Denna studie har undersökt elevers kunskaper angående namngeografi samt läge- och storleksrelationer kopplat till Sverige, Norden, Europa samt världen. Studiens syfte är att undersöka om elevernas kunskaper påverkas av deras resvana, ursprung, kön eller annan vistelse utomlands. Studien utgår ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori och Piagets kognitiva konstruktivism. Undersökningen är genomförd med en kvantitativ metod och respondenterna har bestått av 52 elever i tre olika klasser i årskurs 6. Respondenterna har fyllt i en enkät där de har fått besvara frågor angående deras resvana, vart de är födda, hur många plaster de har bott på samt om de har släkt utomlands. Respondenterna har även besvarat tolv frågeställningar kopplat till namngeografi samt läge- och storleksrelationer där respondenterna uppmanades att ringa in rätt svar bland fyra svarsalternativ. Avslutningsvis ombads respondenterna att konstruera en världskarta på ett blankt papper och markera ut världsdelarna samt Sverige. Resultatet av studien visar att de elever som är beresta har presterat bättre än de elever som inte har rest utanför Sverige. Studien visar även att de elever som har släkt utomlands har presterat bättre än de elever som inte har släkt utomlands. I sin helhet har flickorna presterat bättre än pojkarna och de elever som tillhör en annan könstillhörighet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tar till sig namngeografi utanför skolan och att resande och släkt utomlands kan bidra till sådana kunskaper. / The aim of this study is to examine students' knowledge regarding name geography, location and size relationships linked to Sweden, the Nordic countries, Europe and the world. The purpose of the study is to investigate whether students' knowledge is affected by their travel habits, origin, gender or other residence abroad. This study is based on Bronfenbrenner's ecological systems theory and Piaget's cognitive constructivism. The survey was conducted using a quantitative method and the respondents consisted of 52 students in three different classes in 6th grade. The respondents filled in a questionnaire where they were asked questions about their travel habits, where they were born, how many places they have lived in and if they have relatives abroad. The respondents also answered twelve questions related to name geography, location, and size relationships where the respondents were asked to circle the correct answer among four alternatives. Finally, the respondents were asked to construct a map of the world and mark the continents and Sweden on a blank piece of paper. The results of the study show that the students who have traveled have performed better than the students who have not traveled outside Sweden. The study also shows that students who have relatives abroad have performed better than students who have not relatives abroad. Overall, the girls have performed better than the boys and the students who belong to another gender. The results of the survey show that students absorb name geography outside of school and while traveling. Relatives abroad can also contribute to such knowledge.

Läroplanen för historia på gymnasiet är omfattande vilket medför att ett stoffurval måste göras. Urval av detaljstoff ställer stora krav på läraren. Det räcker inte att läraren förhåller sig till det centrala innehållet, utan stringens är nödvändigt för att reducera stoffet till något som är hanterbart för elever. Strategier för urval av detaljstoff är inte något som uttryckligen lyfts i lärarutbildningen på ex. Malmö universitet, därför finns skäl att anta att urvalsprocessen kan vara problematisk för lärarstudenter, mindre erfarna och även erfarna lärare. Vidare kan en etablerad urvalsstrategi underlätta i en lärares arbetsintensiva vardag. Kunskap om hur detaljstoff kan väljas ut är relevant för nyexaminerade historielärare, mindre erfarna lärare, lärarutbildare och såväl som erfarna lärare. Genom semistrukturerade intervjuer med tre erfarna och två mindre erfarna lärare är syftet att undersöka om det finns förutsättningar att använda konceptet historical context som grund för en urvalsstrategi av detaljstoff i historieundervisningen. Informanterna svarar på frågor kring deras tillvägagångssätt för urval av detaljstoff samt hur de använder detaljstoff i sin undervisning. Materialet analyserades i förhållande till ett pedagogiskt verktyg för historical context och observationsinstrumentet FAT-HC. Analysen visade att detaljstoffurval är ett viktigt moment för informanterna men att urvalet är en relativt individuell process med vissa gemensamma nämnare. I lärarnas utsagor om deras undervisning återkom de till de tre ingående referensramarna i historical context: kronologisk och geogrask referensram i kombination med sociala referensramar. I och med detta finner studien att de tre referensramarna bör gå att använda som en ”checklista” för urval av detaljstoff som ett sätt för lärare att bli mer konsekventa, tydliga och effektiva i sina urval av detaljstoff.