskiljas, vilket skulle kunna bero på begreppets komplexitet.

För många av dagens kommersiella hyresgäster och fastighetsägare är det viktigt med organisatorisk skalbarhet för att kunna anpassa sin verksamhet eller fastighet efter ändrade omständigheter. Detta har flera orsaker. Bland annat det snabbt föränderliga samhälle vi lever i, delvis sprunget ut den senaste tidens digitalisering och globalisering. Många företag kämpar dessutom för sin överlevnad på en hyresmarknad som favoriserar långa och fasta hyresstrukturer. Samtidigt har vår strävan efter hållbarhet konkretiseras allt mer på fastighetsmarknaden och tar sig bland annat uttryck i form av olika delningsekonomiska lösningar som har förändrat synen på traditionella kontor och avtal samt enformiga fastighetsanvändningar. Det finns en ny efterfrågan på hyresmarknaden som kräver en ökad nivå av fastighetsstrategisk flexibilitet. Denna uppsats ämnar definiera olika sätt att öka flexibiliteten i kommersiella kontor, fastigheter och hyreskontrakt och framförallt ta fasta på de möjligheter som skapas såväl som potentiella risker. Genom coworking tillåts kontorshyresgäster att hyra kontorsyta under flexibla former samtidigt som de kan åtnjuta ett ökat nätverkande och andra sociala förmåner. Multi- och mixed-use är benämningen på sådana flexibla fastigheter som byggs för att långsiktigt kunna inrymma olika funktioner vid olika tidpunkter eller simultant. De flexibla kontrakten avser i denna uppsats traditionella kontrakt som tillfogats realoptioner vilka tillåter en ändring av det avtalade innehållet, eller kontrakt som digitaliserats i en blockkedja. Studien visar att flexibilitet som produkt har stor potential att låsa upp den kommersiella hyresmarknaden och underlätta för en delningsekonomisk utveckling där resurser nyttjas bättre och många företags chanser att överleva i framtiden ökar. Flexibiliteten skapar inte bara värden för hyresgäster utan även hyresvärdar och fastighetsägare kan profitera på flexibiliteten. Detta kräver emellertid att aktörerna har de rätta förutsättningarna för att riskerna inte ska bli för stora och flexibiliteten ett vågspel. Sammanfattningsvis har det flexibla kontoret, den flexibla fastigheten och det flexibla hyreskontraktet potential att bidra till en socialt och ekonomiskt hållbar marknad, och skapa mervärden för de som gör allt rätt. / To many of today’s commercial tenants and real estate owners it is crucial with an ability to adjust their business or property to new circumstances. This is due to several reasons. For instance, the rapidly changing society caused by digitalisation and globalisation and the fact that many companies are struggling to survive on a market that favors long and rigid rental structures. Furthermore, the trend of sustainability is partly expressing itself through the growing sharing economy. All together the attitude towards traditional offices and leases as well as a uniform use of buildings has changed and a new demand for strategic flexibility has formed on the market. This study aims to define different ways to increase the flexibility in commercial offices, properties and leases and foremost to find out the possibilities and risks that follows and thereby to whom and when it would be beneficial. Coworking allows tenants to rent office space with flexible conditions while being able to appreciate the social benefits. Multi- and mixed-use are adaptable properties designed to accommodate various functions at different times or simultaneously. The flexible leases in this study refers to leases including real options as well as smart contracts made possible by the blockchain technology. The study shows that flexibility as a product has a great potential to unlock the commercial rental market and facilitate a development of the sharing economy where resources are used more efficiently, and businesses are increasing their chances to survive. Flexibility incorporated in real estate is not only valuable to tenants but also to landlords and property owners. This however requires the right circumstances to limit the risk and ensure that the flexibility does not become a venture. In conclusion, the flexible office, the flexible property and the flexible lease can contribute to a socially and economically sustainable market and create additional value for those applying it right.

Den oroväckande situation som miljön och klimatet står inför blir allt merapåtaglig hos allmänheten. Samhällets nuvarande sätt att producera ochkonsumera är inte hållbart. Industrier och företag står för en betydande del avde utsläpp och råvaruutvinningar som sker idag. Detta innebär även att de harstor potential att göra en betydande skillnad i arbetet mot en mer hållbarframtid. Cirkulär ekonomi har förespråkats som en nödvändighet för att göradagens konsumtion och produktion mer hållbar. En viktig del av den cirkuläraekonomin är sharing economy som är tänkt maximera nyttan av underanvändatillgångar och därmed minska på efterfrågan på nyproducerade produkter. Introduktionen av sharing economy har öppnat upp möjligheter förentreprenörer och privatpersoner som tidigare inte existerat. Senaste åren haren framfart av olika sharing-plattformar bevittnats där privatpersoner kopplasihop så att användare av en plattform kan ta del av produkter och tjänster somen annan använder erbjuder på denna plattform. Ett vanligt exempel på en typav sharing-plattform är olika home sharing-plattformar där privatpersoner kanhyra ut sin bostad till främlingar och på så sätt skapa sig en extra inkomst.Denna typ av sharing-plattformar har uppskattats av resenärer ochbostadsägare världen över. Däremot så har home sharing-plattformarna stöttpå utmaningar i form av klagomål från lokalbefolkningar samt restriktioneroch i vissa fall förbud mot denna typ av verksamhet. I Sverige har inte framfarten av home sharing-plattformar varit lika påtagligsom i andra delar av Europa. Denna uppsats har identifierat två betydandefaktorer som har en negativ påverkan på sannolikheten att bostadsrättsägare iStockholm skall engagera sig i home sharing-plattformar. Dessa faktorer ärbristande tillit och bostadsrättsföreningars stadgar. Bostadsrättsägare föredraratt hyra ut sin bostad till bekanta eller en bekants bekant i hopp om att minskarisken för misskötande av bostaden och klagomål från grannar. I och med atthome sharing-plattformar går ut på att hyra ut bostaden till främlingar så upplevs detta som en bristande tillit till hyresvärden och därmed även ökaderisker. Bostadsrättsföreningars negativa inställning till korttidsuthyrningarförsämrar ytterligare sannolikheten att en bostadsrättsägare skall engagera sigi en home sharing-plattform.

Konsekvenserna av de påfrestningar människan utsätter jorden för blir alltmer påtagliga. En av dessa påfrestningar är den enorma resursanvändning som de moderna konsumtionssamhällena kräver och bygger på. Överkonsumtionen i den (ekonomiskt) rika delen av världen blir alltmer ifrågasatt och alternativa sätt att hantera resurser har kommit at utvecklas, däribland den kollaborativa konsumtionen som bygger på delning och medskapande. Eftersom det redan konstaterats positiva miljöeffekter med ytor för delande syftar denna studie till att utforska vilka potentiella samhällsnyttor det finns med kollaborativa ytor i staden utifrån sociala och ekonomiska hållbarhetsperspektiv. Den studerar också vilka möjligheter och utmaningar det finns det för olika aktörer att driva och utveckla dessa ytor samt vilken roll medborgaren har i utvecklingen för mer hållbar konsumtion. Detta görs genom dels en litteraturstudie, dels en fallstudie i Göteborg. Resultaten visar att för att få en lyckad utveckling av kollaborativa ytor rekommenderas: att tydliga roller för varje aktör sätts från början; att policys som promotar denna typ av infrastruktur kan stöttas genom att exempelvis hitta sätt att mäta nyttorna med verksamheten; att ha ett brett samarbete mellan olika aktörer; samt att se över, tydliggöra och möjliggöra medborgarens roll och ansvar i att uppnå mål kring hållbar konsumtion. / The consequences of human activity on Earth becomes more and more obvious. One of these activities is the extreme extraction of resources, which is driven by the structures of the modern consumer societies. Hence, the over consumption in the (economically) richer parts of the world is becoming more questioned and alternative ways for use of resources are being tested and developed. Among these is the collaborative consumption, which is based on sharing and collaboration between people. Since beneficial effects on the environment from these spaces have already been identified, this study focuses on the potential social and economic benefits of these spaces. It also studies what possibilities and challenges there are in developing these spaces for different actors, as well as what role the citizen has for the development of sustainable consumption. This is carried out through a literature review and a case study focusing on fixoteken in Gothenburg in Sweden. The results show that to be able to develop these spaces successfully: the role of each actor must be clear from the start; policies that promotes this kind of infrastructure can be supported by tools that measure the benefits of these initiatives; a broad collaboration between actors is essential; and the role and responsibility of the citizen in sustainable consumption should be examined, clarified and supported.

Contrary to the individualised consumption culture that prevails in our part of the world, emerging alterna­tive economies are focusing on more responsible forms of consumption and resource utilisation. Concepts aimed at sharing have recently received great attention in media, also related to various urban development trends. The aim of this study is to explore how planning can enable more sustainable economies in society. By studying sharing economy in an urban development context, an increased understanding can be created for how different actors frame the concept and what planning for sharing economics means in practice. To investigate the conditions that contribute to the development of sharing economy in an urban development project, these conditions will be explored more closely. The case Täby park has been used as an illustrative example of how sharing economy is discussed in urban development as part of the sustainability work. The empirical material is based on interviews with actors who have represented different stages in a process between vision and reality. Most actors argue that sharing economy refers to activities that promote increased sharing, but there is no common view that sharing economy represents a paradigm shift. The conclusions of this study concern that aspirations for sharing activities that such a new urban area should attract primarily are framed by political ambitions and private interests. As place marketing has become central to urban developments, there is also a question about the substance of visions and hence the sharing economy. The study has helped to reinforce the arguments that allow sharing activities to take place in the discussion about sustainable urban development. Self-organised groups are attributed to a major responsibility, something that questions which actors should be included in the planning. Finally, the study has shown that current planning ideals have difficulties in responding to alternative ideas that do not fit in prevailing structures of society. / I kontrast till den individualiserade konsumtionskultur som råder i vår del av världen ses alternativa ekonomier växa fram med fokus på mer ansvarstagande former av konsumtion och användning av resurser. Begrepp som syftar till delande har på senaste tid fått stor uppmärksamhet i media, och även sammankopplats med olika stadsutvecklingstrender. Genom att studera delningsekonomi utifrån en stadsutvecklingskontext kan en ökad förståelse skapas för hur olika aktörer framställer begreppet samt vad planering för delningsekonomi innebär i praktiken. För att undersöka vilka förutsättningar som bidrar till utvecklingen av delningsekonomi i ett stadsutvecklingsprojekt, kommer dessa förutsättningar att utforskas närmare. Fallet Täby park har använts som illustrativt exempel på hur delningsekonomi diskuteras inom stadsutveckling och görs till en del av hållbarhetsarbetet. Det empiriska materialet bygger på intervjuade aktörer som fått representera olika skeden i en process mellan vision och verklighet. Flertalet aktörer menar att delningsekonomi syftar till verksamheter som främjar ett ökat delande, men det finns ingen gemensam syn på att delningsekonomi innebär ett paradigmskifte. Studiens slutsatser berör att önskemål för verksamheter som en ny stadsdel ska attrahera främst styrs av politiska ambitioner och privata intressen. I takt med att platsmarknadsföring har blivit centralt inom stadsutveckling skapas dessutom ett ifrågasättande kring visioners och därmed delningsekonomins substans. Studien bidrar till att stärka argumenten om att låta delande-verksamheter få ta plats i diskussionen kring hållbar stadsutveckling. Självorganiserade grupper tillskrivs ett stort ansvar vilket ifrågasätter vilka aktörer som bör inkluderas i planeringen. Slutligen visar studien att dagens planeringsideal har svårt att bemöta alternativa idéer som inte passar inom samhällets rådande strukturer.