No description available.

In the following study, students' perceptions of the topic of geography are related to the subject's selective traditions. The theoretical framework of the study consists of selective traditions and different didactic typologies. Based on the theory, the study's empirical material is analyzed and discussed. Empirin consists of a group interview and a survey, where students have given personal opinions and thoughts on the subject of geography and for them current geography teaching. The choice of method was guided by the questions with the goal of meeting the purpose. The study aims to investigate how selective traditions appear in students' perceptions of the geography subject. The research overview consists of national studies and surveys where the focus is mainly on students' perceptions of the school subject geography, the content of the teaching as well as the selective traditions and didactic typologies that are and have been relevant for the school subject geography. Literature and research overview within the development of the geography subject have played a significant role during the work with this arousal. Previous research shows that geography has been characterized by different selective traditions, whit selective traditions, means in this study how the choice of teaching content is influenced by a specific educational culture / tradition, where themes such as namegeography, climate and types of nature have been considered important. The selective traditions are expressed in various didactic typologies, which according to Molin (2006) can be seen as different variations of an educational content that can be used to create overviews of the different aims, content and methods of individual school subjects. The worked and analyzed empirical evidence shows that students' perceptions of the geography subject are mainly positive. Furthermore, empirical evidence shows that topical and value-based geography teaching and interdisciplinary geography teaching are the most prominent typologies in student statements. The following fact suggests that the tradition that has a great influence on students 'perceptions at present is based on a progressivist philosophy of education, which is reflected in students' perceptions of the subject, its content and teaching.

Syftet med denna var att undersöka hur selektiva traditioner framkommer i elevers uppfattningar om ämnet geografi som går i årskurs 9 samt om det går att finna någon utveckling av ämnet under 2000-talet. Metoden som tillämpades i studien har bestått av en kvalitativ forskning med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Totalt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på tre olika skolor i Uppsala. Fokusgruppsintervjuerna bestod totalt av 17 elever med fem respektive sex elever i varje fokusgrupp. Vidare i dessa fokusgruppsintervjuer fick eleverna argumentera och resonera med varandra angående deras uppfattningar och inställningar kring geografiämnet.Resultatet utifrån elevernas svar påvisade då att selektiva traditioner utgör en stor del av vad eleverna förknippademed geografiämnets innehåll. Detta ligger till grund för den starka namngeografiska tradition som visat sig finnas i mellanstadiet. Samtidigt var de flesta eleverna inne på att under högstadiet har inte deras undervisning präglats av selektiva traditioner. Ämnesinnehållet under högstadiet har då påverkat elevernas inställning till geografiämnet då de flesta elever tappat intresset för ämnet och menar att det numera inte är lika roligt som det var tidigare.

Geography as a subject has during its lifetime been a part of the Swedish school system. More implemented during some time periods than others. New approaches and different types of traditions have emerged and taken its place over time. During the early 1950´s the subject was divided into two different faculties at the universities all over Sweden: cultural geography and physical geography. Some time after the partition the subject lost its popularity, and geography in Swedish schools were now subjected to a lower status. Previous research also shows how other countries has experienced similar problems with a decreased status. The subject has also undergone many changes while new school curricula reforms have been implemented. Geography is a subject that in many ways can be connected to its contemporaries, what is happening in the world is in constant change and thus is the subject of geography as well.  Through interviews with several geography teachers who shared their own experiences of working with different curricula, an understanding of what teaching looks like in practice has been formed. This essay aims to examine how the subject of geography in Swedish schools has changed in steps with various curricula reforms and how it has affected teachers and their teaching. This essay also aims to examine how other changes, apart from curricula reforms, have affected the content of the geography subject and why. The results have shown that both curricula and other external factors has influenced the educational subject of geography. / Geografiämnet har under sin livstid haft mer eller mindre plats i den svenska skolan. Nya infallsvinklar har dykt upp och olika typer av traditioner har fått träda fram under olika tidsperioder. I mitten av 1900-talet delades ämnet upp i två fakulteter på universiteten i Sverige, kulturgeografi och naturgeografi. En tid efter uppdelningen tappade geografiämnet sin popularitet och skolämnet kom att präglas av en låg status. I samband med införandet av olika kursplaner och nya reformer har ämnet genomgått många förändringar. Geografi är ett ämne som på många sätt går att koppla till sin samtid, det som sker i världen är i ständig förändring och därmed är ämnet geografi likaså. Det har forskats mycket både i Sverige och runt om i världen på geografiämnets roll i skolan, där vissa länder har mer undervisning i ämnet och andra nästan ingen undervisning. En gemensam nämnare hos forskare är vikten av att geografi är nödvändigt i skolan och att ämnets status bör öka och tas på allvar. När en ny läroplan implementeras hör lärare till de som påverkas mest. Styrdokumenten är det som styr deras vardagliga arbete. Lärare är alla egna individer och på så sätt kommer en läroplan att tolkas på en mängd olika sätt. Genom intervjuer med verksamma geografilärare som delat med sig av egna erfarenheter kring arbetet med olika kursplaner bildas en förståelse för hur det ser ut i praktiken. Denna uppsats ämnar visa hur geografiämnet förändrats i takt med olika läroplansreformer och hur det påverkat lärares undervisning i ämnet. Resultatet enligt intervjustudien visar att den största förändringen som skett i undervisningen utifrån geografilärares perspektiv var implementeringen av Lgr11 och Gy11 och de förändringar som den innebar. Andra faktorer utanför kursplaner och läroplaner som också förändrat undervisningen i ämnet är bland annat den ökade digitaliseringen. Diskussionen visar på hur tidigare forskning i ämnet stärker de resultat som kommit fram genom studien. Slutsatsen betonar vikten av att elever erbjuds kunskaper i både natur- och kulturgeografi för att kunna utveckla ett geografiskt tänkande och främst förstå sambandet mellan människa och natur.

Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.