Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på modersmålets betydelse, vilkafördelar och nackdelar det finns med tvåspråkighet samt hur de arbetar med det iförskolan. Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på åtta förskolläraresintervjusvar. Respondenterna fick möjligheten att berätta sin syn och erfarenheter utifråntvåspråkigheten på förskolans verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna har en positiv syn på vad tvåspråkighet är och att deser fler fördelar än nackdelar med tvåspråkigheten. Förskollärarna menar atttvåspråkighet ger tillgång till olika språk, kulturer och erfarenhetsvärldar. De tyckerockså att modersmålet har stor betydelse för andraspråket, och därför är det av stor viktatt barnen får möjligheten att lära sig sitt modersmål redan i förskolan. Förskollärarnasuppfattningar är att barn som kan sitt modersmål också har ett bättre självförtroende ochblir mer trygga i sin identitet. Det som förskollärarna i studien har gemensamt är att de har liknande arbetssätt för attfrämja och stödja tvåspråkigheten i förskolan. Bland annat låna böcker från biblioteket,läsa sagor, förtydliga med bilder och lyssna på musik. Enligt förskollärarna är dessametoder ett bra sätt att utveckla och förstärka andraspråket.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska har ökat i densvenska skolan. Jag som i många år har varit verksam inom skola och utbildning ocharbetat med elever med ett annat modersmål än svenska anser att det är viktigt att förståhur lärare och elever tänker kring modersmålsundervisning och dess effekter påandraspråk- och kunskapsutveckling. Studiens syfte är således att ta del avmodersmålslärares och elevers åsikter och upplevelser kring modersmålsundervisningeni den svenska skolan. För att uppfylla studiens syfte har följande forskningsfrågor ställts:Hur upplever eleverna sambanden mellan modersmålsundervisningen, sinkunskapsutveckling i andra ämnen och inte minst sitt självförtroende som anses vara enavgörande faktor för att lyckas nå framåt? Vad är modersmålslärarnas föreställningargällande ovannämnda sambanden och hur de beskriver sin yrkesprofession.Föreliggande studie bygger på en kvalitativ metodansats där tre intervjuer med tre olikamodersmålslärare och 11 elever från samma kommun utfördes. Intervjuerna med eleverutfördes på plats, intervju med en lärare via plattformen Google meet, och två intervjuermed andra lärare genomfördes på plats. Det empiriska innehållet presenteras utifrånelevernas och lärarnas upplevelser kring modersmålsundervisningen och analyserasutifrån olika teoretiska teorier.Resultat i min studie har visat att deltagarnas användande av modersmålet ochandraspråket styrs i mångt och mycket av deras sociala kontakter i vardagen. Resultatethar också visat att modersmålsundervisningen har en positiv effekt på såväl deflerspråkiga elevernas utveckling av modersmålet som på deras kunskapsutveckling.Enligt resultatet kan modersmålsundervisningen stärka elevernas sociala identiteter,självförtroende och gemenskap. Lärarnas missnöje gällande ett bristande samarbetemellan modersmålslärare och ämneslärare har också lyfts av studien.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra lärare i grundskolans tidigare år säger att de arbetar för att ge andraspråkselever stöd i utvecklingen av deras andraspråk genom en integrerad svenska som andraspråksundervisning där både elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk undervisas parallellt i samma klassrum. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av semistrukturerade intervjuer användes för att undersöka vilka didaktiska metoder lärarna uppger att de använder för att ge andraspråkselever stöd i utvecklingen av deras andraspråk samt vilka styrkor och utmaningar dessa lärare beskriver när det kommer till en integrerad svenska som andraspråksundervisning. Studiens resultat visar att kommunikation och interaktion är viktigt för att andraspråkselever ska få hjälp att utvecklas språk- och kunskapsmässigt. Resultatet visar också att när andraspråkselever inkluderas genom en integrerad svenska som andraspråksundervisning får de ett ökat självförtroende. Det framkommer också att det är viktigt med bildstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning för att andraspråkselever ska utveckla sitt språk, sin identitet och sina ämneskunskaper.Denna undersökning har även påvisat att det är av stor vikt att läraren i en integrerad svenska som andraspråksundervisning har en bra planering som utgår från alla elevers behov och att hen får möjlighet till kompetensutveckling för att kunna bemöta andraspråkselevers behov och förutsättningar.

Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.