Aim: To describe nursing students experiences of caring for hospitalized children between 0-5 years old.  Background: Child mortality is most common in the ages between 0-5 years old. Despite the positive development in Vietnam during the last years, children are still a vulnerable group. Studies show that there are challenges in pediatric nursing in Vietnam and research is required to highlight the experiences to increase awareness of pediatric nursing and child mortality. Method: Semi-structured interviews were conducted with ten nursing students who had practice with children between 0-5 years old. The data were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: The students felt gratefulness when they could support the children and the parents of the children. The students received new knowledge about specific tasks and described parents as essential and supporting in the care. Conclusion: It appeared that pediatric nursing is challenging and generates different emotions. An important factor in pediatric nursing is to involve parents.

Vid palliativ vård av barn har sjuksköterskan en betydande roll med ett stort omvårdnadsansvar. Tidigare forskning tyder på att det är en mer känslosam börda vid palliativ vård av barn än av vuxna och att det förekommer flera utmaningar i kommunikationen till barnet och dess närstående. Den känslosamma bördan ses skapa problem med att hitta balansen mellan att vara professionell och att vara personlig. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans upplevelse vid palliativ vård av barn. Metoden var en litteraturöversikt där 10 artiklar med kvalitativ metod från databaserna CINAHL och MEDLINE inkluderades. Resultatet ledde fram till två övergripande teman, att möta ett känslomässigt kaos och att hitta stöd i det svåra mötet. Resultatet tydliggör den psykiska påverkan som mötet innebär samt utmaningar i relationen och kommunikationen till barnet och närstående. Den känslosamma bördan visade sig ha en negativ påverkan på sjuksköterskors psykiska hälsa och därmed var stödet från kollegorna betydelsefullt. Slutsatsen av denna studie är att sjuksköterskor ställs inför många jobbiga och känslomässiga situationer vid palliativ vård av barn och att det krävs mer stöd och utbildning för att öka tryggheten hos sjuksköterskorna.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation när barnet är svårt sjukt, olika per­spektiv på döden och döendet, palliativ vård samt sjuksköterskans roll i denna kontext.   Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svårigheter i arbetet med svårt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas. Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar. Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor på­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer särskilt om/när patienten avlider. Sorg är en av de mest före­kom­mande känslorna och att ventilera sina känslor kan hjälpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gå vidare. Det framkommer även att sjuksköterskor förutom att hantera tunga känslor även måste utstå etiska konflikter, tidskrävande dokumentation och stress i form av personal­brist.   Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån studien är att sjuksköterskor har svårt att vårda barn utifrån den palliativa vårdens perspektiv på grund av att dokumentation och övriga arbetsupp­gifter tar för mycket tid från omvårdnaden av barnet och familjen. Andra orsaker är tidsbrist i form av knappa resurser samt för stor tillämpning av medicinteknisk utrustning. Det krävs även mer kunskap och stöd för sjuksköterskor för att kunna bearbeta sorgeprocessen och andra känslomässiga påfrestningar som uppstår i deras arbetssituation.

Bakgrund: Fasthållning av barn används vid ett flertal kliniska procedurer. Barns samt vårdnadshavares upplevelse av situationen är ofta negativ. Etiska principer samt lagar och riktlinjer utgör en teoretisk grund i en fasthållningssituation. Barnets autonomi samt sjuksköterskans omvårdnadsplikt är två utgångspunkter i fasthållning som fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fasthållning av barn vid kliniska procedurer inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. En textanalys, inspirerad av kvalitativ innehållsanalys, har gjorts i resultatet. Resultat: Fem kategorier framkom: Användandet skiljer sig åt, Fasthållning möjliggör kliniska procedurer, Optimera situationen för barnet, Kommunikation underlättar fasthållningen samt Fasthållning är en svårighet. Sjuksköterskornas syn på fasthållning skiljdes åt beroende på den specifika situationen samt på sjuksköterskornas egna kunskaper och förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde en känslomässig konflikt i användandet av fasthållning men ansåg också att fasthållning är en nödvändighet vid många kliniska procedurer på barn, särskilt i akuta sammanhang. Slutsats: Erfarenheten av fasthållning av barn vid kliniska procedurer är mångfacetterad. Sjuksköterskor bör ha god kunskap om barns rättigheter och om etiska principer för att kunna optimera de kliniska procedurerna. Klinisk betydelse: Studien kan ge ett ökat etiskt medvetande som stärker sjuksköterskans professionella roll samt ha betydelse för vårdrelationen. / Background: Restraint of children is used in multiple clinical procedures. The experience of the situation is usually negative on children and legal guardians. Ethical principles, laws and guide lines represents the theoretical foundation in a restraint situation. The autonomy of the child as well as the caring duty of the nurse make up two basis for the phenomena of restraint. Aim: To describe nurses' experiences of restraint of children during clinical procedures in somatic health care. Method: This literature review is based on ten scientific papers with both qualitative and quantitative approach. A textual analysis, inspired by qualitative content analysis, represents the result. Result: Five categories emerged in the result: The usage differs, Restraint enables clinical procedures, Optimizing the situation for the child, Communication facilitates the use of restraint and Restraint is a difficulty. The nurses' view on restraint differed depending on the specific situation as well as the skills and abilities of the nurse. The nurses experienced an emotional conflict in the use of restraint but considered it to be necessary in multiple clinical procedures, especially during emergency contexts. Conclusion: The experience of restricting children during clinical procedures is multifaceted. Nurses need to have good knowledge about children's rights and ethical principles to optimize the clinical procedures. Clinical significance: The study can provide a greater ethical awareness that strengthens the professional role of the nurse and also have significance for the nurse-patient relationship.

Bakgrund: Barn som vårdas på sjukhus är ofta i behov av någon form av venaccess. På flera platser i Sverige finns enbart perifiera venkatetrar att tillgå när en central infart ej är aktuellt. För barn med långvarigt behov av intravenösa läkemedel kan detta orsaka upprepade stick och kateterbyten. Midline är en perifer venaccsess med längre hållbarhet som nyligen börjat användas inom pediatrisk vård. Syfte: Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med Midline. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer.Därefter utfördes en innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Deltagarna var nio sjuksköterskor vid fyra olika sjukhus i mellersta och södra Sverige. Resultat: Analysen resulterade i kategorierna: En ny typ av infart, En vårdupplevelse med barnet i fokus samt Att företräda barnen. Tillgång till en infart som var säker och hade längre hållbarhet än andra perifiera venkatetrar uppskattades av deltagarna. Tydliga instruktioner och rutiner ansågs viktiga. En stor fördel med Midline ur ett barnperspektiv var färre stick i samband med långvarigt behov av venaccsess. Samt vikten av det interprofessionella samarbetet som krävs för att få inläggning av katetern att bli så bra som möjligt. Slutsats: Deltagarna såg Midline som ett bra alternativ till andra perifiera infarter i vården av barn med behov av långvarig venaccess. Detta då det minskade lidandet för barnen samt att det gav en möjlighet till lek och vistelse utanför sjukhus som annars hade varit svårt att tillgodose. / Background: Children in hospital care may need venous access. In many places in Sweden the only type of access available is peripheral venous catheter or central lines. For children with a long need of intravenous treatment this can cause repeated procedures and pain.Midline is a peripheral venousacsess with longer durability that recently has been introduced in pediatric care. Aim: To explore nurses experience of using Midline in paediatric care. Method: The method used was a qualitative design with a content analysis. Semistructured interviews were conducted with nine nurses from four different hospitals in the middle and southern parts of Sweden. Results: The participants’ experiences were categorized in three main categories: A new type of venous access, A care experience with the child in focus and To represent the child. To have a secure access with a longer durability compared to a regular venous catheter was highly appreciated by the participants. Instructions and routines where essential for the catheter to work properly. Fewer painful procedures was seen as an advantage with the Midline catheter through the children's perspective. Conclusion: The participants saw the Midline catheter as a good alternative to the regular peripheral venous catheter in the paediatric care. It was seen to decrease childrens suffering and gave a better opportunity to play and spend time outside of the hospital.

Inledning: Under en MRT- undersökning är det är viktigt att patienterna ligger stilla för att minska rörelseartefakter som leder till optimala bilder med god bildkvalitet. Pediatriska patienter som genomgår en MRT- undersökning kan vara i behov av läkemedel för sedering i att klara av att ligga helt stilla under undersökningen. Sedering av dexmedetomidine kan då vara ett alternativ. Syfte: Kartlägga användningen av dexmedetomidine som sedering vid pediatrisk magnetresonanstomografi. Metod: Studien som har genomförts är en allmän litteraturöversikt. Databaserna PubMed och Cinahl har använts, där elva kvantitativa vetenskapliga artiklar haranalyserats. Resultat: Artiklarna delades in i två resultatkategorier som administration och effekt. Resultatet visar att dexmedetomidine är ett effektivt läkemedel vid sedering av pediatriska patienter med en låg risk för fysiologiska reaktioner. Den ger ett tillstånd som liknar sömn och har en minskad risk för fysiologiska reaktioner. Slutsats: Dexmedetomidine är ett säkert läkemedel att använda vid sedering för pediatriska patienter vid en magnetresonanstomografi. Dexmedetomidine är ett läkemedel som kan administreras av en röntgensjuksköterska på ett säkert sätt, men flera studier behöver utföras där röntgensjuksköterskor administrerar läkemedlet.

Övervikt och fetma hos barn är ett stort globalt problem vilket har negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa. Barn med övervikt och fetma löper risk att drabbas av kroniska sjukdomar så som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, olika cancerformer osv. Övervikt och fetma påverkar även den psykiska hälsan hos ungdomar vilket gör det svårt för dem att uppleva välbefinnande i dagliga livet. Sjuksköterskan har stort ansvar i mötet med barn med övervikt och fetma för att med ett pediatrist personcentrerat förhållningssätt kunna främja hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars psykiska hälsa påverkas av övervikt och fetma. Metoden som används i studien är litteraturöversikt enligt Friberg (2017, s. 141) för att få en översikt över problemområdet utifrån nio valda artiklar. För att få fram vårdvetenskapliga artiklar som motsvarar studiens syfte används databaserna Medline och Cinahl vilka innehåller medicinska och vårdvetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två huvudteman och sex underteman som visar att övervikt och fetma i sig inte orsakar psykisk ohälsa utan det är ungdomarnas kroppsuppfattningar, mobbning och stigmatiseringar som gör att ungdomar har ett sämre psykosocialt välbefinnande. Det har även framkommit att ungdomars lärande påverkas av de psykosociala konsekvenserna vilket gör att de har lägre utbildningsnivå i vuxen åldern. I konklusionen har författarna utöver de två huvudteman lyft fram vikten av sjuksköterskans arbete och vikten av ett personcentrerat förhållningsätt där patientens unika livsvärld är i centrum. Med sitt pediatriska förhållningssätt kan sjuksköterskan lindra lidandet och främja välbefinnandet och därigenom förbättra ungdomars livskvalitet.

Background: The number of children with life-threatening illness in need of palliative care is increasing worldwide. At the same time, a wide range of childhood diseases is challenging healthcare to provide care based on children’s special needs. Through family centered care nurses can consider the whole family surrounding the child. Aim: To describe families’ experiences and perspectives of living with a child at the end of life. Method: This study is a literature review. Fifteen scientific articles with a qualitative approach were analyzed thematically. Results: The thematic analysis resulted in two main themes and four sub themes. The result is described through the main themes: Family involvement in care and The changing existence of the family. A child with a life-threatening disease often has extensive care needs where all members of the family where involved in caring for the sick child in different ways. The impending death triggered a wide range of emotions in family members who found different ways of handling the situation together. Conclusions: Families experiences revolved around the need to cherish family life. A family centered approach can contribute to valuable insights about the child’s disease and wishes at the end of life and to the family’s sense of being involved. There are indications for future research where focus should be on family members other than parents. / Bakgrund: Antalet barn med livshotande sjukdom i behov av palliativ vård ökar i världen. Samtidigt innebär mångfalden av barnsjukdomar en utmaning för sjukvården att vårda utifrån barns särskilda behov. Genom familjecentrerad omvårdnad så kan sjuksköterskan ta hänsyn till hela familjen som omger barnet. Syfte: Att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser av att leva med barn i livets slutskede. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades tematiskt. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två huvudteman och fyra subteman. Resultatet beskrivs utifrån dessa huvudteman: Familjens delaktighet i vården och Familjens föränderliga tillvaro. Ett barn med livshotande sjukdom har ofta ett omfattande vårdbehov, där hela familjen på olika sätt involverades i det sjuka barnets vård. Den stundande döden framkallade många känslor hos familjemedlemmarna, som tillsammans fann olika sätt att hantera den föränderliga tillvaron. Slutsatser: Familjers upplevelser kretsade kring behovet att värna om familjelivet. Ett familjecentrerat förhållningssätt kan bidra med värdefulla insikter om barnets tillstånd och önskemål i livets slutskede samt bidra till familjens känsla av delaktighet. Indikationer för framtida forskning finns, där fokus bör ligga på att fånga upp övriga familjemedlemmar utöver föräldrar.

Bakgrund: När ett barn blir svårt sjukt är förloppet hastigt och kräver snabba insatser från personalen. Det ställs stora krav på sjuksköterskorna i barnsjukvården för att tillgodose patientens och föräldrars behov. Vid akuta händelser kan det vara svårt att tillgodose behoven.    Motiv: Forskning visar att sjuksköterskor kan uppleva akuta händelser som drabbar barn som traumatiskt. Kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn som har drabbats av en akut händelse är viktigt för att förbättra vården av det drabbade barnet och barnets säkerhet.    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att i en akut situation vårda svårt sjuka eller skadade barn på barnklinik.  Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem grundutbildade sjuksköterskor och fem specialistsjuksköterskor inom barn och ungdom på två medelstora sjukhus i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Zoom och samtalen spelades in med mobiltelefon. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt beskrivning av (Graneheim & Lundman, 2004).   Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier som i sin tur baserades på sex subkategorier. Kategorin ”Att vara förberedd” innehöll subkategorierna ”erfarenhet som kunskap” samt ”träning och prioritering”. Kategorin ”Att Agera” innehöll subkategorierna ”hinder och möjligheter i samarbetet” samt ”hinder och förutsättningar i kommunikationen”. Den sista kategorin ”Att reflektera och behöva stöd” baserades på subkategorierna ”utmanande känslor” och ”bearbetning”.   Konklusion: Studien bidrar till kunskap om att vårda barn i en akut situation på barnklinik och kan bidra till förståelse hur personalen utvecklas med händelser de erfar. Studien skulle också kunna öppna upp för att arbetet med svårt sjuka eller skadade barn består av en helhet med lika viktiga delar. Om organisationen tog hänsyn till alla delarna skulle detta kunna bidra till att stressen och sjukskrivningarna minskade. / Background: When a child becomes seriously ill, the process is rapid and requires quick action from the staff. Great demands are placed on the nurses in pediatric care to meet the needs of the patient and parents. In the event of an emergency, it can be difficult to meet this needs.   Motive: Research shows that nurses can experience emergencies that affect children as traumatic. Knowledge of nurses' experiences of caring for children who have been affected by an emergency is important to improve the care of the affected child and its safety.   Aim: The aim of this study was to shed light on nurses' experiences of caring for seriously ill or injured children in a pediatric clinic in emergencies.   Methods: Qualitative method with semi-structured interviews was conducted with five undergraduate nurses and five specialist nurses in children and adolescents at two medium-sized hospitals in Sweden. The interviews were conducted via Zoom and the conversations were recorded with a mobile phone. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis as described by (Graneheim & Lundman, 2004).   Result: The analysis of interviews resulted in three categories which were based on six subcategories. The category "To be prepared" contained subcategories "experience as knowledge" and "train and prioritize". The category "Acting" contained subcategories "obstacles and opportunities in cooperation" and "obstacles and conditions in communication". The last category "Reflecting and needing support" was based on subcategories "challenging emotions" and "processing".   Conclusion: The study contributes to knowledge about caring for children in emergencies at pediatric clinic’s and can contribute to an understanding of how staff develop with events they experience. The study also claims that working with seriously ill or injured children consists of equally important parts that together creates a whole. If the organization took the parts into account, this could help to reduce stress and burnouts.

Background: The capacity in the country's pediatric intensive care units is limited, which means that a large number of children are cared for in general intensive units. Intensive care nurses must be able to care for all patients with failure in one or more organs and be able to assess changes in the patient's condition. The care of children differs from the adult patient in several ways. For the intensive care nurse, it can be an inexperienced situation. Previous research describes the perspective of nurses in the pediatric intensive care unit and parents of a sick child, as well as children's experiences of being a patient. Aim: The aim is to describe intensive care nurses experiences of caring for children up to the age of seven years in a general intensive care unit. Method: A qualitative interview study with inductive approach. Eight intensive care nurses from a intensive care unit in Mellansverige participated. Data was analysed using manifest content analysis. Results: The results are presented in two categories; “Being in an unusual situation” and “Meeting the child’s needs with the family as a resource”, each category has two subcategories. Conclusion: Intensive care nurses experience the care of children as challenging. A common thread in the result is to work from the child's perspective and needs. The theoretical perspective is prominent in the result although the concept of child centered care is not mentioned. The need for knowledge and experience is clearly prominent in intensive care nurses which demonstrates the importance of competence development within the area of operation.