• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 95
  • Tagged with
  • 95
  • 42
  • 35
  • 33
  • 27
  • 26
  • 26
  • 14
  • 11
  • 11
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Faderskap i fängelse- : Om upplevelser och erfarenheter av att vara pappa och frihetsberövad

ARFAZADEH, PARIA January 2011 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka fyra interners upplevelser och erfarenheter av att vara pappor och sitta i fängelse. Hur upplever de intagna fäderna sitt faderskap under verkställighetstiden som avtjänas på anstalt och på vilket sätt förändras deras upplevelse under tiden i jämförelse med tiden före frihetsberövningen? Upplever de att kriminalvården uppmuntrar till bättre föräldraskap och i så fall på vilket sätt? Finns önskemål på hjälp från kriminalvårdens sida för en förbättrad kontakt med barnen? På vilket sätt? Efter att ha genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra interner med barn på en medelstor anstalt i Sverige, har en analys gjorts av den insamlade empirin. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt på faderskap samt ett rollteoretiskt perspektiv, har empirin presenterats och analyserats. En presentation av kriminalvården har haft till syfte att underlätta förståelsen för internernas upplevelser. Resultatet har varit följande; fädernas definition av faderskap innebär att vara närvarande och stöttande, relationen med barnens mödrar har en mycket stor påverkan på utövandet av faderskapet då mödrarna har väldigt stor makt över relationen mellan internen och hans barn. Att berätta för barnen om att vara i fängelse upplevs av informanterna som svårt och vissa gånger så svårt att de tyckt att det är bättre att ljuga. Oärlighet skapar en känsla av olust hos informanterna. Besök från barnen är önskvärt men undviks ibland av beskyddande orsaker, ibland är besök inte möjligt på grund av långa avstånd. Kriminalvården kan underlätta kontakten med barnen genom att förenkla telefontillstånd, sänka kraven på att få nyttja besökslägenheten samt uppmuntra till vidmakthållande av kontakt genom till exempel föräldracirklar och dylikt.
2

Vad är en coach : en kvalitativ undersökning om coachers upplevelser av rollen

Jöhnk, Amelie January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att närma sig frågan om coachens roll och få en klarhet i vad en coach är utifrån yrkesutövarens egna föreställningar och upplevelser. Centralt för uppsatsen blir sålunda rollen som coach och därför närmar jag mig området utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Uppsatsens bidrag är att till skillnad från tidigare forskning närma sig yrket utifrån utövarnas upplevelser av sin roll och att analysera likheter och olikheter i uppfattningarna hos de som praktiserar yrket, detta med grund i att det inte finns en enad definition av rollen coach.  Urvalet coacher som har intervjuats har en gemensam arbetsplats men skiljer sig åt vad gäller kompetenser; tanken är här att rollen är densamma eftersom den utförs inom samma ramar, men hur rollen upplevs kan fortfarande skilja sig åt beroende på hur rollen tolkas av utövarna. Min hypotes är att oklarheter kring coachning kan tänkas skapa motstridiga förväntningar och rollkonflikter för de som arbetar som coacher.
3

Att tolka som barn : En kvalitativ studie om vuxnas mäns upplevelser av att under sin uppväxt ha fått tolka åt sina föräldrar / To interpret as a child : A qualitative study about adult males experiences of interpreting for their parents while growing up

Norling, Anders, Johansson, Markus January 2012 (has links)
The purpose of this study was to within a Swedish context and from five persons of foreign descent stories study how they have been affected by interpreting for their parents during their childhood and how this has affected the relationships within the family. Studies conducted in an American context have shown that children interpreting for their parents in everyday situations are prone to undertake roles similar of a family leader. Previous studies also show an increased danger of depression among children who interpreted for their parents. The study was conducted by the use of semi-structured interviews with five male respondents with a varying ethnic background. Using Antonovsky´s theoretical formulation ”sense of coherence” we were able to determine that although our respondents during their childhood were subjected to a large amount of stressful elements they also maintained a high sense of well-being. With the help of Erving Goffman´s roll theory we have concluded that although traditional family roles seems to remain intact there is an element within the interpreting process in these families were a shift in family roles can occur and children will identify themselves as the family leader. In conclusion we have found that our respondents have experienced that interpreting for parents has been stressful but through strong family bonds and a high sense of meaningfulness in helping their parents our respondents have maintained a high sense of well-being. Usually the respondents would not take a leading role in the family due to a high sense of respect of their parents and due to the fact that their parents would not let them make any actual decisions regarding family matters.
4

Tänk på att det sitter en människa bakom skärmen : En kvalitativ studie av skolkuratorers hantering av nätkränkningar bland gymnasieelever

Persson, Malin, Lyberg, Ida January 2015 (has links)
The aim of this study is to deepen the understanding of how upper secondary school counselors work with cyber bullying, both proactive and reactive, among upper secondary school students. Cyber bullying became a phenomenon in the early 21st century due to the growth of social medias during the past few years. The growth of social medias have generated an increased number of people being bullied through pictures and videos. Cyber bullying has become a challenge to manage for the school and the school's counselors. This study is based on a qualitative approach, we used semi-structured interviews and made seven interviews with upper secondary school counselors to obtain our empirical material. The material from the interviews is analyzed by using social constructivism, role theory, Goffmans stigma and Cooleys “Looking glass self”. The results showed that the upper secondary school counselors have different opinions about the responsibility regarding cyber bullying. Some counselors think it is the school's problem when the bullying continues in the classroom whilst some think it is their responsibility as soon as they find out about the bullying. To prevent cyber bullying we think upper secondary school counselors should work more proactive. They could also bennefit from initiate a discussions with the students regarding what suitable behaviour is while on the Internet and what cyber bullying can result in.
5

Är det något bra på TV i helgen? : En studie av SVT:s nöjesprogram, från Hylands Hörna till I afton Lantz.

Forssell, Caisa, Johansson, Camilla January 2003 (has links)
<p>Nöjesprogram har intresserat och fascinerat sina tittare så mycket att de fortsatt sändas på SVT under nästan exakt samma koncept under alla år. Programledaren har alltid en central roll i programmet och gästerna är dagsaktuella. Programledaren blir ofta väldigt folkkär och mycket populär. Från Lennart Hylands folkliga attityd till Annika Lantz’s smått virriga charm har programledarna lett oss genom åren. Genom att studera rollteorier undersöker vi om det är programledarens karisma och utstrålning som fått oss tittare att bänka oss i TV-soffan under alla dessa år, eller om är det SVT:s nöjesprogramskoncept som underhåller oss. Den här uppsatsen behandlar SVT:s programledares roller i genren nöjesprogram, från 1980-talet fram till nutid. Analysen sker på tre olika program och deras programledare: Lennart Hyland från Hylands Hörna, Ingvar Oldsberg från Oldsberg för Närvarande och Annika Lantz från I afton Lantz. En diskussion om huruvida nöjesprogrammens innehåll och utseende har förändrats förs i uppsatsen samt en analys av programledarnas roll i programmen och deras personliga betydelse för programmet. Syftet med undersökningen är att studera hur programledarrollen i olika så kallade nöjesprogram på SVT har förändrats under årtiondena. Målet är att se om man kan urskilja någon förändring eller kontinuitet i programledarrollen och programkonceptet.</p>
6

Är det något bra på TV i helgen? : En studie av SVT:s nöjesprogram, från Hylands Hörna till I afton Lantz.

Forssell, Caisa, Johansson, Camilla January 2003 (has links)
Nöjesprogram har intresserat och fascinerat sina tittare så mycket att de fortsatt sändas på SVT under nästan exakt samma koncept under alla år. Programledaren har alltid en central roll i programmet och gästerna är dagsaktuella. Programledaren blir ofta väldigt folkkär och mycket populär. Från Lennart Hylands folkliga attityd till Annika Lantz’s smått virriga charm har programledarna lett oss genom åren. Genom att studera rollteorier undersöker vi om det är programledarens karisma och utstrålning som fått oss tittare att bänka oss i TV-soffan under alla dessa år, eller om är det SVT:s nöjesprogramskoncept som underhåller oss. Den här uppsatsen behandlar SVT:s programledares roller i genren nöjesprogram, från 1980-talet fram till nutid. Analysen sker på tre olika program och deras programledare: Lennart Hyland från Hylands Hörna, Ingvar Oldsberg från Oldsberg för Närvarande och Annika Lantz från I afton Lantz. En diskussion om huruvida nöjesprogrammens innehåll och utseende har förändrats förs i uppsatsen samt en analys av programledarnas roll i programmen och deras personliga betydelse för programmet. Syftet med undersökningen är att studera hur programledarrollen i olika så kallade nöjesprogram på SVT har förändrats under årtiondena. Målet är att se om man kan urskilja någon förändring eller kontinuitet i programledarrollen och programkonceptet.
7

Vägen är inte rak... : En studie av nyktra alkoholisters upplevelser

Mujica Millar, Marcelo, Franzén, Malin January 2016 (has links)
I denna studie valde vi att studera hur nyktra alkoholister upplever sin situation och hur mötet med samhället ser ut. Debuten av alkoholmissbruk är vanligen osynlig och smygande, först långt tid efteråt brukar man kunna rekonstruera förloppet.  Alkoholism påverkar människans alla organ, psykiska funktioner och inte minst individens sociala relationer.  Studier som berör alkoholkonsumtion är  och har alltid varit av stort sociologiskt intresse. I vår studie har vi valt att utgå från Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt hans stigma teori eftersom dessa teorier behandlar hur individer agerar i det sociala samspelet och den ställer frågan om avvikande i fokus.  Vi vill med denna studie bidra till en ökad förståelse för hur nyktra alkoholister upplever sin situation i vårt samhälle idag. Vi undersöker om det uppstår en problematik i interaktionen mellan individ och samhälle och hur individen hanterar detta.  Samt hur detta påverkar den nyktra alkoholistens självuppfattning och samhällssyn. Informanterna i denna studie lever i två olika medelstora svenska storstäder. I vår studie definierar vi begreppet nykter alkoholist som en person som sökt hjälp och stöd för sitt problem hos någon instans, inom vård eller förening, och tack vare denna hjälp varit nykter i minst sex månader.  Vår slutsats är att alla våra informanter beskriver en känsla av att vara avvikande från det som ses som norm i vårt samhälle idag. De utkämpar en daglig kamp, inte bara mot sitt begär att dricka, utan även gentemot det omgivande samhället. Hos alla informanter ser vi en tydlig stigmatisering. Stigmatiseringen finns inte bara mellan samhället och gruppen alkoholister utan vi ser att man även inom sin ”grupp” gör stora distinktioner på nykter alkoholist och alkoholist, olika typer av missbruk, samt även mellan män och kvinnor.  Vi fann även i vår studie att män delar åsikten att kvinnor straffas hårdare för sitt missbruk.
8

"Ta din roll på jobbet" : Om att förändra synen på sin yrkesroll inom omsorgsyrken

Färnskog, Christine January 2016 (has links)
Uppsatsen handlar om omsorgsyrkesroller i förändring och syftet med uppsatsen är att finna ut vilka underliggande mekanismer som påverkar förändringen av synen på sin yrkesroll. Uppsatsen utgår ifrån en satsning som har gjorts på en omsorgsavdelning i Region Gotland. Att titta på omsorgsyrken är intressant utifrån den speciella relation som skapas mellan brukare och medarbetare. Forskningen visar på att en tydlighet behöver finnas mellan medarbetarens privata roll och den professionella rollen av olika anledningar t.ex. medarbetarens hälsa och för respekt för brukaren. Genom att studera tidigare forskning i ämnet samt teorier kring förändringsarbete och rollteorier har en grund skapats. Avsnittet om tidigare forskning ger bl.a. en redogörelse över vilka utmaningar som finns i dessa yrken. I uppsatsen har det gjorts en kvalitativ undersökning som består av fem semi-strukturerade intervjuer med medarbetare för att se på deras syn på yrkesrollen och på förändringsarbetet som har pågått sedan 2013 då satsningen, som kallas för "Ta din roll" startades. I resultatet av uppsatsen redovisas det som genom intervjuerna har framkommit via medarbetarnas syn tillsammans med det teoretiska ramverket. Framgångsfaktorer som nämns i intervjuerna är att det gjordes som en gruppsatsning, att man diskuterar yrkesrollen ofta i grupperna och möjligheten till tydlighet och gränsdragning med hjälp av styrdokument, chefen etc. En hel del stämmer överens med det som framkommit från tidigare forskning t.ex. vikten av att ha en tydlig rollavgränsning och att gruppens gemensamma arbete är avgörande. Det som däremot visat sig lite överraskande, jämfört med det teoretiska ramverket, är det självklara brukarfokus som intervjupersonerna har och att det inte är några direkta problem att dra den professionella gränsen som tidigare studier tyder på. Medarbetarna upplever en förbättring av tydlighet i yrkesrollen och är de osäkra så har de verktygen till att få ett förtydligande.
9

Hur uppfattar kuratorer sin roll i den psykiatriska vården och hur väl förberedda kände de sig för uppgiften : En kvalitativ intervjustudie om kuratorer inom psykiatrin

Bajo, Sonia January 2016 (has links)
I Sverige saknar kuratorer som yrkesgrupp ännu en specifik legitimation och därmed en skyddad yrkestitel. Det kan därför förväntas att kuratorsrollen är diffust definierad på många arbetsplatser. Denna C-uppsats har haft som ambition att klarlägga den professionella roll som yrkesverksamma kuratorer inom den psykiatriska vården i Sverige uppfattar som sin viktigaste. Syftet var även att inhämta kunskap om vilken formell utbildning, tidigare erfarenhet och personliga egenskaper som psykiatrikuratorerna anser vara mest värdefulla för sina faktiska arbetsuppgifter, liksom att utreda i vilken utsträckning de upplever speciella situationer som betingade av att klienterna/patienterna har en psykiatrisk problematik.  En kvalitativ intervjustudie med öppna, semistrukturerade frågor fick ligga till grund för undersökningen, som omfattade fem yrkesverksamma psykiatrikuratorer i Stockholm. Teoretiska utgångspunkter har hämtats från rollteori och teoribildning kring den terapeutiska alliansen.  På basen av intervjusvaren dras slutsatsen att intervjudeltagarna mestadels känt sig något bristfälligt förberedda för kuratorsrollen i den psykiatriska vården men att de efterhand, genom en god socialisationsprocess, själva kunnat definiera och inta en för patientvården lämplig roll och funktion på arbetsplatsen. Värdefull information kunde inhämtas om vad som för denna specifika kuratorsroll bedömdes som mest ändamålsenliga förkunskaper, utbildningar, tidigare erfarenheter av socialt arbete, allmän livserfarenhet och personliga egenskaper. Likaså kunde studien kartlägga erfarenheter av förutsättningarna för en terapeutisk allians med psykiskt sjuka klienter/patienter, inte minst sådana från andra kulturella bakgrunder.  Vidare forskning föreslås på sistnämnda problemområde.
10

Anhörigvårdare : en roll som tar över tillvaron 24 timmar om dygnet

Embretzèn, Anda, Hedberg, Maria January 2009 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvårdares upplevelser av att vara anhörigvårdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvårdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i åldrarna 68 till 80 år och de har varit verksamma som anhörigvårdare mellan 7 till 22 år. Utgångspunkten har varit anhörigvårdarnas beskrivning av sin vardag, de händelserna som har lett dem till att vara anhörigvårdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvårdare, samt reflektioner över stöd och hjälp från den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi använde oss av fyra centrala teman, det vill säga anhörigvårdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvårdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjälp från andra aktörer har för dem, samt anhörigvårdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvården. De dominerande upplevelserna som rådde bland anhörigvårdarna var känslan av att anhörigvårdarrollen tar tid i anspråk. Att vara anhörigvårdare betydde för de flesta att vara detta 24 timmar om dygnet och att det inte fanns tid för egna intressen. Anhörigvårdarna hade mer eller mindre anpassat hela sitt liv till den sjuke partnerns behov. Känslan av att inte ha någon valmöjlighet vid påtagandet av anhörigvårdarrollen var stark bland de kvinnliga informanterna. Däremot beskriver de manliga informanterna åtagandet av anhörigvårdaruppgifter som ett medvetet och övervägt beslut. Synen på hjälp och stöd från den offentliga omsorgen varierade, vissa ansåg sig ha fått den hjälp de begärde, medan andra lyfte fram våndan inför beslutet att ta emot stöd och hjälp utifrån. Intervjuerna berörde även könsspecifika skillnader i anhörigvårdarrollen. Samtliga informanter ansåg att anhörigvårdarrollen passar det kvinnliga könet bäst, eftersom omsorgen av familjen naturligt tilldelas kvinnor. Trots denna uppfattning, framkom det att individens egen personlighet och vilja att hjälpa sin närmaste är det som avgör om personen är beredd att ta på sig rollen som anhörigvårdare. Vi kunde uppmärksamma att kvinnor var mer bundna vid könsstereotyper, medan det hos männen fanns en vilja att bryta ned dessa och visa att även männen klarar av hushållssysslor och omsorg av sin partner.</p>

Page generated in 0.11 seconds