Bakgrund: Utformningen av dagens sjukhus härstammar från 1940-talets idéer. Sjukhusen fyllde då en funktion som vårdfabriker. Att vårdas inneliggande på sjukhus kan innebära stress och obehag för individen då denne utsätts för en främmande miljö. Den fysiska miljön är ständigt närvarande och inverkar därmed på patienten. Trots miljöns betydelse för patienters hälsa och välbefinnande, möter den inte alltid individens enskilda behov. Tidigare forskning visar att patienter har idéer om hur vårdmiljön kan förbättras, vilket kan tolkas som att vårdmiljön brister inom vissa områden. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa den fysiska vårdmiljöns inverkan på patienters upplevelser av välbefinnande inom somatisk slutenvård. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Litteraturöversikten utfördes genom att systematiskt studera och analysera tidigare forskningsresultat vilket inkluderar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Databaserna som användes vid datainsamlingen är PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Fyra kategorier identifierades; Tillgång till naturen, Att vara i en hemlik miljö, Betydelsefull arkitektur och design samt Renlighet och omsorg. Slutsats: Resultatet påvisar att tillgång till natur och dagsljus påverkar sinnesstämningen positivt samt att en hemlik miljö påminner om ett vanligt liv och skapar en känsla av trygghet. Sjuksköterskan kan genom att arbeta för en stödjande och skyddande miljö främja patienters hälsa och välbefinnande.

<p>Litteraturstudie som avser att belysa patientupplevelser under väntetid på sjukhus. Denna tid av väntan på sjukhus upplevs av patienterna som en frustrerande och orosfylld tidsperiod som präglas av ovisshet över vad som skall hända och när, vilket placerar patienten i ett tillstånd som kan beskrivas som limbo. Sjuksköterskan har en central roll i interaktionen med patienten och bör vara väl insatt i vad väntan betyder för att förmå ge god omvårdnad samt lindra frustration och oro. Hos patienter med saknad interaktion under väntetiden upplevs väntan mer negativt än om de fått tydlig information om vad som skall hända och när. En ökad förståelse och mer kunskap kring patienters upplevelser av väntan kan hjälpa sjuksköterskan att skapa en större handlingsberedskap och på så sätt höja vårdkvalitén. Forskning behövs om hur patienter upplever väntetid på sjukhus samt en vidareutveckling av mätinstrument som kan mäta denna kvalité.</p>

<p><strong><p>Abstract</p>The purpose of this study was to describe how adult cancer patients in need of palliative care experience the process of being dying and being cared for at home from a physical and psycho-social perspective. The method for this study was a literary review including 16 scientific articles. Study findings showed that cancer patients in palliative care had a great deal of suffering both physically and psychosocially. Physical discomfort that caused major problems for patients were pain and fatigue. The psychosocial suffering was a major concern for patients experiencing themselves as a burden, but also a concern for how the lives of their relatives would be after their death. Positive experiences of palliative care at home according to the patients was that it contributed to the feeling of being secure and led to better control of symptoms. The negative experiences included fear of not getting help fast enough in case an acute condition would occur, difficulties in having to get help with personal hygiene and being forced to shift responsibility to someone else. It emerged that many patients who initially had the desire to die at home changed their wish when the disease entered its´ final phase and then wanted to be cared for in a hospital </strong></p>

Litteraturstudie som avser att belysa patientupplevelser under väntetid på sjukhus. Denna tid av väntan på sjukhus upplevs av patienterna som en frustrerande och orosfylld tidsperiod som präglas av ovisshet över vad som skall hända och när, vilket placerar patienten i ett tillstånd som kan beskrivas som limbo. Sjuksköterskan har en central roll i interaktionen med patienten och bör vara väl insatt i vad väntan betyder för att förmå ge god omvårdnad samt lindra frustration och oro. Hos patienter med saknad interaktion under väntetiden upplevs väntan mer negativt än om de fått tydlig information om vad som skall hända och när. En ökad förståelse och mer kunskap kring patienters upplevelser av väntan kan hjälpa sjuksköterskan att skapa en större handlingsberedskap och på så sätt höja vårdkvalitén. Forskning behövs om hur patienter upplever väntetid på sjukhus samt en vidareutveckling av mätinstrument som kan mäta denna kvalité.

Abstract The purpose of this study was to describe how adult cancer patients in need of palliative care experience the process of being dying and being cared for at home from a physical and psycho-social perspective. The method for this study was a literary review including 16 scientific articles. Study findings showed that cancer patients in palliative care had a great deal of suffering both physically and psychosocially. Physical discomfort that caused major problems for patients were pain and fatigue. The psychosocial suffering was a major concern for patients experiencing themselves as a burden, but also a concern for how the lives of their relatives would be after their death. Positive experiences of palliative care at home according to the patients was that it contributed to the feeling of being secure and led to better control of symptoms. The negative experiences included fear of not getting help fast enough in case an acute condition would occur, difficulties in having to get help with personal hygiene and being forced to shift responsibility to someone else. It emerged that many patients who initially had the desire to die at home changed their wish when the disease entered its´ final phase and then wanted to be cared for in a hospital

Psykisk ohälsa är ett betydande problem och antalet personer som behöver institutionell vård förväntas öka. Majoriteten av de patienter som behöver institutionell vård vårdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Patienter som vårdas med stöd av LPT har ofta stora vårdbehov och kräver många vårdinsatser vilket ställer höga krav på den psykiatriska vården. Att ta tillvara på patienters upplevelse är en viktig aspekt i att främja delaktighet och genom detta kunna utveckla och kvalitetssäkra vården. Att som patient vara delaktig i sin vård har visat sig kunna påskynda tillfrisknandet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av delaktighet vid vård under tvång och baserades på 13 europeiska vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på att majoriteten av patienterna upplevt en brist på information och känsla av att inte bli respekterade som individer vid vård under tvång. Aspekter som ansågs främja patienters delaktighet var engagemang och god relation till vårdpersonal präglad av respekt och lyhördhet. När sjuksköterskor tillgodoses med den kunskap de saknar får de också redskap för att förbättra sitt förhållningssätt vilket bidrar till ökad kvalitet i vården. Vidare utvärderingar av den psykiatriska vården behöver göras.

Bakgrund: Genus är den sociala uppfattningen av att vara man, kvinna, flicka eller pojke. Tidigare artiklar har visat att män länge varit en minoritet inom sjuksköterskeyrket, de får inte samma förtroende hos patienterna som kvinnliga sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva manliga och kvinnliga patienters upplevelser av omvårdnadssituationer ur ett genusperspektiv samt beskriva de i studien ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar från Pubmed och Scopus har inkluderats för att besvara syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under rubriker och kategorier. Resultat: Män och kvinnor har känt sig ignorerade och underlägsna i omvårdnadssituationer då de inte haft något att säga till om gällande sin egen vård och vårdpersonalen inte lyssnat på deras sjukdomsproblem. Många av artiklarna visar att manliga och kvinnliga patienter känt sig kränkta av vårdpersonalen och män har förlorat en del av sin maskulinitet samt känt sig bortglömda. I de ingående artiklarna hade både män och kvinnor en större tillit till kvinnliga sjuksköterskor. Några artiklar har även berättat om positiva upplevelser, främst hos kvinnor, av omvårdnadssituationer. Vid granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod använde sig författarna av enkäter till de studier med en kvantitativ ansats, medans de studier med en kvalitativ ansats använde sig av intervjuer. Slutsats: Likheter mellan hur män och kvinnor uppfattar bemötandet från vårdpersonal har uppkommit. Framförallt kvinnor men även män har beskrivit positiva upplevelser av bemötandet från vårdpersonalen men antalet beskrivningar av negativa upplevelser är märkbart större hos båda könen.

When going through a stem cell transplantation a patient is forced to undergo protective isolation to inhibit risk of opportunistic infections related to the low leucocyte count as a result of aggressive pre-transplant chemotherapy treatment. Protective isolation has shown to have an impact on patient experiences during treatment and the aim of this study is to elucidate experiences of protective isolation of patients undergoing hematopoietic stem cell transplantation and to deduce patient perceptions of the role of nurses in protective isolation care. The presented study was performed as a mixed qualitative and quantitative survey at a hematopoietic ward in Sweden. Results were analyzed by Mayring (2000) and by descriptive frequency charts and show that patients in protective isolation experience alienation, necessity, safety and anxiety with regards to their protective situation. Considering the role of nurses patients perceive their role to be attendant, informant and acting as an executioner of medical implementations. To ensure best possible care consideration needs to be taken regarding patient experiences and in doing so nurses are equipped with tools when caring for the patient in isolated care. / Att genomgå för en stamcellstransplantation innebär att patienten till följd av behandlingen blir immunosupprimerad till en grad att skyddsisolering för patientens egen hälsa blir nödvändig. Skyddsisoleringen i samband med stamcellstransplantation kan pågå i veckor till månader i väntan på att behandlingen ska få effekt och nya stamceller bildas. Denna isolering påverkar patientgruppen och det är denna studies syfte att belysa hematologiska patienters upplevelser av isolering efter en stamcellstransplantation samt att undersöka uppfattningar om sjuksköterskans roll under tiden efter transplantationen. Genom en kvantitativ forskningsdesign med kvalitativa inslag har patienter på en hematologisk avdelning tagit del av en enkätstudie som analyserats enligt Mayring (2000) samt deskriptiva frekvenstabeller. Huvudresultaten visar att patienterna, i samband med isoleringen, upplever utanförskap, att isoleringen var en nödvändighet samt att isoleringen medförde trygghet eller oro. Patienterna uppfattar sjuksköterskans roll att vara närvarande och informationsbärande samt att innebära medicinskt utförande. För att kunna bedriva god vård för patientgruppen behöver hänsyn tas till de beskrivna upplevelserna och sjuksköterskan bör ta dessa patientupplevelser med sig i mötet med den skyddsisolerade patienten.

Magnetresonanstomografiska undersökningar av brösten (MRT-mammografi) har utförts i över två decennier. Undersökningen görs vid mammografiskt oklara fynd, planering inför kirurgi samt vid kontroll när det finns ökad risk för bröstcancer. Informationen inför en magnetresonanstomografisk undersökning är avgörande då information angående undersökningsprocedurer ökar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalitén inför diagnostik. Syftet med studien var att undersöka patientupplevelser av informationsbehovet i samband med en MRT-mammografisk undersökning. Urvalet för studien bestod av 6 patienter som genomgick en MRT-mammografi under månaderna februari till april 2015. Studien har en kvalitativ ansats där enskilda telefonintervjuer gjorts. Insamlad data har analyserats med innehållsanalys som resulterat i 4 kategorier: Informationsmetod, Kunskap och tidigare erfarenheter, Röntgensjuksköterskans interaktion med patienter och önskat informationsinnehåll. Informationen i samband med undersökningen anses vara tillräcklig och bra enligt de flesta informanterna. Brister belyses dock i den nuvarande informationen och förbättringsutrymmen så som information på andra språk, vägbeskrivning samt information om undersökningsproceduren har angivits. En viktig kategori som synliggjorts under studiens gång är Röntgensjuksköterskans interaktion med patienter. Röntgensjuksköterskans information är ett komplement till informationen som givits i samband med en MRT-mammografi och har en betydande roll i mötet med patienter.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med detta examensarbete var att utforska hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötande och attityder från vårdpersonal. Bakgrund: Patienter med substansbrukssyndrom upplever ofta stigmatisering i samhället. Tidigare forskning visar att patienter med andra stigmatiserade diagnoser upplever att de inte känner sig tillräckligt delaktiga i vården.  Metod: Litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier. Resultat: Inkluderade studier analyserades med innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Stigmatisering, auktoritärt och kontrollerande bemötande, oengagerad och oförstående personal samt positiva upplevelser. Patienter upplever att de kan ha svårt att lita på vårdpersonal samt att vårdpersonal tillämpar ett auktoritärt bemötande, vilket får patienter att känna sig förminskade. Patienter upplever att vårdpersonal kan uppfattas som oengagerade och oförstående, men även positiva upplevelser så som engagerat och gott bemötande existerar. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar både positiva och negativa upplevelser av bemötande och attityder från vårdpersonal gentemot patienter. Sjuksköterskor bör ha goda kunskaper om hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötande, samt beakta dessa upplevelser i omvårdnaden av dessa individer. Utvecklingsarbete med fokus på etiska frågor och bemötande är viktigt. Mer forskning krävs då området är sparsamt beforskat.