Läroplanen för historia på gymnasiet är omfattande vilket medför att ett stoffurval måste göras. Urval av detaljstoff ställer stora krav på läraren. Det räcker inte att läraren förhåller sig till det centrala innehållet, utan stringens är nödvändigt för att reducera stoffet till något som är hanterbart för elever. Strategier för urval av detaljstoff är inte något som uttryckligen lyfts i lärarutbildningen på ex. Malmö universitet, därför finns skäl att anta att urvalsprocessen kan vara problematisk för lärarstudenter, mindre erfarna och även erfarna lärare. Vidare kan en etablerad urvalsstrategi underlätta i en lärares arbetsintensiva vardag. Kunskap om hur detaljstoff kan väljas ut är relevant för nyexaminerade historielärare, mindre erfarna lärare, lärarutbildare och såväl som erfarna lärare. Genom semistrukturerade intervjuer med tre erfarna och två mindre erfarna lärare är syftet att undersöka om det finns förutsättningar att använda konceptet historical context som grund för en urvalsstrategi av detaljstoff i historieundervisningen. Informanterna svarar på frågor kring deras tillvägagångssätt för urval av detaljstoff samt hur de använder detaljstoff i sin undervisning. Materialet analyserades i förhållande till ett pedagogiskt verktyg för historical context och observationsinstrumentet FAT-HC. Analysen visade att detaljstoffurval är ett viktigt moment för informanterna men att urvalet är en relativt individuell process med vissa gemensamma nämnare. I lärarnas utsagor om deras undervisning återkom de till de tre ingående referensramarna i historical context: kronologisk och geogrask referensram i kombination med sociala referensramar. I och med detta finner studien att de tre referensramarna bör gå att använda som en ”checklista” för urval av detaljstoff som ett sätt för lärare att bli mer konsekventa, tydliga och effektiva i sina urval av detaljstoff.

Denna undersökning tar sin utgåmgspunkt i det förlag som folkpartisten Cecilia Wikström lade sommaren 2006 om att införa en litterär kanon, obligatorisk skönlitteratur, i skolundervisningen. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med svensklärare på gymnasiet. Syftet är att se om det finns någon skillnad i det förhållningssätt läraren har i sitt urval av skönlitteratur, beroende på vilka elever det är som ska undervisas. Resultatet vi kom fram till är att det mångkulturella perspektivet inte är något som informanterna i vår undersökning tar någon hänsyn till när de väljer skönlitteratur, trots att Lpf 94 föreskriver att elever ska få ta del av det egna kulturarvet. Slutsatsen är att det förslag som Wikström (fp) lade om att införa en gemensam referensram inte är genomförbart om hänsyn samtidigt ska tas till alla enskilda individers kulturarv.

Syftet med denna uppsats är att åskådligöra hur kursplanens begrepp (ur Lgr 11) historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs i relativt nyutgivna läromedel. I föreliggande uppsats representerat av boken Historia Maxi, författad av Elisabeth Ivarsson och Mattias Tordai, utgiven 2010. Läroboken är avsedd för grundskolans senare år. Frågeställningen lyder: Hur åskådliggörs kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram i läroboken ur skilda historiekulturella perspektiv? De teoretiska definitioner av kursplanens begrepp som ges utgår ifrån historikern Klas Göran Karlssons samt historiedidaktikern David Mellbergs definitioner av begreppet historiemedvetande i boken Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken från 2004, samt Kenneth Nordgrens vidare förståelse av begreppet i sin doktorsavhandling Vems är historien? från 2006. I definitionen av kursplanens andra centrala begrepp, historisk referensram, utgår jag ifrån Per Elissons diskussion om hur begreppen förutsätter varandra i artikeln “Det är smart att använda historia i nya händelser...” – Historiebruk i skola och samhälle. Metodvalet inspireras av en kritisk diskursanalys utifrån Norman Fairclough utifrån vilken jag genomför en detaljerad lingvistisk textanalys, samt Staffan Selanders emfas kring texters urval i boken Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985 från 1999. I uppsatsen benämnt som urvalsperspektivet. Ett övergripande resultat varifrån en slutsats kan dras är att kursplanens begrepp historiemedvetande samt historisk referensram åskådliggörs med utgångspunkt i den historiekanon som fokuserar europeiska perspektiv och däri sker ett uteslutande av icke-europeiska historiekulturella perspektiv. En annan slutsats är dock att läroboken utifrån narrativ historia uppvisar viss potential för interkulturell historieskrivning.

<p>The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how the <em>Common European Framework of Reference for Languages</em> (CEFRL) presents discourse views and multilingualism. This is of importance, due to the impact the European Council’s education collaboration has on the Swedish syllabus for languages. The research perspective of the thesis is to solely focus on discourse views and multilingualism: comparing two analytic frameworks, by applying a qualitative text analysis. The first being based on two different models of discourse strategies and the latter based on two studies on how multilingualism is treated in Scandinavian school situations. The findings of the study indicate an incoherent view on discourse, in regard to being either determined by the situational setting, or by individual preference. Multilingualism is clearly articulated by the CEFRL but the presentation differs from how multilingualism is received in the Scandinavian educational context. This thesis presents a proposal for how to interpret the theoretical background given in the CEFRL in respect to the target aspects.</p>

The overall aim of this thesis is to contribute to the understanding of how the Common European Framework of Reference for Languages (CEFRL) presents discourse views and multilingualism. This is of importance, due to the impact the European Council’s education collaboration has on the Swedish syllabus for languages. The research perspective of the thesis is to solely focus on discourse views and multilingualism: comparing two analytic frameworks, by applying a qualitative text analysis. The first being based on two different models of discourse strategies and the latter based on two studies on how multilingualism is treated in Scandinavian school situations. The findings of the study indicate an incoherent view on discourse, in regard to being either determined by the situational setting, or by individual preference. Multilingualism is clearly articulated by the CEFRL but the presentation differs from how multilingualism is received in the Scandinavian educational context. This thesis presents a proposal for how to interpret the theoretical background given in the CEFRL in respect to the target aspects.

Bakgrund: Relationsvåld riktat mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem med många negativa hälsokonsekvenser. Våld i nära relationer sägs vara vanligt och kulturellt accepterat i Ghana trots införandet av Domestic Violence Act år 2007 som gör relationsvåld illegalt. Forskning har visat att sjuksköterskor besitter en nyckelposition för att arbeta mot relationsvåld men att många sjuksköterskor saknar beredskap. Sjuksköterskeutbildningen har visat sig vara otillräcklig vad gäller relationsvåld. Syfte: Att beskriva Ghananska sjuksköterskestudenters attityder till relationsvåld och hur ämnet berörs i utbildningen. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie som baseras på data från sex semistrukturerade intervjuer med Ghananska sjuksköterskestudenter. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskestudenterna kände sig förberedda för att möta kvinnor utsatta för relationsvåld och ansåg att sjuksköterskan hade en viktig roll. Studenterna tyckte att relationsvåld var ett problem som skulle lösas inom familjen och sjuksköterskan beskrevs ha en roll som rådgivare. Ingen av studenterna tyckte att relationsvåld var acceptabelt. De pratade om könsroller, mannens överordnade position i familjen och att våld uppstod när rollerna inte upprätthölls. Låg utbildningsnivå sågs som en orsak till att relationsvåld uppstår och utbildning föreslogs vara en nyckel till att eliminera relationsvåld. Slutsats: En förbättrad sjuksköterskeutbildning som problematiserar relationsvåld ur ett genusperspektiv behövs för att påverka blivande sjuksköterskors attityder och möjliggöra en professionell vård av utsatta patienter världen över. Klinisk betydelse: För att förbättra sjuksköterskeutbildningar borde relationsvåld och dess samband med den könsbestämda maktstrukturen uppmärksammas i större utsträckning. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a global public health problem with many negative health consequences. IPV is said to be common and culturally accepted in Ghana despite the introduction of The Domestic Violence Act 2007 that prohibits IPV. Research has shown that nurses are in a key position to handle IPV though many nurses are unprepared. A lack of IPV education for nursing students has been identified. Aim: To describe Ghanaian nursing students’ attitudes toward IPV and how it is addressed in their education. Method: A descriptive qualitative study based on data from six semi-structured interviews with Ghanaian nursing students. Interviews were recorded, transcribed and analysed with content analysis. Results: Ghanaian nursing students felt prepared to meet IPV and they thought that nurse’s role was of importance. Students advocated for a domestic handling of IPV and described the nurse’s role as a counsellor. None of the students found IPV acceptable. Students spoke about the gender roles and illuminated the view of the man as superior and that lack of role performance might lead to IPV. Low educational level was spoken of as a reason for the prevalence of IPV and suggested as a key to the elimination of IPV. Conclusion: To affect nurses’ attitudes and enable professional handling of IPV we suggest more IPV education that problematizes IPV from a gender perspective in nursing programmes globally. Clinical significance: To improve nursing educations concerning IPV more attention needs to be given IPV and the correlation between IPV and the gendered power structure.

Studiens syfte är att synliggöra hur hållbar utveckling används i samhällsorienterad undervisning på mellanstadiet.Våra frågeställningar är:· Vilka dimensioner av hållbar utveckling betonas av läraren i de samhällsorienterande ämnena på mellanstadiet?· Vad är det som påverkar lärarens val av innehåll i samhällsorienterande ämne inom arbetsområdet hållbar utveckling?De teoretiska utgångspunkter som vi använt är ramfaktorteorin, Deweys teori om individer, skola och samhälle samt värdepedagogik. De valda teoretiska utgångspunkterna lyfter och kompletterar varandra och ger resultatet tydliga infallsvinklar. Vi har fokuserat på tidigare forskning ur både ett nationellt- och ett internationellt perspektiv. Tematiseringen är baserad på den tidigare forskningen och den tematisering vi fann där. Metoden i studien är kvalitativa intervjuer. Metoden valdes för att vi ville nå djupare och personliga svar från respondenterna. Den dimensionen som framkom mest i undervisningen var miljödimensionen. Gällande lärares val av innehåll, fann vi att den personliga referensramen spelade en betydande roll. Det blev tydligt att lärare behövde förhålla sig till både inre- och yttre faktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur två läroböcker avsedda för undervisning av finska i grundskolan lämpar sig för undervisning enligt en funktionell språksyn. Böckerna som granskas är Kielikarhu 1 suomi toisena kielenä och Heippa! 1 Tekstikirja – Textbok. Kielikarhu är en lärobok som är publicerad i Finland och riktar sig mot undervisning i finska som andra språk i Finland. Heippa! är en lärobok som tänkt att användas vid modersmålsundervisning i finska i svenska skolor. Studien är en kvalitativ, jämförande läroboksstudie och den vetenskapliga metoden är innehållsanalys. I mitt arbete sökte jag svar på följande forskningsfrågor: ·        Stödjer de analyserade läroböckerna en funktionell språksyn? ·        Stödjer övningarna i läroböckerna de olika delområdena av språkbruk? ·        Behandlar läroböckerna olika typer av texter på ett mångsidigt sätt? I min analys kom jag fram till att båda böckerna innehåller delar som stödjer en funktionell språksyn. Kielikarhu innehåller en mängd olika texttyper och bokens övningar stödjer inlärningen av de olika språkliga färdigheterna. Heippa! tar hänsyn till de sverigefinska elevernas vardag både genom teman och genom att använda både det finska och det svenska språket sida vid sida, men övningarna i boken består huvudsakligen av traditionella grammatikövningar. Utifrån de enskilda exemplen jag presenterat i denna studie är det inte möjligt att definiera språksynen för en hel lärobok, men resultaten från min analys tyder på att Kielikarhu förmedlar en starkt funktionell språksyn, medan Heippa! representerar en mer traditionell, formalistisk syn på språkundervisning.

<p>Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.</p>

Denna studie är en undersökning av hur elever i år 6 uppfattade det geografiska rummet, vilka omvärldsbilder elever i skolan innehade, hur de påverkades av olika intryck från omgivningen samt om elevernas omvärldsbilder förändrades under en termin. Att inneha en omvärldsbild innebär att ha en föreställning om hur den rumsliga världen ser ut och förhåller sig. Undersökningen var av empirisk art och bestod av en namngeografisk undersökning av geografiska objket i Sverige, elevernas ritade bilder av världen, intervjufrågor samt en kartförståelseuppgift. Studien genomfördes vid två olika tillfällen för att se på eventuella förändringar i elevernas omvärldsbilder. Studien visade på att elevernas omvärldsbilder påverkades, utvecklades och innehöll all den information individen mötte och hade med sig sedan tidigare om den rumsliga världen. Undersökningen visade även på att omvärldsbilder kan förändras och utvecklas unnder en termin.