No description available.

No description available.

Syftet med studien är att beskriva hur undervisningen för nyanlända elever i gymnasieåldern arrangeras i en liten kommun i södra Sverige, i synnerhet gällande modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och ämnesinriktad språkundervisning, samt hur lärare och programansvariga på skolan upplever att undervisningssituationen påverkar dessa elevers studieresultat, både i svenska och i övriga ämnen på grundskolenivå. Frågeställningarna i studien är följande: Hur beskriver en lärare och en programansvarig organisationen av undervisningen på Introduktionsprogrammet Språkintroduktion? Hur uppfattar en lärare och en programansvarig att elevernas studieresultat i svenska och övriga grundskoleämnen påverkas av modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och ämnesinriktad språkundervisning? Två kvalitativa informantintervjuer är genomförda och resultatet visar att kommunen arrangerar studiehandledning på modersmål och ämnesinriktad språkundervisning, men inte aktivt driver frågan modersmålsundervisning. Resultatet visar vidare att studiehandledning på modersmål och den ämnesinriktade språkundervisningen ännu inte har gett några mätbara resultat, eftersom det i strukturerad form är ett relativt nytt inslag i undervisningen. Lärare och programansvariga förväntar sig dock att det på längre sikt kommer ge goda resultat.

Sverige är ett mångkulturellt land som varje dag tar emot nyanlända elever. I och med de stora flyktingströmmarna som kommer nu är det väldigt viktigt att de nyanlända eleverna får en så bra skolgång som möjligt. Det finns inget riktigt mottagningssystem som alla skolor i Sverige följer, utan det är upp till varje skola och kommun att besluta hur de ska göra. Denna studie handlar om hur tre olika skolor mottar och arbetar med nyanlända elever. Studien har baserats på tre olika skolor som arbetar med förberedelseklasser. De tre olika skolorna ligger i Uppsala Kommun. Jag har i min studie försökt få fram lärares olika uppfattningar och erfarenheter kring mottagandet och arbetet med nyanlända elever. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, med förberedelseklasslärare, ämneslärare och en studiehandledare som möter nyanlända elever. De teoretiska utgångspunkterna som jag har valt att koppla delar av mitt resultat till är Gibbons (2009) begrepp stöttning och Nilholms (2005) traditionella och alternativa perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har hjälpt mig att se hur lärarna dels stöttar sina elever och även hur de ser på arbetet med nyanlända elever. I den tidigare forskningen har jag mest använt mig av svenska studier, men det finns även med en studie som har gjorts i England. Resultatet visar att samtliga lärare tycker att förberedelseklassen är ett bra sätt att arbeta med nyanlända elever. Det framgår dock ett antal skillnader på hur lärarna arbetar med de nyanlända eleverna på de olika skolorna. Skillnaderna mellan skolorna är hur man använder studiehandledaren och hur lärarna väljer att stötta sina elever. Mottagningssystemet för samtliga skolor är gemensamt men något som oroar lärarna är en förändring som ska inträffa efter årsskiftet.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flerspråkiga elever i matematikundervisningen. Flerspråkiga elever har ett annat modersmål som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att läs- och skrivförståelsen har betydelse inom matematiken för flerspråkiga elever är tämligen känt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyråns rapport (2014) visar statistiken att flerspråkiga elever inte uppnår målen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmål. Detta är en kvalitativ studie som utförts på två 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flerspråkiga elever. Studien innefattar intervjuer och observationer i två skolor av ämnespedagoger och specialpedagoger. Resultatet av denna studie visar att skolan erbjuder och möter nyanlända flerspråkiga elever vid ankomsten till förberedelseklass med god introduktion, kartläggning av tidigare kunskap i matematik och en klasstillhörighet. Resultatet visar att mötet i matematikundervisnigen av flerspråkiga elever i klass har behov av förbättringar. Finns det behov av studiehandledare i modersmålet och kommunen har denna resurs får eleven tillgång till det. På matematiklektionerna fanns det inte alltid tillgång till specialpedagogiskt material. All data har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och studiehandledare ser på användningen av studiehandledning på elevers modersmål inom ämnet SO. Studien riktar in sig på årskurserna 1-3. Vi har undersökt attityder till studiehandledning hos lärare och studiehandledare samt hur studiehandledning på modersmålet kan stödja ämnesundervisningen i ämnet SO.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan betyget i ämnena modersmål och svenska som andraspråk och betyget i ämnet matematik som elever med annat modersmål än svenska får. Syftet är också att undersöka betydelsen av studiehandledning och studiehandledarens ämnesutbildning för betyget i matematik. Genom att ta reda på vilket betyg som fyra avgångsklasser i åk 9 i en skola i västra Sverige hade i ämnena modersmål, svenska som andraspråk och matematik, och om dessa hade fått studiehandledning i matematik, kunde jag skapa korstabeller i Excel för olika betygskombinationer. För varje betygskombination undersökte jag styrkan i sambandet genom att jag beräknade Pearson’s korrelationskoefficient. För att få en djupare förståelse för just studiehandledningens betydelse genomförde jag också en intervjustudie. På den aktuella skolan var korrelationen mellan betyget i modersmål och matematik stark (0,51), medan korrelationen mellan betyget i svenska som andraspråk och matematik var medelstark (0,38). Vidare var korrelationen mellan betyget i modersmål och matematik stark (0,62) för de elever som inte fått studiehandledning, medan korrelationen mellan svenska som andraspråk och matematik var stark (0,58) för de elever som fått studiehandledning. Korrelationen mellan studiehandledarens ämnesutbildning och betyget i matematik var också stark (0,58). Studien ger en antydan om att modersmålsundervisning spelar en viss roll för betyget i matematik, men att även svenska som andraspråk gör det, speciellt för de elever som fått studiehandledning av en studiehandledare med ämnesutbildning. Varken Skollagen (SFS 2010:800) eller Skolförordningen (SFS 2011:185) är tillräckligt tydliga när det gäller utländska elevers rätt till stödundervisning.

Denna studie handlar om lärares olika perspektiv om hur det är att arbeta med integrering av nyanlända elever och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en är i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att få fram lärarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, främst med förberedelseklasslärare men även med ämneslärare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till är Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med både nationella och internationella synsätt på förberedelseklassen och lärarens roll för de nyanlända eleverna. Resultatet visar att förberedelseklasslärarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever. De svårigheter som dyker upp är bl.a. att få de nyanlända eleverna att bli en del av skolgemenskapen. De olika aktörerna på skolan spelar en stor roll för arbetet med de nyanlända eleverna men resultatet visar även att samarbetet inte alltid är som det borde vara. Samtliga lärare skulle, trots svårigheter som kan komma att dyka upp, inte vilja se en annan skolform för sina elever än den som råder i deras arbete.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsättningar elever med annat modersmål än svenska får för att tillgodogöra sig det svenska språket på grundsärskolans högstadium. Det är en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslärare på grundsärskolans högstdium, lärare i svenska som andraspråk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lärare i en förberedelseklass, modersmålslärare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att inga elever på grundsärskolans högstadium som var med i denna studie läste ämnet svenska som andraspråk. Undersökningen visade att i de båda kommunerna erbjöds elever på grundsärskolans högstadium att läsa sitt modersmål om det fanns lärare att tillgå i modersmålet. Däremot läste inte alla elever modersmål. Studiehandledning på elevens modersmål hade eleverna i en kommun möjlighet att få medan man i den andra kommunen inte hade tillgång till studiehandledning.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare arbetar med språkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgått från två frågeställningar som är följande: Hur arbetar lärare språkutvecklande? Hur samarbetar lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare? För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lärare där två undervisar i svenska som andraspråk och två undervisar i modersmålet. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssätt som genomsyrar undervisningen består av språkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, ämnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har också kommit fram till att eleverna som deltar i modersmålsundervisning lyckas ha bättre resultat och att respondenter anser att modermålet är mycket viktigt för all inlärning. Dessutom påvisar min studie att studiehandledning på modersmålet och samarbete lärarna emellan är något som kan gynna flerspråkiga elevers kognitiva och språkliga utveckling dock förekommer sådant samarbete alldeles för sällan.