Syftet med studien är att belysa och framhäva faktorer som påverkar samverkan mellan Kriminalvård och Socialtjänsten i samband med utslussningen. Hur respektive myndighet förhåller sig till sina riktlinjer och upplever samverkandet sinsemellan men även hur före detta klienter upplever respektive myndighet och samverkan mellan dem. Systemteori, hur olika system påverkar varandra och individen samt nätverk, vilken betydelse det har för individen har varit grundläggande verktyg för att analysera samverkan mellan myndigheterna. Genom en kvalitativ forskningsmetod baserad på intervjuer med sju respondenter undersöker vi utslussningsprocessens olika delar. Detta för att framhäva faktorer som kan påverka utslussningen och hur samverkan kan bidra till en lyckad utslussning för klienter. Studien visar att bland annat ekonomi, olika riktlinjer och mål som är avgörande verktyg i frågan om samverkan. Långa handläggningstider, ansvarsförbindelser, lämpliga boenden, vårdvistelse och vem som bär kostnadsansvaret är faktorer som påverkar klienterna och myndigheternas arbete med klienterna i samband med utslussningen

No description available.

Denna studie handlar om lärares olika perspektiv om hur det är att arbeta med integrering av nyanlända elever och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en är i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att få fram lärarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, främst med förberedelseklasslärare men även med ämneslärare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till är Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med både nationella och internationella synsätt på förberedelseklassen och lärarens roll för de nyanlända eleverna. Resultatet visar att förberedelseklasslärarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever. De svårigheter som dyker upp är bl.a. att få de nyanlända eleverna att bli en del av skolgemenskapen. De olika aktörerna på skolan spelar en stor roll för arbetet med de nyanlända eleverna men resultatet visar även att samarbetet inte alltid är som det borde vara. Samtliga lärare skulle, trots svårigheter som kan komma att dyka upp, inte vilja se en annan skolform för sina elever än den som råder i deras arbete.

SammanfattningFlickor efter utslussning är en kvalitativ uppsats som undersöker unga flickors upplevelser av utslussning och eftervård på Statens institutionsstyrelses (SiS). Syftet i denna forskning är att förmedla hur flickorna upplevde att utslussning och eftervård har fungerat i praktiken. Viktiga frågor som kommer beröras är bland annat flickors delaktighet i behandlingsplanering, flickors rättigheter samt hur samarbetet hanterats mellan flickorna, SiS och socialtjänsten. Viktigt även att belysa vilka riktlinjer och lagtexter som gäller vid utslussning och barnets rätt samt vem som bär ansvaret att detta implementeras. I studien ingår även en undersökning av statistiker från SiS årsrapporter under de senaste åren och jämföra dessa med flickornas utlåtande som gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av tidigare forskningar kommer studien även belysa vilka problematik som uppstår vid utslussning. För att förstå flickornas verklighetsuppfattning har studien tagit hänsyn till två teorier. System teori som förklarar hur något kan påverka något annat utifrån olika system och social konstruktivism som förklarar att människor kan se på verkligenheten på olika sätt. Resultat visar på att myndigheter så som socialtjänsten och SiS behöver förbättra barnets rätt till delaktighet, ge tydligare information om deras rättigheter och prioritera flickornas återanpassning. När man som myndighet arbetar med individer som befinner sig i sin utvecklingsfas bör man ta hänsyn till vilka effekter detta skapar efter tvångsvård och vid utslussning, ur ett långsiktigt perspektiv. För att uppnå bästa resultat behöver myndigheternas rollspel och ansvarsfördelning vara tydliga och sträva efter ett och samma mål, flickornas tillvaro i institutionen och samhället.

70 % av de som avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering på halvvägshus. Svensk forskning om halvvägshus är fortfarande begränsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande återfallsförebyggande effekter med halvvägshus, samt vilka förutsättningar som krävs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande. Den återfallsförebyggande effekten tycks bero på flera olika faktorer men under rätt förutsättningar kan halvvägshus vara en effektiv åtgärd för att förhindra återfallsbrottslighet. 70 % av de som avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering på halvvägshus. Svensk forskning om halvvägshus är fortfarande begränsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande återfallsförebyggande effekter med halvvägshus, samt vilka förutsättningar som krävs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande. Den återfallsförebyggande effekten tycks bero på flera olika faktorer men under rätt förutsättningar kan halvvägshus vara en effektiv åtgärd för att förhindra återfallsbrottslighet. / 70 % of the individuals who served a prison sentence relapse within three years. To prepare the clients for the critical period after release, they can be offered a place at a halfway house. Swedish research on halfway houses is still limited. A systematic literature review mapped international research regarding relapse preventive effects with halfway houses, as well as under which circumstances this works. 11 articles were analyzed and the results varied. The preventive effect seems to depend upon several factors, but under the right circumstances, halfway houses can be an effective intervention to prevent relapse. Keywords: Corrections, crime prevention, halfway houses, recidivism, transition.

Denna studie har som syfte att undersöka hur anställda inom Kriminalvården och socialtjänsten upplever samverkan dem emellan i utslussningsfasen av intagna. Studien bygger på fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med anställda på Kriminalvården och socialtjänsten i Skåne. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av Danermarks teori om samverkan. Studiens resultat visar att Kriminalvårdens informanter inte ansåg att deras samverkan med socialtjänsten fungerade på ett tillfredsställande vis. De såg flertalet faktorer som de ansåg försvårade samverkan dem emellan, men såg samtidigt potentiella lösningar på dessa hinder. Socialtjänstens informanter var överlag nöjda med sin samverkan med Kriminalvården och hade därmed inga behov av att finna lösningar som skulle kunna främja samverkansprocessen.

<p>The purpose of this study is to highlight the situation for youths leaving foster care and entering adult life. The study examines the services provided by the social service in the Stockholm area when a youth is leaving foster care, and if a recent change in the legislation has had any impact on the operating procedures of the social service. The study includes interviews with youths who recently left foster care, as well as information collected from social service offices through a survey, supplemented by interviews with practicing social workers. All the assembled data have been analyzed using Ecological Systems theory with focus on the child perspective and the term significant others. The study shows that the respondent youth have trouble identifying the formal ending with social services, as well as the support they received or were offered. As assembled from the survey, the few supporting services that are being arranged in connection with leaving care are similar between different social service offices. The general opinion is that they offer the required extra support that the new legislation aims to strengthen. The majority of the social service offices has therefore not changed their existing leaving care procedures. In this process, a lot of responsibility tends to be delegated to the foster homes, and due to insufficient resources social workers feel inadequate in those cases were the youth’s need for help is not met by the former foster home.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv. Genomgången av lagstiftningen visade att det inte finns några rättsregler som specifikt reglerar utslussning och eftervård av familjehemsplacerade ungdomar. Socialsekreterare som arbetar med den aktuella klientgruppen har huvudsakligen generella mål och principer som ledstjärnor i sitt arbete. Socialsekreterarna lägger en stor del av ansvaret för utslussningen på familjehemsföräldrarna och det framkom att ungdomarnas delaktighet i utformningen av vården var begränsad. Många av de ungdomar som lämnar vården vid 18 års ålder har fortfarande mycket stora behov av stöd och hjälp och de insatser som socialtjänsten har att erbjuda upplevs inte vara tillräckliga.</p>

The purpose of this study is to highlight the situation for youths leaving foster care and entering adult life. The study examines the services provided by the social service in the Stockholm area when a youth is leaving foster care, and if a recent change in the legislation has had any impact on the operating procedures of the social service. The study includes interviews with youths who recently left foster care, as well as information collected from social service offices through a survey, supplemented by interviews with practicing social workers. All the assembled data have been analyzed using Ecological Systems theory with focus on the child perspective and the term significant others. The study shows that the respondent youth have trouble identifying the formal ending with social services, as well as the support they received or were offered. As assembled from the survey, the few supporting services that are being arranged in connection with leaving care are similar between different social service offices. The general opinion is that they offer the required extra support that the new legislation aims to strengthen. The majority of the social service offices has therefore not changed their existing leaving care procedures. In this process, a lot of responsibility tends to be delegated to the foster homes, and due to insufficient resources social workers feel inadequate in those cases were the youth’s need for help is not met by the former foster home.

Syftet med denna uppsats var att undersöka utslussning och eftervård av ungdomar som är familjehemsplacerade då de blir myndiga. För att uppnå syftet gjordes en redogörelse för den rättsliga regleringen av eftervården samt hur eventuella förberedande insatser för vårdens avslut planeras. Genom intervjuer med socialsekreterare studerades även hur socialtjänsten i praktiken förbereder ungdomar för livet efter en familjehemsplacering. Både en juridisk och rättsociologisk metod användes i undersökningen. Resultaten av datainsamlingen analyserades utifrån ett empowerment perspektiv. Genomgången av lagstiftningen visade att det inte finns några rättsregler som specifikt reglerar utslussning och eftervård av familjehemsplacerade ungdomar. Socialsekreterare som arbetar med den aktuella klientgruppen har huvudsakligen generella mål och principer som ledstjärnor i sitt arbete. Socialsekreterarna lägger en stor del av ansvaret för utslussningen på familjehemsföräldrarna och det framkom att ungdomarnas delaktighet i utformningen av vården var begränsad. Många av de ungdomar som lämnar vården vid 18 års ålder har fortfarande mycket stora behov av stöd och hjälp och de insatser som socialtjänsten har att erbjuda upplevs inte vara tillräckliga.