No description available.

No description available.

The aim of this study was to investigate nurse’s experience of working from the philosophy of palliative care in end of life at home. The study had a qualitative design. Semi-structured interviews were performed with nine nurses working in advanced palliative home care. The analysis of the material revealed four categories and two subcategories. 1) Care of patients suffering. 2) Multiprofessional teamwork towards the same goal. 3) Build confidence and trust a) home arena b) staffs way to work. 4) Individual support all the way. Nurse’s experience of working from the philosophy of care in palliative home care did largely agree with previous research and literature. The main difficulties of working in palliative care were when patients were still suffering despite large doses of pain relief and relation problems in the patient’s family. Characteristics that nurses in this study found important when working from the philosophy of care in palliative home care were empathy, sensitivity, self-knowledge, experience and knowledge. Key words: Palliative care, hospice, advanced home care, nurses

Bakgrund: Döende patienter väcker mycket känslor hos dem som vårdar. Denna vård ställer också mycket höga krav på professionellt bemötande från sjuksköterskorna. Svårigheter kan uppstå eftersom många patienter i palliativt skede vårdas på avdelningar som inte är specialiserade för detta. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i sent skede i sluten somatisk vård på allmänmedicinsk avdelning. Metod: En enkät skickades ut till femtio sjuksköterskor på en medicinsk klinik och svarsfrekvensen var 44 % (n= 22). Svaren på de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att anhörigbemötande och symtomlindring var viktiga men svåra områden. De önskade mer utbildning och stöd i form av reflektion. Tidsbrist var en bidragande orsak till att de inte kunde ge den vård de ville ge. Slutsats: Sjuksköterskor på allmänmedicinsk avdelning behöver mer utbildning i palliativ vård och önskar stöd i form av regelbunden reflektion. Information till anhöriga och patienter i form av brytpunktssamtal är en viktig aspekt för att kunna ge bra vård i livets slut.       Nyckelord: Palliativ vård, allmänmedicinsk avdelning, sjuksköterskor, upplevelser

Palliativ sedering är en behandling som ofta betraktas som det sista alternativet för att lindra en patients lidande och som har symtom som upplevs som outhärdliga. Den vanligaste anledningen till att en patient får palliativ sedering är på grund av symtom som oro, ångest och smärta. En förutsättning för att en patient ska få behandlingen är att patientens sjukdom är irreversibel och patienten förväntas avlida inom de närmsta dygnen. / Palliative sedation is a treatment that is often considered as the last option to relieve a patient's suffering who has symptoms that are perceived as unbearable. The most common reason a patient gets palliative sedation is because of symptoms such as anxiety and pain. A condition for a patient to receive treatment is that the patient's disease is irreversible and is expected to die within the next few days.

Majoriteten av alla patienter önskar få vårdas och dö i sitt hem vid livets slutskede. Distriktssköterskors roll i den palliativa vården är mycket viktig, eftersom patienter har en större möjlighet att få stanna hemma när den palliativa vården håller en hög kvalitet. Studiens syfte är att beskriva distriktssköterskors professionsutövning i samband med palliativ vård i hemmet med fokus på vårdandet. En integrativ litteraturöversikt har genomförts där tillgänglig forskning inkluderats, både studier utförda med kvalitativ och kvantitativ metod. De områden som visat sig ha en stor inverkan på vården presenteras i sju teman och 28 subteman. Studien visar att en bra hemplanering och en god vårdrelation är en förutsättning för att kunna göra en bedömning av patientens behov. Utöver detta är samarbete inom vårdteamet betydelsefullt samt en god kunskap inom området. Det framkommer att det finns en rad omständigheter som kan förhindra och försvåra att vården bedrivs. Hög arbetsbelastning, tidsbrist samt bristande stöd i arbetet är vanligt förekommande. Dessutom framkommer att det föreligger en kunskapsbrist och behovet av utbildning är stort. Studiens slutsats är att det är av stor vikt att distriktssköterskors kunskapsbehov inom området palliativ vård tillgodoses. Holistisk vård är eftersträvansvärt.

Sammanfattning Bakgrund: Det primära i palliativ vård är att öka patientens välbefinnande och livskvalité. Det finns fyra hörnstenar som den palliativa vården ska utgå ifrån för att nå detta primära mål. Dessa är: symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar patienters upplevelser av livskvalité i palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Nio valdes ut genom systematiska sökningar i tre olika databaser. Därefter genomfördes en kompletterande osystematisk sökning för att säkerställa att inget relevant material missades. Vid den sökningen valdes en artikel ut. Resultat: Resultatet innehåller tre kategorier: att känna sig normal, stöd från vården och förberedelser inför döden. Till varje kategori finns tre underkategorier. Resultatet innefattar faktorer som patienter i palliativ vård upplever sänker och höjer deras livskvalité. Slutsats: Vad som påverkar patienters livskvalité är individuellt. De flesta patienter upplever att kunna göra vardagliga saker som de gjort innan höjer livskvalitén i nuet. Förändringar som inträffar i sjukdomssituationen såsom trötthet och smärta upplevs sänka livskvalitén. Beroende på hur förberedelser inför döden ser ut och fortskrider så påverkas också patientens upplevelse av livskvalité.

<p><p>Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som får palliativ vård upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som användes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försämrade livskvaliteten hos patienterna. Fysiska symptom inverkade negativt på livskvaliteten ur ett fysiskt perspektiv och det vanligast upplevda symptomet var smärta. Ur ett psykiskt perspektiv upplevde patienter, inskrivna på en palliativ vårdavdelning, en generell förbättring av livskvaliteten. Patienter som vårdades i hemmet upplevde en ökad känsla av trygghet vilket höjde livskvaliteten. Det fanns ett starkt samband mellan depression och livskvalitetsvariabler. Kontakt med andra personer och hög kompetens hos personal var grundläggande för att patienterna skulle uppleva trygghet och god vård vilket förbättrade livskvaliteten ur ett socialt perspektiv. Ljus och luftig miljö på avdelningen samt möjlighet till kontakt med naturen var faktorer som inverkade positivt på livskvaliteten. För att få en djupare kunskap om vad begreppet livskvalitet innebär för varje människa som drabbas av en obotlig cancersjukdom är de viktigt att mer kvalitativ forskning genomförs. <strong></strong></p></p><p><p> </p><p><strong>Nyckelord</strong><strong>: </strong>Livskvalitet, cancer, palliativ vård</p><p> </p><p> </p><p><strong> </strong></p><p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p> </p></p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p><p> </p></p><p> </p>

<p><strong><p>Abstract</p>The purpose of this study was to describe how adult cancer patients in need of palliative care experience the process of being dying and being cared for at home from a physical and psycho-social perspective. The method for this study was a literary review including 16 scientific articles. Study findings showed that cancer patients in palliative care had a great deal of suffering both physically and psychosocially. Physical discomfort that caused major problems for patients were pain and fatigue. The psychosocial suffering was a major concern for patients experiencing themselves as a burden, but also a concern for how the lives of their relatives would be after their death. Positive experiences of palliative care at home according to the patients was that it contributed to the feeling of being secure and led to better control of symptoms. The negative experiences included fear of not getting help fast enough in case an acute condition would occur, difficulties in having to get help with personal hygiene and being forced to shift responsibility to someone else. It emerged that many patients who initially had the desire to die at home changed their wish when the disease entered its´ final phase and then wanted to be cared for in a hospital </strong></p>

<p>Background: Palliative care is something that all people should have the right to be allowed to, to be able to enjoy the qualities of life, even when someone has been afflicted with illness that cannot be cured. How do the nurses in municipal home-care deal with and prepare themselves to perform a righteous task? Aim: The aim of this study is to illuminate nurses, comprehensions of palliative care within municipal home-care. Method: The method is a questionnaire to nurses. Results: The results did comply to law and regulations. The feedback we got from the respondents were that they wanted, and nearly always may be available when needed by the patients within palliative care, and support their next of kin. What was demanded by the respondents was supervision, but it is mostly impossible referring to economic reasons.</p>