I Sverige finns det mellan 8000 och 10 000 barn som växer upp med föräldrar som är frihetsberövade. Det finns lite forskning om vad som händer med dessa barn när deras föräldrar är sitter i fängelse. Därför det är viktigt att utöka kunskap om hur dessa barn bemöts av Kriminalvården. Denna studie har för syfte att undersöka på vilket sätt barnperspektivet används inom Kriminalvården. Kvalitativa metoder har används under insamling av det empiriska underlaget, nämligen har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex barnombud på anstalter i Sverige. Resultatet som har analyserats utifrån utvecklingsekologiskt synsätt visar att lagstiftningen påverkar utformningen av barnombudens riktlinjer, vilket leder till utformning av det praktiska arbetet på anstalten och detta influerar relationer mellan barn och de intagna föräldrarna. Konsekvensen blir att barnen påverkas av alla faktorer som man kan finna utifrån det utvecklingsekologiska synsättet och därför är det viktigt att lyfta barnperspektivet och säkerställa barnens trygghetsupplevelse. De intervjuade barnombuden arbetar utifrån den aktuella lagstiftningen och vill göra sitt bästa utifrån de förutsättningar de arbetar från. De intervjuade barnombuden är väldigt duktiga på att arbeta utifrån barnperspektivet, men de är också medvetna att saker kan förbättras och utvecklas vidare.

<p>The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion. Många gånger verkar vården endast nå planeringsstadiet, eftersom de intagna endast är på plats under kortare tid. Brist på engagemang, hierarkisk ordning, prestige är andra faktorer som påverkar vården negativt, men det finns risk för att det är en samhällsproblematik av större format som påverkar? Denna problematik kan vara att kriminalvårdsärenden ligger längst ner på dagordningen hos dem som fattar beslut om hur vårt land ska fungera? Detta kan kanske innebära kortsiktiga lösningar på hur kriminalvården ska fungera?</p>

The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.

Syftet med studien är att undersöka vad några intagna med ett kortare straff har för uppfattning om sin fängelsevistelse och den behandlingsform som en svensk öppen anstalt erbjuder dem inför deras frigivning, samt belysa deras uppfattning med styrdokumenten för svensk kriminalvård. De intagnas uppfattning kommer också att jämföras med en ansvarig chef inom kriminalvården och dennes syn på fängelsevistelse och behandlingsform. Utifrån syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod som baserades på fyra intervjuer, vilka kompletterades med den ansvarige chefens intervju, vilket kan ses som en förstärkning till undersökningen. Denna gjordes för att stärka validiteten av de fyra första intervjuerna.Studien visade att det verkar vara så att vården inom svensk kriminalvård inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. De som är tillfrågade upplever att deras personliga livssituation inte beaktas, utan behandling sker mer i form av något som kan liknas vid massproduktion. Många gånger verkar vården endast nå planeringsstadiet, eftersom de intagna endast är på plats under kortare tid. Brist på engagemang, hierarkisk ordning, prestige är andra faktorer som påverkar vården negativt, men det finns risk för att det är en samhällsproblematik av större format som påverkar? Denna problematik kan vara att kriminalvårdsärenden ligger längst ner på dagordningen hos dem som fattar beslut om hur vårt land ska fungera? Detta kan kanske innebära kortsiktiga lösningar på hur kriminalvården ska fungera?

Uppsatsens syfte är att undersöka fyra interners upplevelser och erfarenheter av att vara pappor och sitta i fängelse. Hur upplever de intagna fäderna sitt faderskap under verkställighetstiden som avtjänas på anstalt och på vilket sätt förändras deras upplevelse under tiden i jämförelse med tiden före frihetsberövningen? Upplever de att kriminalvården uppmuntrar till bättre föräldraskap och i så fall på vilket sätt? Finns önskemål på hjälp från kriminalvårdens sida för en förbättrad kontakt med barnen? På vilket sätt? Efter att ha genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra interner med barn på en medelstor anstalt i Sverige, har en analys gjorts av den insamlade empirin. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt på faderskap samt ett rollteoretiskt perspektiv, har empirin presenterats och analyserats. En presentation av kriminalvården har haft till syfte att underlätta förståelsen för internernas upplevelser. Resultatet har varit följande; fädernas definition av faderskap innebär att vara närvarande och stöttande, relationen med barnens mödrar har en mycket stor påverkan på utövandet av faderskapet då mödrarna har väldigt stor makt över relationen mellan internen och hans barn. Att berätta för barnen om att vara i fängelse upplevs av informanterna som svårt och vissa gånger så svårt att de tyckt att det är bättre att ljuga. Oärlighet skapar en känsla av olust hos informanterna. Besök från barnen är önskvärt men undviks ibland av beskyddande orsaker, ibland är besök inte möjligt på grund av långa avstånd. Kriminalvården kan underlätta kontakten med barnen genom att förenkla telefontillstånd, sänka kraven på att få nyttja besökslägenheten samt uppmuntra till vidmakthållande av kontakt genom till exempel föräldracirklar och dylikt.

Syftet med studien är att belysa och framhäva faktorer som påverkar samverkan mellan Kriminalvård och Socialtjänsten i samband med utslussningen. Hur respektive myndighet förhåller sig till sina riktlinjer och upplever samverkandet sinsemellan men även hur före detta klienter upplever respektive myndighet och samverkan mellan dem. Systemteori, hur olika system påverkar varandra och individen samt nätverk, vilken betydelse det har för individen har varit grundläggande verktyg för att analysera samverkan mellan myndigheterna. Genom en kvalitativ forskningsmetod baserad på intervjuer med sju respondenter undersöker vi utslussningsprocessens olika delar. Detta för att framhäva faktorer som kan påverka utslussningen och hur samverkan kan bidra till en lyckad utslussning för klienter. Studien visar att bland annat ekonomi, olika riktlinjer och mål som är avgörande verktyg i frågan om samverkan. Långa handläggningstider, ansvarsförbindelser, lämpliga boenden, vårdvistelse och vem som bär kostnadsansvaret är faktorer som påverkar klienterna och myndigheternas arbete med klienterna i samband med utslussningen

No description available.

No description available.

No description available.