Inledning: Det finns anledning att tro att antalet undersökningar med gadoliniumbaserade kontrastmedel ökar i takt med tiden och i samband med detta en ökning av akuta och sena biverkningar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att identifiera olika typer av biverkningar som kan orsakas av gadoliniumbaserade kontrastmedel (GBKM), att undersöka dess incidens, samt att identifiera eventuella riskgrupper. Dessa tre huvudkategorier ansågs vara de mest relevanta för sammankopplandet av problemets olika delar och ursprung. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt där endast kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Resultat: Resultatet påvisade att risken för att drabbas av akuta och sena biverkningar efter injektion av gadoliniumbaserade kontrastmedel är låg (under 0,5%) och att flertalet av dessa är milda biverkningar. Kvinnor representerade det största antalet rapporterade fall i de flesta studier och risken för biverkningar ökade dessutom om historik av allergier och tidigare biverkningar fanns. Slutsats: Genom denna litteraturstudies resultat kunde vi som slutsats framhäva att även om förekommande incidens och risk för biverkningar av gadoliniumbaserade kontrastmedel var låg, så rapporteras mer eller mindre allvarliga fall löpande. Det gör det rimligt att anta att röntgensjuksköterskan under sitt arbetsliv kommer att få uppleva en eller flera situationer där hon eller han måste besitta kunskap och kännedom om säkerhetsrutiner vid ett tillbud. Förutom röntgensjuksköterskans upprätthållande i kunskap om ämnet, så ses dialogen som förs mellan patient och personal viktig, där all information av vikt tolkas och behandlas på rätt sätt.

Bakgrund: Vid magnetkameraundersökningar föreligger en viss olycksrisk p.g.a. starka magnetfält i undersökningsrummet. Därför är det viktigt att berörda sjuksköterskor känner till riskerna för att kunna öka patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka hur välinformerade sjuksköterskorna upplevde sig vara gällande magnetkameraundersökningar, samt om det fanns kunskapsskillnader mellan sjuksköterskorna på de olika vårdavdelningarna och mellan olika åldersgrupper. Studien är kvantitativ och har en deskriptiv och en jämförande design. Metod: Ett frågeformulär delades ut till sjuksköterskor på vårdavdelningar på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, bestående av 10 frågor som rörde information under utbildning och yrkesverksam tid samt kunskapsnivåer om magnetkameraundersökningar. Resultat: Fem av sex tillfrågade vårdavdelningar deltog i studien. Av de 115 tillfrågade sjuksköterskorna valde 50 (43,5 %) att delta i studien, av dessa var 45 (90 %) kvinnor och 5 (10 %) män, med en medianålder på 37,5 år. Majoriteten (70 %) hade fått information om magnetkameraundersökningar under sin yrkesverksamma tid, 28 % av deltagarna hade fått information om magnetkameraundersökningar under sin utbildning. Sjuksköterskorna upplevde sig relativt välinformerade om magnetkameraundersökningar. Sjuksköterskorna hade medelgod kunskap om magnetkamera (medelvärde på 6,5 av 15 poäng). Det fanns ingen signifikant kunskapsskillnad mellan de olika vårdavdelningarnas sjuksköterskor. Inte heller fanns det någon signifikant kunskapsskillnad mellan åldergrupperna. Slutsats: Det finns områden där kunskapen brister hos sjuksköterskor om magnetkameraundersökningar. Det finns ett behov av ökad information om magnetkameraundersökningar till sjuksköterskor på vårdavdelningar. Med ökad information till sjuksköterskor skulle olyckor kunna förebyggas i större utsträckning, samt patientsäkerheten ökas.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) innebär stora diagnostiska möjligheter, men barn upplever ofta undersökningen obehaglig trots att den är icke invasiv och helt smärtfri. Sedering eller generell anestesi används därför ofta för att möjliggöra MRT-undersökningar, men kan innebära risk för allvarliga komplikationer. Patientens (barnets) upplevelse av obehag under MRT-undersökning behöver reduceras samtidigt som en minskning av användandet av sedering och generell anestesi är önskvärd. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan minska barns behov av sedering och generell anestesi i samband med magnetkameraundersökningar. Metod: En litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Sökningar genomfördes i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: förberedande åtgärder, distraherande åtgärder och förberedande tillsammans med distraherande åtgärder. Slutsats: Lyhördhet, individanpassad information och distraherande åtgärder kan, tillsammans eller var för sig, reducera barns obehag och effektivt minska behovet av sedering och generell anestesi i samband med MRT.

Bakgrund:  Magnetresonanstomografi (MRT) används inom radiologi och är suverän inom vissa typer av diagnostik. Dock upplever många patienter oro och ångest i samband med MRT-undersökningar, vilket kan leda till avbrutna undersökningar. I röntgensjuksköterskans profession ingår ett ansvar för patienternas trygghet och välbefinnande. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa hur oro och ångest kan minskas hos vuxna patienter vid MRT-undersökningar. Metod: Syftet besvarades med en litteraturstudie med resultat från åtta kvantitativa studier. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO samt genom manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Resultatet sorterades till fem kategorier som beskriver Utformning av gantry, Avslappning, Utökad information utöver standardiserad information, Utökad information kombinerat med avslappning och Utökad information kombinerat med avslappning samt introduktion till undersökning och miljö. Konklusion: Utformning av gantry och avslappning samt utökad information, var för sig eller kombinerat, kan minska oro och ångest hos vuxna patienter vid MRT-undersökningar. På så sätt minskas avbrutna undersökningar och kostnadseffektivitet uppnås.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi eller magnetresonans (MR) är en icke invasiv teknik som avbildar kroppens små strukturer och mjuka vävnader genom att använda icke-joniserande strålning. Många patienter upplever oro, ångest och klaustrofobiska reaktioner i samband med MR-undersökning vilket kan leda till att de avbryter undersökningen eller uteblir. Som en konsekvens kan det innebära förseningar för patienten att få sin diagnos. Syfte: Studiens syfte var att beskriva åtgärder för att lindra oro, ångest och klaustrofobi för patienter i samband med MR-undersökning. Metod: Studien är en litteraturöversikt där åtta kvantitativa studiers resultat besvarat syftet. Artikelsökning utfördes i databaserna PubMed och Cinahl enligt bestämda urvalskriterier. Samtliga artiklar har kvalitetsbedömts och analyserats. Resultat: Det sammanställda resultatet har sorterats i två kategorier där var och en indelats i två subkategorier. Kategorierna utgörs av förebyggande åtgärder som information och simulering och avledande åtgärder där musik och MR-skanners utformning ingår. Konklusion: Åtgärder såsom information, simuleringar och musik samt MR-skannerns utformning har påvisat en god effekt hos patienter för att lindra oro, ångest och klaustrofobi i samband med MR-undersökning.

No description available.

Detta arbete handlar om ett färskt område inom radiografin nämligen användandet av nanopartiklar som kontrastmedel. Det är vanligt förekommande att det används kontrastmedel inom radiografin, men de kontrastmedel som idag används är oftast inte helt riskfria. Det har gjorts många studier på senare år med nya typer av kontrastmedel som använder sig utav nanoteknologi vid framställningen. Vissa av de nya kontrastmedlen kan vara till nytta för flera olika typer av bröstundersökningar. Radiografiska bröstundersökningar görs dels för att hitta men även för att utesluta bröstcancer. Inom radiografi kan flera modaliteter användas för bröstundersökningar, men det vanligaste och viktigaste är mammografi. Syftet med denna studie är att undersöka vilka nanopartiklar som kan användas som kontrastmedel vid olika typer av radiografiska undersökningar av bröstvävnad och som metod valdes en systematisk litteraturstudie. Majoriteten av de sjutton artiklarna som studien baseras på är maximalt tre år gamla, vilket ger en väldigt aktuell inblick i ämnet. Resultatet visar på att de tolv nanopartiklar som redovisas alla baseras på något metalliskt ämne och samtliga bidrar till att ge god kontrastökning i bilderna. De flesta artiklarna som ingår i denna studie har inriktat sig mot undersökning av tumörvävnad eller lymfkörtlar, men det finns även forskning som riktar sig mot screening.

Bakgrund Klaustrofobi och ångest är vanliga orsaker till avbrutna eller inställda MR-undersökningar. Utöver problem för patienten kan det ha en negativ inverkan på ekonomin för aktuell vårdinrättning och följaktligen samhället i stort. Även patientflödet kan påverkas, där undersökningarna antingen tar längre tid än planerat eller inte kan genomföras alls, något som kan leda till en försenad diagnos om undersökningen inte genomförs. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka metoder som används för att underlätta för patienter med klaustrofobi och ångest i samband med MR-undersökningar och även att undersöka om det finns fler metoder som visat sig framgångsrika i forskning och som skulle kunna implementeras i det kliniska arbetet. Metod Studien är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar samlats in genom sökning i relevanta databaser enligt bestämda urvalskriterier och som sedan kvalitetsgranskats med hjälp av Willmans granskningsprotokoll, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat Studiernas resultat visade att strategier som tillämpats både före och under undersökningen kan ha betydelse för patientens upplevda nivå av klaustrofobi och ångest och skulle därför kunna användas för att förbättra genomförandet och även kvalitén av MR-undersökningen. Slutsats Flertalet strategier såsom; patientinformation, lugnande läkemedel samt kommunikation används för att hantera patienters ångest och klaustrofobi i samband med MR-undersökningar. God kommunikation och information har visat sig viktig för patientens vårdupplevelse. Flera alternativ har studerats, som exempelvis; VR, hypnos, informationsfilmer samt flertalet studier på patienternas upplevelser av magnetkamerans utformning. Mer forskning är dock önskvärd inom området. / Background Claustrophobia and anxiety are common causes of MRI examinations being interrupted or cancelled. This is not only problematic for the individual patient but also causes a negative impact on the workflow, where the examinations may take up more time than allotted or even cancelled at the last minute. The latter causing a negative financial impact for the hospital and as for the patient it may result in a late diagnosis, or a lack thereof. Aim The purpose of this study was to investigate what methods are used to facilitate patients with claustrophobia or anxiety associated with MRI examinations and to explore related scientific developments. Method The study is a systematic literature study where relevant data was collected by searching relevant databases according to specific selection criteria which was then reviewed, analyzed and compiled into a result. Result The results of the studies showed that strategies applied both before and during the examination may be important for the patient's perceived level of anxiety and could therefore affect the implementation and the diagnostic quality of the MRI examination. Conclusion Various methods, like patient information, sedatives and communication are used to manage patients' anxiety and claustrophobia when undergoing MRI examinations. Good communication and information have proven to be important for the patient's experience. Several alternatives have been studied, such as VR, hypnosis, information films and studies on patients' experiences of the design of the magnetic camera. However, more research is needed.

This thesis describes the bene ts and disadvantages of using synthetic Magnetic Resonance Imaging (MRI) instead of conventional MRI. The thesis is based on a clinical study performed at Orebro University Hospital were 11 patients diagnosed with Multiple Sclerosis (MS) went through a brain examination with both methods. The examination time was measured and compared between the two methods, and the quality of the images was analysed by two radiologists. The study shows that the examination time can be reduced using the synthetic method instead of the conventional. The image quality is however not as good with the synthetic method which opens a discussion whether the time reduction is worth the loss of image quality. However, the conclusions are that the method can be useful for patients diagnosed with MS who are examined yearly and especially useful as a complement to the conventional sequence to gain as much information as possible that can be compared between the patients yearly exams. To completely replace other conventional examination types, the method has to be further evaluated and equipped with functions that are present in the conventional sequences, such as correction for motion artefacts. / Denna rapport beskriver de fördelar och nackdelar som finns med att använda syntetisk magnetresonanstomografi (MRI) istället för konventionell MRI. Rapporten är baserad på en klinisk studie som har genomförts vid Universitetssjukhuset i Örebro där 11 patienter diagnostiserade med Multipel Skleros (MS) genomförde en undersökning av hjärnan med båda metoderna. Undersökningstiden mättes och jämfördes metoderna emellan, och bildkvaliteten analyserades av två radiologer. Den kliniska studien visar att undersökningstiden kan förkortas när den syntetiska metoden används i jämförelse med den konventionella. Bildkvaliteten för de konventionella bilderna anses vara av högre kvalitet i denna studie vilket öppnar en diskussion gällande huruvida det är värt att förlora en viss bildkvalitet mot förkortat undersökningstid. Slutsatsen är att metoden är användbar för patienter diagnostiserade med MS som undersöks årligen, och speciellt användbar som ett komplement till de konventionella sekvenserna för att generera så mycket information som möjligt. Denna information är sedan användbar vid jämförelse av bilderna från patienternas återkommande undersökningar. För att helt ersätta de konventionella sekvenserna krävs vidare utvärderings av den syntetiska metoden samt att den kompletteras med er funktioner, exempelvis för att korrigera för rörelseartefakter.

Inledning: Under en MRT- undersökning är det är viktigt att patienterna ligger stilla för att minska rörelseartefakter som leder till optimala bilder med god bildkvalitet. Pediatriska patienter som genomgår en MRT- undersökning kan vara i behov av läkemedel för sedering i att klara av att ligga helt stilla under undersökningen. Sedering av dexmedetomidine kan då vara ett alternativ. Syfte: Kartlägga användningen av dexmedetomidine som sedering vid pediatrisk magnetresonanstomografi. Metod: Studien som har genomförts är en allmän litteraturöversikt. Databaserna PubMed och Cinahl har använts, där elva kvantitativa vetenskapliga artiklar haranalyserats. Resultat: Artiklarna delades in i två resultatkategorier som administration och effekt. Resultatet visar att dexmedetomidine är ett effektivt läkemedel vid sedering av pediatriska patienter med en låg risk för fysiologiska reaktioner. Den ger ett tillstånd som liknar sömn och har en minskad risk för fysiologiska reaktioner. Slutsats: Dexmedetomidine är ett säkert läkemedel att använda vid sedering för pediatriska patienter vid en magnetresonanstomografi. Dexmedetomidine är ett läkemedel som kan administreras av en röntgensjuksköterska på ett säkert sätt, men flera studier behöver utföras där röntgensjuksköterskor administrerar läkemedlet.