• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1017
  • 68
  • Tagged with
  • 1085
  • 315
  • 307
  • 274
  • 256
  • 223
  • 220
  • 143
  • 137
  • 133
  • 130
  • 95
  • 92
  • 91
  • 79
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Stationssamhället nästa – en studie av den stationsnära planeringen i Skåne

Hallström, Elin January 2015 (has links)
Sammanfattning Enligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling.   Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv. Det urbana perspektivet beskrivs handla om potentialen med att förtäta och öka de urbana kvaliteterna i städerna. Qviström anser att det urbana perspektivet leder till att större delar av Skåne som är mindre tätbefolkade hamnar i skymundan.   I denna fallstudie undersöks de regionala dokumenten för Skåne för att studera vilka riktlinjer som finns kring de stationsnära lägena. I fallstudien har även fyra kommuners översiktsplaner studerats i nordöstra Skåne där nya tågstationer har anlagts för att undersöka om deras strategier kan kopplas till den stationsnära planeringen. Kommunerna ligger i den mindre tätbefolkade delen av Skåne och det har därför varit intressant att undersöka om planeringen har anpassats efter dessa förutsättningar. För att kunna göra en jämförelse mellan den stationsnära planeringen enligt forskningen och de studerade fallen har undersökningen delats upp efter kategorierna Utformning av de stationsnära lägena och Förväntade effekter.   I slutsatsen tydliggörs planering i regionen som kan kopplas till den stationsnära planeringen, både vad det gäller utformning och förväntade effekter. I de kommunala dokumenten synliggörs inte den stationsnära planeringen lika tydligt som de regionala. Beskrivningen av utformningen av de stationsnära lägena i kommunernas plandokument kan ibland kopplas till den stationsnära planeringen. Dock anpassas planeringen ofta efter orternas förutsättningar. De förväntade effekterna på planeringen i kommunerna är mer lik den stationsnära planeringen. Många gånger beskrivs liknande effekter, som i den stationsnära planeringen, även om de inte alltid uttrycks på samma sätt. Slutsatsen är också att kritiken mot, att den regionala planeringen i Skåne har ett fokus på den stationsnära planeringen, kan till viss del anses legitim. Planeringen för de mindre tätbefolkade orterna i de kommunala dokumenten har anpassats till ortens förutsättningar. Därför blir det svårt att använda den stationsnära planeringen för hela regionen.
2

Planering för en trygg och levande stad : Trygghetsskapande arbete i Uppsala

Parliden, Jenny January 2011 (has links)
No description available.
3

Vad bör den perfekta trädboken innehålla?

Olsson, Susanne January 2009 (has links)
<p>En studie i vilken information om träd lättillgänglig trädgårdslitteratur innehållar och vad "den perfeka trädboken" skulle kunna kompletteras med.</p>
4

Vad bör den perfekta trädboken innehålla?

Olsson, Susanne January 2009 (has links)
En studie i vilken information om träd lättillgänglig trädgårdslitteratur innehållar och vad "den perfeka trädboken" skulle kunna kompletteras med.
5

Affärsstrategiskt ledarskap : en studie av samband mellan ledarskap, konkurrensstrategi och prestation i logistikintensiva handelsföretag /

Skaug, Jan Edvard, January 1900 (has links)
Diss. Göteborg : University.
6

Planering av transportinfrastruktur : En studie av samverkan i planering och genomförande av ett regionalt infrastrukturprojekt

Gustavsson, Henrik January 2015 (has links)
I ett samhälle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suveränt. Stats­makten är bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir påverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser är dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frågor gällande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnå gemen­samma mål. Denna samverkan antar olika karaktär från fall till fall och innebär att såväl mål som resurser förändras under pro­cessens gång. De konflikter, i form av samverkansproblem, som redovisas i detta arbete belyser de olika mål och resurser aktörerna har. Syftet med arbetet är att undersöka hur ett regionalt infrastrukturprojekt betraktas ur olika ak­törsperspektiv, samt att analysera och granska samverkansprocessen. I uppsatsen anförs och refereras till forskning och kunskap som beskriver det aktuella problemområdet och placerar det i ett sammanhang; en regional planeringskontext vilken in­begriper samverkan mellan olika of­fentliga organ för att möjlig­göra samhällsnyttiga föränd­ringar i systemet för transport­infra­struktur. En fallstudie har gjorts avseende en kapacitetsför­stärkning för införande av reg­ional­tågstrafik på järnvägen mellan Malmö och Trelleborg i sydvästra Skåne. I studien under­söks hur planeringsprocessen utveck­lats över tid och vilka samverkansproblem som uppstått under processen för detta infrastruk­turprojekt, till följd av offentliga organs olika roller avse­ende samhällsförändringen i fråga. De pro­blem som i föreliggande studie kan konstateras har utgjorts av konflikter, härrörandes ur de mål respektive organ haft för avsikt att uppfylla, kopplat till de resurser organen bidragit med, avseende samhällsföränd­ringen i det studerade fallet. Fallet visar även att en kommun kan tidigarelägga transportinfrastrukturprojekt genom sitt agerande.
7

Betydelsen av integration : En kvalitativ intervjustudie om integration i den fysiska planeringen

Tell, Simon January 2016 (has links)
Det övergripande syftet med den här studien har varit att beskriva, tolka och förstå fysiska planerares upplevelse av integration i den svenska planeringen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med en hermeneutisk forskningsansats. Integration är ett begrepp som är lika självklart inom den fysiska planeringen som det är svårfångat. I den här studien sker en teorigenomgång av vad integration kan innebära och på vilka olika sätt integration kan genomföras med Giddens (2006) olika integrationsmodeller. Problemet kontextualiseras genom en genomgång av svensk fysisk planeringspolicy. Det empiriska materialet består av intervjuer med två yrkesverksamma fysiska planerare som analyseras i en hermeneutisk tolkningsprocess som genomförs i två steg. Först sker en första tolkning som delar in materialet i olika kategorier som kändes relevanta i tolkningsfasen. Dessa kategorier är att definiera integration, bristande integration och dess problem, den fysiska planeringens integrationsverktyg, integration som resurs och att undvika stigmatisering. I analysens andra steg ställs två frågor som är grundade i teorikapitlet till empirin. Dessa är Vilken typ av integrationsmodell förespråkas? och Vilken typ av integration kan gynnas genom fysisk planering. Efter det kommer det sista kapitlet med slutsats och diskussion. I slutsatsen besvaras studiens frågeställning vilket är: Vilka föreställningar om integration finns det i den fysiska planeringen? och Hur arbetar de fysiska planerarna med integration? Uppsatsen avslutas med en kritisk reflektion över hur studiens frågeställning har varit relevant eller inte.
8

Planering i osäkra tider : En studie av planeringens förhållande till osäkerhet i den ökande migrationens spår

Gustafsson, Niklas January 2016 (has links)
Mot bakgrund till den samtida ökningen av migrationen till Sverige söker denna uppsats undersöka planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet.  Uppsatsen utgår ifrån teoretiska beskrivningar av planering som en rationell verksamhet och betraktar osäkerhet som en begränsning för en planering som strävar efter ett rationellt och ändamålsenligt beslutsfattande och som bygger sin verksamhet på ett antagande om kunskap. För att belysa hur planeringen förhåller sig till osäkerhet intar uppsatsen ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt och försöker belysa bakomliggande resonemang och avväganden för att sedan ställa detta mot teoretiska beskrivningar av planeringen som en rationell verksamhet och förekomsten av en rationell diskurs. Studiens undersökning utgår ifrån en fallstudiemetodik där tre fall av kommunal planering har valts ut i syfte att studera den kommunala planeringens förhållningssätt till osäkerhet. Undersökningen har utförts genom intervjuer med kommunala tjänstemän och politiker kring hur planeringen påverkas och agerar utifrån de osäkerheter som förekommer i samband med den ökande migrationen. Genom en innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner har undersökningen även sökt belysa hur dessa utsagor förhåller sig till kommunens övergripande ställningstaganden och hur dessa ställningstaganden i sin tur behandlar förekomsten av osäkerhet. Undersökningen visar sammanfattat att att stora delar av planeringens sätt att förhålla sig till och agera med hänsyn till situationen kan härledas till en rationell diskurs, där betonandet av överlagda avvägningar, ändamålsenlighet och en fokus på utveckling och tillväxt verkar vara centrala i planeringenshanterande och bedömning av situationen och de osäkerheter man kopplar till den.Planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet verkar präglas av motsägelser där planeringen både erkänner förekomsten av osäkerhet men samtidigt antar säkerhet kring framtida tillväxt och utveckling, vilket inom ramen för uppsatsens teoretiska ramverk kan förstås som ett uttryck för en rationellt betingad tanke om utveckling. I den undersökta situationen verkar den praktiska planeringen i första hand inta ett avvaktande beteende med syfte att reducera osäkerhet och säkerställa ändamålsenliga beslut. Att planeringen samtidigt ger uttryck för en vilja om ett aktivt bemötande av situationen och målsättningar om utveckling kan tyda på en konflikt mellan dess funktioner som politisk visionsformulerande och rationellt genomförande verksamhet i bemötandet av osäkerhet. Undersökningen visar vidare på att visioner och målsättningar verkar spela en viktig roll i planeringens hanterande av situationen och kan förstås som både en förberedande åtgärd och ett försök att reducera osäkerhet genom att skapa intryck av säkerhet kring framtida utveckling.
9

Hur påverkar logistikplaneringen byggarbetsplatsen? : En enkätundersökning om logistikkostnader i produktion

Abdallah, Caroline January 2013 (has links)
Logistics planning for a construction site is usually limited by traffic flow to and from the workplace. The geographical location of the construction site is determined by roads around the workplace and opportunities for well-functioning logistics. Inventory of material is often impossible because of the frequently small workspaces. As a result, a concern relating material handling remains . Even before the establishment of a construction site, it is required in the construction industry to eliminate errors that might arise in the planning stage. The aim of this study was to contribute with better understanding of the relationship between well-planned logistics and reduced costs at the Swedish construction company Peab. To clarify this a survey was submitted at two construction sites and a sample of calculations were performed on reduced / additional costs at examples of "good" and "bad" planning of logistics, to show how to reduce costs. Higher requirements are placed on construction firms and demand such as shorter project times and lower costs and this is supposed to lead to a high profitability. To increase the profitability it is required that the construction industry is planning the amount of resources, manpower, material and time in the absolutely best way. Logistics is a part of the construction industry which may help reduce costs and provide greater profitability, if it is seen as a saving and not just a cost. There should, in other words, be a greater emphasis on planning of the logistics already at early stages of projects. There is a great amount of work on purchase of materials in the company Peab in the current situation, but if the company also put equal work on logistics, the planning could be optimized even before the project starts. Through good planning Peab will not only save on cost of purchase, but may also contribute to a better handling of material. Better handling of material also contributes to reduced costs for the project. Material is not only bound capital but can also disappear in waste, thievery or even destroyed. This is also appreciated by both professional workers and employees in the workplace. The opportunities for improvement and efficiency of logistics at Peab are great. By selecting a logistics manager at each construction project and also having a specialist in charge of the region that serves as support for the projects, Peab can save on logistics. The purpose of this report is to look at changing the view of logistics today on construction sites. The result of the calculation examples and survey shows where the largest cost items located in the various projects and how to achieve lower costs through better planning. This in turn helps the company increase profitability in the long term. Keyword: Logistic, Planning, Lean, Profability
10

Energirenovering av miljonprogramshus

Lätt, Andreas, Nilson, Rickard, Jönsson, Mattias January 2011 (has links)
I Sverige står byggnader idag för 40 % av den totala energianvändningen. En stor del av byggnaderna är ifrån miljonprogrammet, dessa byggnader har ofta hög energiförbrukning och är i stort behov av renovering. Syftet med denna rapport är att förbättra kunskapen om hur miljonprogramsbeståndets flerfamiljshus kan upprustas ur energisynpunkt. Rapporten har som bakgrund EUs nya hårdare miljökrav, där den totala energianvändningen mätt från 1995 ska minska med 20 % till 2020 och 50% till 2050. Rapporten inriktar sig främst på miljonprogrammets flerbostadshus. I rapporten beskrivs och analyseras tre referensobjekt, med olika typer av renoveringar. Brogården i Alingsås är det första miljonprogramsområdet i Sverige som renoverats med passivhusteknik, där totalrenoverades området och energiförbrukningen minskade med mer än hälften. Området Gårdsten i Göteborg har renoverats i energisynpunkt, där har nya tekniska lösningar används såsom solpaneler och luftvärme som värmer upp fasaden. Råslätt i Jönköping har istället för att göra en större renovering använt sig av ett aktivt underhåll och infört individuell mätning av hushållsel och varmvatten. Dessa tre områden är typiska för miljonprogramsåren och hade innan renovering liknande konstruktioner och klimatskärmar. Men de tre olika fastighetsbolagens val av renoveringstekniker är det som skiljer objekten åt. Brogården var i så dåligt skick att ägaren Alingsåshem enbart hade två alternativ, totalrenovering eller rivning. Det beslutades att renovera Brogården. Husens alla byggdelar uppgraderades och hissar ökade tillgängligheten för de boende. Gårdstensbostäder valde att fokusera på byggnadernas balkonger och loftgångar. Dessa stod för en stor del av byggnadernas värmeförluster. Gårdstensbostäder valde att glasa in balkongerna och loftgångarna, på detta vis minskades byggnadernas stora köldbryggor. I Gårdsten installerades även solfångare på husens tak. I Råslätt har ägaren Vätterhem använt ett mer aktivt underhåll och mindre renoveringar som installation av mätare för vatten och el, stambyte, uppgradering av värmeväxlare samt inglasning av balkonger. Att energirenovera miljonprogramshus har gjorts tidigare, det finns kunskap hos byggbolagen och fastighetsägarna. Men det finns svårigheter beroende på hur husen är byggda. Att tilläggsisolera en grund utan källare kan vara svårt, i Brogårdens fall valdes det att delvis bila upp grunden och tillsätta cellplast ovanför bottenbjälklaget. I de flesta större renoveringar som görs byts ventilationssystemet ut, om husen sedan tidigare är utrustade med självdragsventilation krävs det att dra nya ventilationskanaler i den befintliga byggnaden. Det kan vara problem med platsbrist och lösningen är dyr. Att energirenovera Sveriges äldre bostadsbestånd måste börja göras i större skala. Kunskapen finns och flera projekt är redan genomförda med lyckat resultat. Dock är varje objekt unikt och skall utformas efter dess förutsättningar.

Page generated in 0.1615 seconds