BakgrundSamtidigt som medellivslängden blir högre ökar även antalet personer med demenssjukdom som vårdas av anhöriga i hemmet. Detta kan leda till en rad olika upplevelser hos anhörigvårdarna, både positiva och negativa. Det är därför av vikt att belysa hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever det att vårda sina närstående i hemmet.SyfteAtt belysa aspekter av anhörigas erfarenheter av att vårda äldre personer med demenssjukdom i hemmet.MetodEn litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier.ResultatHuvudresultatet visar att anhöriga till personer med demenssjukdom behövde ställa om sitt liv. Omställningen i deras liv var kopplat till demenssjukdomens fortskridande och dess påverkan på den demenssjukes kognitiva och fysiska funktioner. Omställningen av livet skedde successivt och genomsyrade samtliga aspekter i livet hos de som vårdade. Upplevelsen av att behöva ställa om sitt liv och hanteringen av detta varierade mellan anhörigvårdarna.KonklusionAtt vårda en demenssjuk närstående innebär stora förändringar i anhörigvårdarens liv både när det gäller relationer, roller och tro på framtiden.

No description available.

Bakgrund: Utvecklingen i Sverige går mot att fler människor vårdas och dör i sitt eget hem. I och med detta ökar de anhörigas ansvar för vården av den döende familjemedlemmen. Det finns brister rörande vården vid livets slutskede vad det gäller bemötande, information och stöd till närstående. Syfte: Att belysa upplevelser hos anhörigvårdare till palliativa patienter som vårdas i hemmet. Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio kvalitativa artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskats och dess resultat har analyserats. Ur analysen framkom fyra kategorier med elva subkategorier. Resultat: Att vårda en döende anhörig innebar att anhörigvårdarens liv förändrades, de fick en ny roll och obekanta rutiner. De upplevde att vårdandet var påfrestande och gav känslor av maktlöshet då de inte kunde tillgodose den döendes behov. God kommunikation med såväl den döende anhörige som sjukvårdspersonal upplevdes som stödjande. Tillräckligt med information från vårdpersonal medförde att anhörigvårdare lättare kunde hantera vårdsituationen. Anhörigvårdare upplevde det stödjande att av vårdpersonalen bli betraktad som en del av vårdteamet. Slutsats: Det är av stor vikt att sjuksköterskan erkänner anhörigvårdaren som en del av det vårdande teamet samt strävar efter att skapa en god relation med patient och anhöriga. Det är även betydelsefullt att sjuksköterskan ger adekvat och individanpassad information.

Alzheimers är en sjukdom som ökar i Sverige. När någon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förändras även anhörigas liv och därför kallas Alzheimers för ”de anhörigas sjukdom”. Sjuksköterskan behöver förståelse för hur anhörigas livssituation förändras och vad det innebär att ta rollen som anhörigvårdare. Då anhöriga innehar stor kunskap om individen de vårdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vårdrelationen. Syftet var att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att leva och vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom. Arbetet utfördes som en litteraturstudie utifrån 13 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades samt färgkodades. Vid kodningen framkom fem kategorier som var de mest karaktäristiska erfarenheterna. I resultatet framkom det att anhöriga saknade kunskap om sjukdomen, att den nya rollen innebar en förändrad relation och nya prioriteringar. Att känna förlust av den tidigare relationen mellan anhörigvårdaren och personen med Alzheimers var en erfarenhet som delades av många anhörigvårdare. Bristen på egentid och minskat socialt umgänge kunde ses som negativa erfarenheter men resultatet visar att anhörigvårdare lär sig att leva i nuet och uppskatta vardagliga ting. Sjuksköterskan behöver mer utbildning i att möta och stödja anhöriga för att få förståelse. Vidare forskning bör fokusera på manliga anhörigvårdares erfarenheter då de är underrepresenterade i forskningen. / Alzheimer's is a disease that is increasing in Sweden. When a person is diagnosed with Alzheimer's disease it change the lives of their relatives, this is why Alzheimer's is called ”the relatives’ illness”. The nurses need a greater understanding in how the families living situation is changed by the disease and means to take on the role as a caregiver. The caregivers have great knowledge about the person they care for. The nurse has to pay attention to the knowledge and the experience of caregivers to optimize the care relationship. The aim of this study was to describe the caregivers’ experiences of living with and caring for a relative with Alzheimer's disease. The work was carried out as a literature study where 13 scientific articles were examined, analyzed and coded in colours. The most prominent experiences that arose were divided into five categories. The results showed that relatives felt a lack of knowledge about the disease, that the new role meant a changed relationship and new priorities. The feeling of having lost the previous relationship between the caregiver and the person with Alzheimer's disease was an experience shared by many carers. The lack of leisure time and reduced social interaction could be seen as negative factors, but the result shows that family caregivers learn to live in the moment and appreciate the everyday things. The nurses are in need of more training in how to meet and support the affected families to get a deeper understanding in the outcome of the disease. Further research should focus on male caregivers and their experiences because they are underrepresented in research.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna.

SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

Anhörigvårdsom innefattar vård av partner är något som blivit allt mer vanligt. Detta pågrund av ekonomiska nedskärningar inom vårdorganisationen, brist påsjukhusplatser samt ökad livslängd hos befolkningen. Syftet med studien var attsynliggöra hur relationen påverkas av att vårda eller att vårdas av sinpartner. Studien är en litteraturöversikt där 17 artiklar valdes ut efterkvalitetsgranskning, då samtliga besvarade syftet. Ur artiklarna framkomresultatet där fyra teman synliggjordes, trygghetoch belastning i relationen, förändrade roller, avsexualiserad relationsamt minskat socialt liv. Det ärviktigt i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete att vara medveten omanhörigvårdens positiva och negativa inverkan i människors liv, för att kunnaförhålla sig till situationen på bästa sätt. Då endast begränsad forskningfinns inom området vård av maka/make bör forskningen utökas och bli meromfattande för att individer inte skall lida i tystnad och utveckla ohälsa.

The purpose of this study was to describe the experiences of being a family caregiver for aperson with dementia. A further aim was the inclusion criteria and data collection methods inthe studies presented, and how this may have affected the results of the studies. The methodwas a descriptive literature study with qualitative approach. Data were collected throughdatabases Cinahl and Pubmed using the words: dementia, knowledge, information, support,caregivers, coping, spouses, experiences and family caregiving. Keywords were combined indifferent ways in order to refine the search. Finally, 12 articles were selected for use in thestudy. Results were based on four sub-headings; support and information, dealing withchanges, emotions of family caregivers and dealing with everyday life. Getting rightinformation and knowledge about dementia was highly valued. Many felt frustration at thelack of support and information given by Health Care. Learning about the disease and how tocare for it in the best way possible, was for many families a way to learn to accept the disease.The authors concluded that family caregivers experience a lack of support and informationgiven from health care about what dementia might mean. Family caregivers also experience achange in the relationship with the person with dementia and how to deal with everyday life.

Introduktion: När någon i en familj drabbas av en stroke är det inte ovanligt att någon annan i familjen blir anhörigvårdare. Det är inte endast individen som drabbas av en stroke som påverkas utan hela familjen berörs av sjukdomen. Syftet var att belysa anhörigvårdares upplevelser av att vårda en nära anhörig efter en stroke. Metod: Allmän litteraturstudie. Baserad på 11 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna, CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på sju artiklar med kvalitativ metod och fyra med kvantitativ metod. Artiklarna lästes i sin helhet av författarna var för sig. Tänkbara fynd markerades och diskuterades. Utav fynden bildades kategorier. Huvudresultat: Upplevelser av brist på egentid och önskan om stöd från samhället, familj, vänner och sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor behöver kunskap om anhörigvårdares upplevelser och behov för att kunna ge stöttning och möta anhörigvårdares behov.

Det har setts en ökning i att bedriva anhörigvård på grund av kortare vårdtider samt platsbrist på vårdhem. Vårdande ses som en krävande uppgift bland anhörigvårdare och kan påverka deras upplevda livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigvårdares upplevelse av livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna Cinahl samt PubMed. Efter urval och kvalitetsgranskning av artiklarna påvisades tio vetenskapliga artiklar (sex kvantitativa, tre kvalitativa och en mixed method), vilka litteraturstudiens resultat bygger på. Efter analys och bearbetning av artiklarna identifierades fyra kategorier varav två med underkategorier i resultatet: ekonomi, oro och ovisshet, saknad med underkategorierna saknad av fritid och saknad av tidigare vanor samt stöd med underkategorierna avlastning som stöd samt andligt stöd. Resultatet belyser de faktorer som påverkar anhörigvårdarnas upplevda livskvalitet. Slutsaten som dras utifrån litteraturstudien är att livskvaliteten hos anhörigvårdarna påverkas på olika sätt av att vårda en närstående. Sjuksköterskans roll vid anhörigvårdär att vara stödjande och undervisande.