I ett samhälle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suveränt. Stats­makten är bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir påverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser är dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frågor gällande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnå gemen­samma mål. Denna samverkan antar olika karaktär från fall till fall och innebär att såväl mål som resurser förändras under pro­cessens gång. De konflikter, i form av samverkansproblem, som redovisas i detta arbete belyser de olika mål och resurser aktörerna har. Syftet med arbetet är att undersöka hur ett regionalt infrastrukturprojekt betraktas ur olika ak­törsperspektiv, samt att analysera och granska samverkansprocessen. I uppsatsen anförs och refereras till forskning och kunskap som beskriver det aktuella problemområdet och placerar det i ett sammanhang; en regional planeringskontext vilken in­begriper samverkan mellan olika of­fentliga organ för att möjlig­göra samhällsnyttiga föränd­ringar i systemet för transport­infra­struktur. En fallstudie har gjorts avseende en kapacitetsför­stärkning för införande av reg­ional­tågstrafik på järnvägen mellan Malmö och Trelleborg i sydvästra Skåne. I studien under­söks hur planeringsprocessen utveck­lats över tid och vilka samverkansproblem som uppstått under processen för detta infrastruk­turprojekt, till följd av offentliga organs olika roller avse­ende samhällsförändringen i fråga. De pro­blem som i föreliggande studie kan konstateras har utgjorts av konflikter, härrörandes ur de mål respektive organ haft för avsikt att uppfylla, kopplat till de resurser organen bidragit med, avseende samhällsföränd­ringen i det studerade fallet. Fallet visar även att en kommun kan tidigarelägga transportinfrastrukturprojekt genom sitt agerande.

No description available.

För att nå en hållbar utveckling måste förhållandet mellan människor och miljö beaktas genom att ta hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Proportionerna mellan dessa aspekter är inte lika då det visat sig att ekologisk hållbarhet är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet. För att begränsa klimatpåverkan måste utsläpp av växthusgaser minska, och det innebär att det måste ske en omställning inom bland annat transportsektorn. Regeringen anger att utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn måste minska kraftigt och i en snabbare takt för att i princip vara noll år 2045.  Under våren 2021 påbörjade Region Västernorrland processen med att revidera den gällande infrastrukturplanen som gäller mellan åren 2018–2029. Planen revideras vart fjärde år och den pågående revideringen kommer att omfatta åren 2022–2033. I samband med revideringen pågår också en strategisk miljöbedömning (SMB) för att integrera hållbarhetsaspekter i planprocessen på bästa sätt. SMB är ett lagstadgat verktyg för att integrera hållbarhetsaspekter i planering och beslutsfattning under framtagandet av planer och program som väntas ha en betydande miljöpåverkan. Eftersom regionala infrastrukturplaner förväntas ha betydande miljöpåverkan ska en SMB tas fram i samband med planprocessen, vilket Region Västernorrland gör. Det övergripande syftet med fallstudien i Region Västernorrland är att bidra med en djupare förståelse och kunskap om hur regioner på bästa sätt kan arbeta med SMB i samband med framtagandet av en regional infrastrukturplan.  Resultatet av studien visar att Region Västernorrland har utvecklat sitt arbete med SMB till en mer strategisk process jämfört med föregående planeringsprocess. De har tagit med sig erfarenheter gällande till exempel dokumentation och att säkerställa att deltagarna får relevant grundkunskap inför processen. Regionen är förändringsbenägna och vill utveckla sitt arbete med SMB, trots detta upplevs processen som svår eftersom det inte finns någon vedertagen vägledning för en strategisk process. Förhoppningen med en mer strategisk process, där miljöbedömningen startar tidigt i planprocessen, är att den kommer kunna påverka planen i en större utsträckning än tidigare.  Resultatet visar att det finns utvecklingspotential inom regionen men även nationellt. Inom branschen rekommenderas att ta fram en vägledning för hur en SMB kan tas fram som inte baseras på den specifika miljöbedömningens metod och att det skapas en plattform för att utbyta erfarenheter. Vidare rekommenderas regionen att besluta om ett överordnat mål för att förenkla hantering av konflikter mellan mål. För att bidra med viktig kunskap till nästa process, rekommenderas det att både små och stora beslut dokumenteras i en beslutslogg och att det sker en strukturerad erfarenhetsåterföring i slutet av processen. / The system between humankind and the environment is key in the work towards sustainable development, and the aspects of ecological, social, and economic sustainability. The proportions of these aspects are not equal, as it has been shown that ecological sustainability is the foundation for social and economic sustainability. A decrease in greenhouse gas emissions is a necessity to limit the impacts on the climate, a change in approach will be essential in e.g., the transport sector. The emissions from the transport sector must start decreasing by a log and at a faster pace to reach the goal of essentially zero emissions by 2045.  The region of Västernorrland in Sweden started the process of revising the current transport plan during the spring of 2021. The transport plan contains national investments in regional transportation infrastructure e.g., investments in roads and railways. The plan is revised every fourth year and the revised plan will cover the years 2022-2033. In connection to the revision a strategic environmental assessment (SEA) was conducted to integrate sustainability aspects to the process. SEA is in Sweden compulsory by law as a tool to integrate sustainability aspects into the planning process and the decision making for plans and programs that are expected to have a significant environmental impact. As the regional transportation plan is expected to have significant environmental impact, an SEA needs to be conducted along with the revision process of the transportational plan, as the region of Västernorrland does. The aim of this case study is to contribute with a deeper understanding and knowledge of how regions can work with SEA in relation to the revision of regional transportation plans.  The results of the study show that Region Västernorrland have developed their work with SEA towards a more strategic process, compared to the previous revision process. They have developed their work with documentation of the process and ensured they provide relative knowledge to the participants of the process in advance. The region is inclined to change and develop their work with SEA, however, do the process come across as difficult due to that there are no established guidance for the strategic process. The expectation with a more strategic process is that the assessment will start earlier in the planning process and result in a greater influence on the plan than previously. The results also show that there is an opportunity for development within the region but also nationally. A recommendation is to develop a guide that describes and exemplifies how the process for SEA can be performed in a strategic way and create a platform that enables experience exchange. Further it is recommended to decide on a superior goal to simplify when goals are conflicting, this would help in the process of handling these conflicts. Also, to document all decisions in a structured decision log and ensure that there is a structured process to incorporate experience from previous processes.

Germany’s commitment to carbon neutrality by 2045 underscores the need for climate action, with hydrogen’s multiple uses in industry, transport, and energy offering a viable solution. Efficient retrofitting of the extensive natural gas pipeline network can enable hydrogen to be transported from supply to demand centers. The aim of this study is to develop a hydrogen pipeline network strategy for Germany in 2045 that is consistent with carbon neutrality goals while minimizing associated costs. Using a single-period deterministic Mixed Integer Linear Programming (MILP) approach, the focus is on estimating peak-hour transport demand derived from the spatial distribution of demand and supply. This estimation is based on openly available data from the Germany Energy Agency (dena) pilot study on carbon neutrality. The methodology aims to allocate hydrogen energy flows along existing pipelines through a retrofitting approach. The base scenario is derived from the projected hydrogen demand and supply for a carbon-neutral Germany in 2045, as estimated in the dena pilot study. To explore different possibilities, a sensitivity analysis compares five different demand scenarios. Each scenario examines different hard-to-abate subsectors that have limited options for decarbonization. Evaluating the routes and utilization rates across the pipeline network provides insights into the feasibility, with certain routes, particularly those originating in the north, emerging as key. The majority of pipelines in the network have low utilization rates below 25% in peak hours, which may indicate economic infeasibility or the need for alternative transport strategies. In addition, a cost of avoided emissions analysis weighs scenario-specific emission reductions against network costs. Of particular note is the network connecting CHP plants and energy-intensive industries, which appears to strike an optimal balance in terms of costs of avoided emissions and utilization rate in peak hours. Nevertheless, the study does not consider physical flow calculations, so further validation is required in this respect. The potential of the methodology, however, liesin its ability to quickly assess different scenarios and provide valuable insights into economic, environmental, and social impacts. / Tysklands åtagande om koldioxidneutralitet senast 2045 understryker behovet av klimatåtgärder, och vätgasens många användningsområden inom industri, transport och energi erbjuder en hållbar lösning. Effektiv eftermontering av det omfattande naturgasledningsnätet kan göra det möjligt att transportera vätgas från utbuds- till efterfrågecentra. Syftet med denna studie är att utveckla en strategi för vätgasnätet i Tyskland 2045 som är förenlig med målen för koldioxidneutralitet och samtidigt minimerar de tillhörande kostnaderna. Med hjälp av en deterministisk MILP-metod (Mixed Integer Linear Programming) för en enda period ligger fokus på att uppskatta efterfrågan på transporter under maxtimmar utifrån den rumsliga fördelningen av efterfrågan och utbud. Denna uppskattning baseras på öppet tillgängliga data från denas pilotstudie om koldioxidneutralitet. Metoden syftar till att fördela vätgasenergiflöden längs befintliga rörledningar genom en eftermonteringsstrategi. Det grundläggande scenariot härleds från den beräknade efterfrågan och tillgången på vätgas för ett koldioxidneutralt Tyskland 2045, enligt uppskattningar i dena-pilotstudien. För att utforska olika möjligheter jämförs fem olika efterfrågescenarier i en känslighetsanalys. Varje scenario undersöker olika delsektorer som är svåra att minska och som har begränsade alternativ för utfasning av fossila bränslen. Utvärderingen av sträckningarna och utnyttjandegraden i rörledningsnätet ger insikter om genomförbarheten, där vissa sträckningar, särskilt de med ursprung i norr, framstår som viktiga. Majoriteten av rörledningarna i nätverkethar låga nyttjandegrader under 25% under rusningstid, vilket kan indikera ekonomisk ogenomförbarhet eller behovet av alternativa transportstrategier. Dessutom väger en kostnads-/nyttoanalys av utsläpp scenariospecifika utsläppsminskningar mot nätverkskostnader. Särskilt värt att notera är det nätverk som förbinder kraftvärmeverk och energiintensiva industrier, vilket verkar ge en optimal balans när det gäller kostnader för utsläpp och nyttjandegrad. Studien tar dock inte hänsyn till fysiska flödesberäkningar, så ytterligare validering krävs i detta avseende. Metodens potential ligger dock i dess förmåga att snabbt bedöma olika scenarier och ge värdefulla insikter om ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter.