Syftet med denna studie är att undersöka vad nyanlända afghanska elever födda år 2000 har för kunskaper i namngeografi samt hur man kan jämföra kunskaperna med kunskapskraven i den svenska skolan. Metoden jag använde mig utav var ett test som jag här i studien valde att kalla kartläggningsstudie. Materialet var uppdelat i två delar. Den ena delen var ett eget komponerat frågeformulär med utgångspunkt ur namngeografins centrala innehåll i samspel med en världskarta. Den andra delen hämtade jag ur ett nationellt prov i geografi (2013). Vid undersökningstillfället fick eleverna stöttning på modersmålet av en studiehandledare som hjälpte till med översättning av det som efterfrågades samt kartläggningsstudiens olika begrepp. Undersökningens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna har mycket varierande kunskaper i namngeografi. Men att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven visar sig svårt då kunskapskraven är för vida och inte tillräckligt preciserade. För att ett kunskapskrav ska vara gångbart som bedömningsredskap är det viktigt att de är tydliga och det finns en gräns runt innehållet. Kunskapskraven i namngeografi talar om ”världsdelarnas namngeografi”, ska man tolka det som kunskap om världsdelarnas namn eller kunskap om världsdelarna? Begreppet världsdel och antalet världsdelar definieras olika världen över, vilket också man kan se i undersökningen. När inte heller kursplanen tar upp några specifika namn att hänga upp sig på uppstår det en problematik att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven. Samtidigt framkommer det i undersökningen att 65 procent av informanterna uppnår betyg på namngeografidelen på det nationella provet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever i årskurs 3 tänker kring begreppet naturkatastrofer. Hur uppfattar de naturkatastroferna som sker runt om i världen och de som sker här i Sverige? Hur kan de koppla dessa till en karta? För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har djupintervjuat 9 elever, indelade i 3 grupper, från en skola belägen utanför Malmö. Vårt resultat visar att eleverna har en förståelse för att naturkatastrofer kan inträffa i Sverige, de är dock medvetna om att de som inträffar i närområdet inte är i samma omfattning som i andra delar av världen. Emellertid brister eleverna i sin kartkunskap, det vill säga de hade svårt för att förstå och orientera med hjälp av en världskarta. De hade goda begrepp angående naturkatastrofer men saknade begrepp för att förstå och förklara världskartan. Efter slutförd undersökning tycker vi att det skulle vara intressant att undersöka hur man skulle kunna behandla kartundervisningen på ett annorlunda vis än det traditionella genom att till exempel utgå från Denvermetoden.

Syftet med denna var att undersöka hur selektiva traditioner framkommer i elevers uppfattningar om ämnet geografi som går i årskurs 9 samt om det går att finna någon utveckling av ämnet under 2000-talet. Metoden som tillämpades i studien har bestått av en kvalitativ forskning med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Totalt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på tre olika skolor i Uppsala. Fokusgruppsintervjuerna bestod totalt av 17 elever med fem respektive sex elever i varje fokusgrupp. Vidare i dessa fokusgruppsintervjuer fick eleverna argumentera och resonera med varandra angående deras uppfattningar och inställningar kring geografiämnet.Resultatet utifrån elevernas svar påvisade då att selektiva traditioner utgör en stor del av vad eleverna förknippademed geografiämnets innehåll. Detta ligger till grund för den starka namngeografiska tradition som visat sig finnas i mellanstadiet. Samtidigt var de flesta eleverna inne på att under högstadiet har inte deras undervisning präglats av selektiva traditioner. Ämnesinnehållet under högstadiet har då påverkat elevernas inställning till geografiämnet då de flesta elever tappat intresset för ämnet och menar att det numera inte är lika roligt som det var tidigare.

The purpose of this study is to examine  how geography teachers define the concept of name geography. The essay is based on a qualitative method where five geography teachers were interviewed. Their definition is then used with Molins five typologies to see which one of her typologies that caractérise the teachers definition. The result shows that every teachers definition of name geography iluminates factual knowledge and name knowledge which indicates that their definition can be put in Molins first typology ”traditional value-based geography education”.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 på grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli några skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger på namngeografi, då det har förts en debatt angående Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks även hur lärarna har och kommer att arbeta med olika läromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lärarna att de inte kommer att göra stora förändringar från Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lärare som är mest positiva till namngeografi kommer att använda läromedel som kartböcker och blindkartor i större utsträckning under Lgr 11. Detta har lett till slutsatsen att lärarnas åsikter om namngeografi påverkar hur mycket de kommer att arbeta med det med sina elever.

The overall purpose of this thesis is to study, in relation to geography education and with a historical perspective, the challenges of knowing and understanding the world. The cases are all from Sweden. In the first paper, educational ideas in the nineteenth and early twentieth centuries are studied, and the results indicate that some of the previously criticised educational ideas that were perceived as resulting from the ideas of nineteenth century regional geography in fact can be observed in earlier centuries and were criticised during the nineteenth century. In the second paper, school children’s ability to locate geographical names on outline maps is compared with children’s ability to complete the same task 45 years earlier. A total of 1,124 students were included in the latter study, and the results were compared with those from a study of 1,200 students from the same town conducted in 1968. The results raise questions regarding the picture of the continuous decline in children’s school results and show, for example, that children today are better at locating continents on a world map. The final paper identifies a new aspect of map reading difficulties. These difficulties in map reading are increasingly important in our global society, i.e., how the edges of the world map cohere. The paper shows that many map readers, children and adults, respond according to the idea of linear peripheral continuity, which indicates that the proposed continuation is along the straight line that continues tangentially to the original route when it crosses the edge. In general, this understanding leads to incorrect interpretations of the continuation of world maps. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 2: Accepted.</p>

Denna studie har undersökt elevers kunskaper angående namngeografi samt läge- och storleksrelationer kopplat till Sverige, Norden, Europa samt världen. Studiens syfte är att undersöka om elevernas kunskaper påverkas av deras resvana, ursprung, kön eller annan vistelse utomlands. Studien utgår ifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori och Piagets kognitiva konstruktivism. Undersökningen är genomförd med en kvantitativ metod och respondenterna har bestått av 52 elever i tre olika klasser i årskurs 6. Respondenterna har fyllt i en enkät där de har fått besvara frågor angående deras resvana, vart de är födda, hur många plaster de har bott på samt om de har släkt utomlands. Respondenterna har även besvarat tolv frågeställningar kopplat till namngeografi samt läge- och storleksrelationer där respondenterna uppmanades att ringa in rätt svar bland fyra svarsalternativ. Avslutningsvis ombads respondenterna att konstruera en världskarta på ett blankt papper och markera ut världsdelarna samt Sverige. Resultatet av studien visar att de elever som är beresta har presterat bättre än de elever som inte har rest utanför Sverige. Studien visar även att de elever som har släkt utomlands har presterat bättre än de elever som inte har släkt utomlands. I sin helhet har flickorna presterat bättre än pojkarna och de elever som tillhör en annan könstillhörighet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tar till sig namngeografi utanför skolan och att resande och släkt utomlands kan bidra till sådana kunskaper. / The aim of this study is to examine students' knowledge regarding name geography, location and size relationships linked to Sweden, the Nordic countries, Europe and the world. The purpose of the study is to investigate whether students' knowledge is affected by their travel habits, origin, gender or other residence abroad. This study is based on Bronfenbrenner's ecological systems theory and Piaget's cognitive constructivism. The survey was conducted using a quantitative method and the respondents consisted of 52 students in three different classes in 6th grade. The respondents filled in a questionnaire where they were asked questions about their travel habits, where they were born, how many places they have lived in and if they have relatives abroad. The respondents also answered twelve questions related to name geography, location, and size relationships where the respondents were asked to circle the correct answer among four alternatives. Finally, the respondents were asked to construct a map of the world and mark the continents and Sweden on a blank piece of paper. The results of the study show that the students who have traveled have performed better than the students who have not traveled outside Sweden. The study also shows that students who have relatives abroad have performed better than students who have not relatives abroad. Overall, the girls have performed better than the boys and the students who belong to another gender. The results of the survey show that students absorb name geography outside of school and while traveling. Relatives abroad can also contribute to such knowledge.