<p>Stress and burnout is a common healthproblem among different workcategories today. The aim of this study was to investigate possible presence of stress and burnout among radiographers and if there was a connection to number of years in the profession. Maslach Burnout Inventory was used as an instrument to investigate the possible presence of  burnout, supplemented with questions about stress. The instrument contained a total of 33 questions and was handed out to two hospitals in south of Sweden with a total of 51 respondents. The study showed that the most stressful situations arose due to workload, negative stress, bad working environment and high time pressure. The radiographers in the study had low scores overall in the measuring of burnout. Most of the respondents had low emotional exhaustion and depersonalisation, and high personal achievement. The result showed a few significant connections between stress and burnout conditions, but due to the width of the study, the result is not to be generalised.</p>

Stress and burnout is a common healthproblem among different workcategories today. The aim of this study was to investigate possible presence of stress and burnout among radiographers and if there was a connection to number of years in the profession. Maslach Burnout Inventory was used as an instrument to investigate the possible presence of  burnout, supplemented with questions about stress. The instrument contained a total of 33 questions and was handed out to two hospitals in south of Sweden with a total of 51 respondents. The study showed that the most stressful situations arose due to workload, negative stress, bad working environment and high time pressure. The radiographers in the study had low scores overall in the measuring of burnout. Most of the respondents had low emotional exhaustion and depersonalisation, and high personal achievement. The result showed a few significant connections between stress and burnout conditions, but due to the width of the study, the result is not to be generalised.

No description available.

Magnetresonanstomografiska undersökningar av brösten (MRT-mammografi) har utförts i över två decennier. Undersökningen görs vid mammografiskt oklara fynd, planering inför kirurgi samt vid kontroll när det finns ökad risk för bröstcancer. Informationen inför en magnetresonanstomografisk undersökning är avgörande då information angående undersökningsprocedurer ökar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalitén inför diagnostik. Syftet med studien var att undersöka patientupplevelser av informationsbehovet i samband med en MRT-mammografisk undersökning. Urvalet för studien bestod av 6 patienter som genomgick en MRT-mammografi under månaderna februari till april 2015. Studien har en kvalitativ ansats där enskilda telefonintervjuer gjorts. Insamlad data har analyserats med innehållsanalys som resulterat i 4 kategorier: Informationsmetod, Kunskap och tidigare erfarenheter, Röntgensjuksköterskans interaktion med patienter och önskat informationsinnehåll. Informationen i samband med undersökningen anses vara tillräcklig och bra enligt de flesta informanterna. Brister belyses dock i den nuvarande informationen och förbättringsutrymmen så som information på andra språk, vägbeskrivning samt information om undersökningsproceduren har angivits. En viktig kategori som synliggjorts under studiens gång är Röntgensjuksköterskans interaktion med patienter. Röntgensjuksköterskans information är ett komplement till informationen som givits i samband med en MRT-mammografi och har en betydande roll i mötet med patienter.

Datortomografi (DT) undersökningen ger en tydlig anatomisk bild och är ett bra tillvägagångsätt för att upptäcka patologier. Joniserande strålning påverkar kroppen och därför är det viktigt att använda så liten stråldos som möjligt men ändå ge en bra diagnostisk bild. Syftet med litteraturstudien är att hitta olika sätt vid datortomografin som röntgensjuksköterskan kan använda sig av, för att minska stråldos till patienten. Studien innehåller 15 vetenskapliga artiklar, som inte är mer än 5 år gamla. Artiklarna har sökts på Jönköpings högskolebibliotek med olika databaser. Artiklarna kvalitetsgranskats för att de ska vara av hög kvalitet och ge ett trovärdigt resultat. Resultatet av studien presenteras som fyra olika åtgärder: rätt centrering, kV protokoll, mAs protokoll och stråldosanpassning efter Body Mass Index (BMI). Genom dessa åtgärder kan röntgensjuksköterskan anpassa undersökningen efter individen vilket leder till minskad stråldos till patienten.

Inledning: Det finns anledning att tro att antalet undersökningar med gadoliniumbaserade kontrastmedel ökar i takt med tiden och i samband med detta en ökning av akuta och sena biverkningar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera olika typer av biverkningar som kan orsakas av gadoliniumbaserade kontrastmedel (GBKM), att undersöka dess incidens, samt att identifiera eventuella riskgrupper. Dessa tre huvudkategorier ansågs vara de mest relevanta för sammankopplandet av problemets olika delar och ursprung. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt där endast kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Resultat: Resultatet påvisade att risken för att drabbas av akuta och sena biverkningar efter injektion av gadoliniumbaserade kontrastmedel är låg (under 0,5%) och att flertalet av dessa är milda biverkningar. Kvinnor representerade det största antalet rapporterade fall i de flesta studier och risken för biverkningar ökade dessutom om historik av allergier och tidigare biverkningar fanns. Slutsats: Genom denna litteraturstudies resultat kunde vi som slutsats framhäva att även om förekommande incidens och risk för biverkningar av gadoliniumbaserade kontrastmedel var låg, så rapporteras mer eller mindre allvarliga fall löpande. Det gör det rimligt att anta att röntgensjuksköterskan under sitt arbetsliv kommer att få uppleva en eller flera situationer där hon eller han måste besitta kunskap och kännedom om säkerhetsrutiner vid ett tillbud. Förutom röntgensjuksköterskans upprätthållande i kunskap om ämnet, så ses dialogen som förs mellan patient och personal viktig, där all information av vikt tolkas och behandlas på rätt sätt.

No description available.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor upplevde den psykosociala arbetsmiljön vid den verksamhetsförlagda utbildningen som studenter. Syftet var också att utreda vilka omständigheter som upplevdes stressande och hur informanterna upplevde sin sociala situation på VFU som studenter. Vidare var avsikten att få fram förbättringsförslag. Metoden för studien var intervjuer med tio nyligen utexaminerade röntgensjuksköterskor med en kvalitativ innehållsanalys som ansats. Informanterna hade allmänt trivts på VFU, men arbetsmiljön upplevdes som bättre utanför universitetssjukhuset, på mindre VFU-platser. De flesta hade känt sin sociala status som låg med små påverkansmöjligheter. Anpassning till arbetsmiljöns krav med flera olika handledare upplevdes som ansträngande. De flesta hade haft höga krav på sig själva på VFU. Kraven från universitetet upplevdes rimliga. Stöd fick informanterna av sina klasskamrater och lärarna, men inte av handledarna. Arbetsmiljön upplevdes som svår när det fanns för många studenter på samma laboratorium, när de hade många olika handledare, eller om de upplevde att handledaren inte ville handleda. Ibland kände de sig vara i vägen och upplevelsen var också att de inte togs med i gemenskapen. Några hade blivit ifrågasatta i sitt yrkesval på vårdavdelningar. Studien visar på behovet av åtgärder att utveckla den kliniska utbildningen för röntgensjuksköterskestudenter. Nyckelord: Röntgensjuksköterskestudent, den verksamhetsförlagda utbildningen, arbetsmiljö, psykosocial stress

No description available.