Uppsatsens syfte är att undersöka medias påverkan på tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frågor som jag har valt att använda mig för att uppnå syftet är hur media kan påverka elevernas synsätt på svininfluensan och på vilka sätt kan eleverna uppfatta svininfluensan. För att kunna förstå hur media påverkar sin publik och hur publiken uppfattar en händelse har jag använt mig av teorin om sociala representationer. Media är en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen när det gäller hur en individ ska ta ställning till en händelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan. Eleverna fick se ett nyhetsinslag som handlade om svininfluensan varefter intervjuerna genomförds.Undersökningens resultat visar på att media har en stor betydelse för hur eleverna kan uppfatta svininfluensan. Orsaken till detta är medias stora betydelse för skapandet av sociala representationer.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och få en förståelse för på vilka sätt konsultchefer från olika bemanningsföretag säkerställer kundernas krav på kompetens och egenskaper i sina rekryteringsprocesser. Vidare har också undersökts vad de anser om tillförlitligheten i de urvalsmetoder de använder. För att uppnå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer verksamma på olika bemanningsföretag. Resultatet visade att samtliga respondenter utgår från kravspecifikationen i rekryteringsprocessen, enligt modellen för kompetensbaserad rekrytering. Vidare visar resultatet att kunderna inte alltid lägger ner önskvärd tid på att utforma kravspecifikationen. Sammantaget med det faktum att de inte alltid själva definierar kompetensbegreppen för den kandidat de eftersöker, riskerar att minska rekryteringens träffsäkerhet då konsultchefens subjektiva tolkning av ett begrepp inte nödvändigtvis går i linje med kundens. Oavsett medvetenhet om forskningsresultat gällande olika HR praktikers validitet, använder konsultcheferna urvalsmetoder med hög validitet. Således visar resultatet att den diskrepans som enligt många forskare finns mellan forskning och praktik snarare beror på fundamentalt olika referensramar än att använda sig av urvalsmetoder med låg validitet.

<p>Traditionellt har det antagits att användning och förståelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrån geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner också påverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten också är funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer påverkar valet av perspektiv utifrån vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt användning och förståelse av dem i situationer då de enbart kan tillskrivas utifrån ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa två faktorer påverkar användning och perspektivtagande vid användning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremålen och tillgången till en visuell miljö ökar benägenheten att använda prepositionerna utifrån ett perspektiv som utgår från föremålens egna orienteringar. Resultaten talar för att användningen av dessa prepositioner är mer situations-beroende än vad som traditionellt har antagits.</p>

No description available.

Traditionellt har det antagits att användning och förståelse av spatiala prepositioner i första hand sker utifrån geometriska kriterier. Senare studier har visat att prepositioner också påverkas dels av huruvida de spatialt relaterade objekten också är funktionellt relaterade eller inte och dels av den visuella miljö som objekten utgör en del av. Dessa faktorer påverkar valet av perspektiv utifrån vilket prepositioner tillskrivs spatiala relationer, samt användning och förståelse av dem i situationer då de enbart kan tillskrivas utifrån ett perspektiv. Detta arbete undersöker experimentellt hur dessa två faktorer påverkar användning och perspektivtagande vid användning av de projektiva prepositionerna ovanför, nedanför, framför, bakom och bredvid. Resultaten visar att en funktionell relation mellan de spatialt relaterade föremålen och tillgången till en visuell miljö ökar benägenheten att använda prepositionerna utifrån ett perspektiv som utgår från föremålens egna orienteringar. Resultaten talar för att användningen av dessa prepositioner är mer situations-beroende än vad som traditionellt har antagits.

Today's society is increasingly shaped by new digital technologies and digital work practices. We live in an era that is rapidly changing, and this poses demands on Sweden's industries to meet the requirements and needs of our industrial society. One industry that has struggled to keep up with the pace of digitalization is the construction industry. The construction industry is characterized by high complexity and numerous processes involving various stakeholders, as each building project has its own unique conditions and requirements. In addition to this, the stakeholders have their own conditions and needs related to technology and the use of digital tools. In order to fully leverage the opportunities of digitalization, it is important for actors to be aware of their own, as well as their co-actors', conditions and needs related to technology, especially when implementing new technology and digital work practices, to ensure the implementation is as successful as possible.  This study has been conducted within a project consulting firm with the aim of analyzing differences and similarities in perceptions among actors and groups during the implementation of a changed digital work practice. To achieve this goal, a case study was conducted using data collection techniques such as document analysis, observation, and semi-structured interviews, with the interviews serving as the significant source of empirical data.  Once the empirical data was collected, it was categorized based on how the respondents agreed with each other within their own respondent group and in comparison to another respondent group. Overall, the authors did not find any inhibiting differences in the respondents' answers regarding implementation. However, concerns were raised regarding how the consulting firm's payment models were adapted to the new digital work practice.  After the study, the authors concluded that, in this case, they did not find significant differences in the respondents' answers that could hinder implementation for the consulting firm. The differences that existed were rather due to variations in the respondents' depth of understanding regarding technology. The main challenge highlighted with the new work practice was how the company would charge for the new technology. To fully utilize the opportunities of digitalization and keep up with the ongoing development, one of the suggestions for further research is the payment models of companies.