Övervikt och fetma kan bidra till stora hälsoproblem, att tidigt drabbas ökar risken för fortsatt övervikt genom hela livet. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå, av en mängd olika aktörer är oerhört angeläget i kampen mot övervikt och fetma. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka hälsofrämjande riktlinjer förskolorna har att rätta sig efter. Samt belysa om och hur förskolan arbetar praktiskt, hälsofrämjande för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Ytterligare var syftet att kartlägga kunskapsnivån i förskolans arena inom området övervikt och fetma. Metod: Detta är en kvalitativ uppsats med en empirisk förankring där semistrukturerade intervjuer av fyra stycken förskolerektorer i Kristianstad kommun har utförts, vårterminen 2012. Resultat: Förskolorna har inte någon utarbetad strategi i arbetet mot övervikt och fetma. Förskolpersonalen samtalar och förespråkar goda levnadsvanor och matvanor för barnen, men utan utbildning eller kompetens inom området. I förskolans läroplan eller i skollagen finns heller inget stöd för arbete mot övervikt och fetma. I läroplanens mål står dock att förskolan ska främja barnens hälsa och välmående och Livsmedelsverket talar om att maten är en central del för människans välmående och hälsa.    Slutsats: Förskolan är en arena som möter många människor, barn och vuxna. På förskolans arena finns därför möjlighet att nå ut till och inspirera många människor. I ett sådant idag, stort problem som övervikt och fetma är arbete på många olika håll i samhället angeläget. Resultatet i studien understryker ett behov av samarbete mellan vuxna människor som på något vis har möjlighet att påverka barnens liv. Hos förskolecheferna i studien finns intresse för barns hälsa, livsstil och vitalitet. De vill barnen det allra bästa men utifrån resultatet av intervjuerna är det synligt att kompetens inom området är litet och baserat på förskolepedagogernas eget intresse och erfarenhet.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Resultatet visade att främst genom utökad fysisk aktivitet och förbättrade kostvanor an övervikt och fetma förebyggas bland barn och ungdomar. Implikation: Exempel på vidare forskning kan vara att implementera fler  skolinterventioner där prioritering på förändrade kostvanor och utökad fysisk aktivitet ligger. / Bakground: Childhood obesity is today a global problem and therefore it is important to prevent and priotitize. Overweight children and adolescents have for example a higher risk to develop type II diabetes and cardiovascular diseases. Purpose: Illuminate arenas for prevention and promotion for obesity and overweight among children and adolescents aged 7-17 years. Method: The study is a literature review.Databases that were used are PubMed, Swemed+ and Cinahl and the articles were analyzed by a theme analysis. Results: Studies showed that the arenas as school, home and community can prevent overweight and obesity among children and adolescents. Implication: Examples of further research would be to implement more schoolinterventions in wwhich priority to changing dietary habits and increased physical activity is located.

Patienter med övervikt och fetma löper en ökad risk att drabbas av följdsjukdomar såsom hypertoni, hjärt-/kärlsjukdom eller diabetes typ-2. Förakt, skuldbeläggning och stigmatisering är något patienter med övervikt och fetma utsätts för i det vardagliga livet, så även inom hälso- och sjukvården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med övervikt och fetma upplever mötet med hälso- och sjukvården, för att skapa förståelse och ökad kunskap som på sikt kan leda till bättre bemötande av denna patientgrupp. Litteraturstudien utgjordes av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar i form av primärkällor. I resultatet presenteras tre kategorier; att känna sig stigmatiserad, betydelsen av vårdmötet och samtalets inflytande. Kategorierna har totalt sju underkategorier; att känna sig annorlunda, konsekvenser av att känna sig annorlunda, att inte känna sig bekräftad, att inte känna sig betrodd, att känna sig förminskad, terminologins betydelse och känslighet i samtalet. Det framkom att flertal patienter upplever och erfar stigmatisering, förakt och skuldbeläggning på grund av sin höga vikt. Att känna sig reducerad till en stereotyp är också något som förekommer. Erfarenheter av förakt och skuldbeläggning påverkar upplevelsen av hälsa och synen på sig själv negativt. Sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal har därför en viktig roll i att bemöta patienter med lyhördhet och respekt för att främja hälsa och lindra lidandet. Ökad kunskap och förståelse inom ämnet anses väsentligt för att uppnå en förbättrad och mer jämlik vård för alla, oavsett vikt.

Bakgrund Övervikt och fetma är en folksjukdom och ett av de största globala hälsoproblemen i vår tid. Det är den femte största orsaken till dödsfall världen över och är en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland både barn och vuxna och Mississippi är den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning på nästan tre miljoner invånare och hälften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma. Skolsjuksköterskor kan hjälpa barn och ungdomar att utveckla och underhålla en hälsosam livsstil genom att informera och undervisa samt främja fysisk aktivitet och en balanserad nutrition. Syfte Syftet var att beskriva skolsjuksköterskors erfarenheter av preventivt arbete mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Mississippi. Metod En deskriptiv kvalitativ metod användes, då denna metod är att föredra när forskaren önskar söka kunskap om människors erfarenheter. Studien innefattade sex intervjuer i halvstrukturerad form med skolsjuksköterskor i Mississippi. En kvalitativ innehållsanalys användes sedan i bearbetningen av den insamlade data. Resultat Skolsjuksköterskor spenderade mycket tid på preventivt arbete med fokus på att främja fysisk aktivitet och att undervisa om nutrition. Det framkom att nyckeln till ett framgångsrikt preventivt arbete var undervisning av barn och ungdomar. Body mass index användes av fem skolsjuksköterskor i sitt arbete med att identifiera barn och ungdomar i riskzonen för övervikt och fetma. Verktyget användes dock i varierande utsträckning bland annat på grund av brist på resurser samt motstånd från föräldrar. De största hindren i det preventiva arbetet var matkulturen i Mississippi, föräldrars motstånd, brist på engagemang samt det låga antalet skolsjuksköterskor i förhållande till antalet barn och ungdomar. Slutsats Övervikt och fetma kan leda till konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Att i ett tidigt skede identifiera risk för övervikt och fetma kan förebygga att barn och ungdomar drabbas. Problematiken med övervikt och fetma är ett komplext problem som kräver åtgärder från flera håll. Skolsjuksköterskor kan ha en betydande roll i det preventiva arbetet genom att kunna påverka barn och ungdomar i tidig ålder till en hälsosam livsstil. Skolsjuksköterskors roll bör dock få större utrymme i det preventiva arbetet och prioriteras för att på så sätt kunna vända den negativa trenden vad gäller barn och ungdomars hälsa.

Bakgrund: BVC-sjuksköterskor har en unik möjlighet att identifiera de barn som ligger i riskzonen för att utveckla en övervikt eller fetma. I BVC-sjuksköterskors möte med föräldrar till barn med övervikt eller fetma, är en av de viktigaste uppgifterna att förmedla vad som är gynnande för barnets hälsa. Övervikt och fetma är en riskfaktor för kroniska följdsjukdomar och en sämre hälsa senare i livet, och därför behövs hälsofrämjande och förebyggande insatser tidigt i livet för att förhindra utveckling av övervikt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar när barnet har övervikt eller fetma. Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av intervjuer med nio BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhälsovård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier så som; Familjesituationen påverkar samtalet, Ge nödvändig vägledning, Pedagogisk strategi och Kommunikationsproblem, med nio underkategorier. Konklusion: Studien visar att BVC-sjuksköterskor identifierar förtroendet som en avgörande faktor i mötet med föräldrar. Förtroendet är av betydelse för att BVC-sjuksköterskor ska kunna stödja och vägleda föräldrar i arbetet kring barnets vikt. I mötet är det viktigt att BVC-sjuksköterskor tar hänsyn till familjesituationen och de omgivande faktorer som påverkar. / Background: A Child health care nurse has a unique opportunity to identify children at risk of becoming overweight or obese. During consultation with parents, one of the most important tasks of nurses is to effectively communicate ways to benefit the child's health. Overweight and obesity are well known risk factors for chronic health conditions and decreased general health later in life, thus making the implementation of health promotion and preventative measures early in life vital. Aim: To evaluate the experiences of Child health care nurses after consultation with parents of overweight or obese children. Method: Interviews with nine Child health care nurses working with children's health were performed.An inductive approach was applied where data was analyzed with qualitative content analysis. Result: Four main categories emerged from the analysis; Family situation affects the consultation, Giving necessary guidance, Pedagogic strategy and Problems in communication, and nine subcategories. Conclusion: This study reveals that Child health care nurses identify trust as a major factor in consultations with parents. Trust is important for the nurse to be able to support and guide parents concerning weight issues of their children. The nurse must keep the family situation and surrounding factors influencing the meeting in mind.

Bakgrund: Barn har fått en mer stillasittande livsstil. Detta tros vara en bidragande orsak till att övervikt och fetma hos barn har ökat. Överviktiga barn löper ökad risk att utveckla fetma och andra allvarliga sjukdomar i framtiden till följd av sin övervikt. Det är föräldrarna som har det huvudsakliga ansvaret för sina barn och deras vikt. När barnet har viktproblem behöver föräldrarna stöd och hjälp, men upplever ofta oförståelse från vårdpersonalen.Syfte:Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn som har övervikt eller fetma.Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats. En plan för litteratursökningen innehållande fyra steg skapades. Sju vetenskapliga orginalartiklar valdes ut. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes ut.Resultat:I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: omgivningens agerande leder till skuld och skam, från bortförklaringar till ansvar, oro för barnets sårbarhet och lidande, oenigheter kring barnets uppfostran och rädsla för ohälsa och lidande i barnets framtid.Slutsats(er):Bemötandet av föräldrar som har barn med övervikt eller fetma kan förbättras. Detta genom att sjuksköterskans medvetenhet om föräldrarnas upplevelser kring barnets övervikt eller fetma ökar. För att detta ska kunna uppnås behövs mer forskning i ämnet.

Sammanfattning Syfte och Frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur man arbetar inom kommun och landsting för att förebygga och behandla övervikt och fetma, men även experters tankar och åsikter kring fetmautvecklingen i Sverige. Studien baseras på följande frågeställningar: (1) Hur ser personer som jobbar inom området på övervikt- och fetmautvecklingen? (2) Vad tror experter inom området övervikt och fetma är de främsta orsakerna till en ökande vikt hos befolkningen? (3) Upplever respondenterna att det finns tillräckligt med finansiellt stöd för att minska övervikt och fetma? (4) Vad ser fetmaforskare som rimliga framtida åtgärder för att minska övervikt och fetma? Metod I studien användes kvalitativ metod där sex stycken yrkesverksamma respondenter inom området övervikt och fetma deltog. Telefonintervjuer genomfördes och därefter transkriberades materialet för att sedan analyseras. Vid analys användes metoden innehållsanalys. Därmed plockades meningsbärande enheter ut som kondenserades och sedan kodades. Resultat De ämnen som lyftes fram i resultaten var främst orsaken till övervikt och fetma, finansiellt stöd, övervikt och fetma: långsiktig utveckling och samhällets ansvar. Respondenterna var enade om att den främsta orsaken till övervikt och fetma var ohälsosamma livsstilsvanor. För att kunna se större skillnader krävs mer resurser och högre samhällsengagemang. Det rådde blandade åsikter kring övervikt- och fetmautvecklingen i framtiden Slutsats Dagens samhälle behöver mer resurser och högre engagemang för att stoppa övervikt- och fetma-trenden.

Bakgrund: Skolsköterskor ansvarar för att bedriva hälsosamtal i grundskolan. Att informera om hälsosamma matvanor ingår i uppgiften. Övervikt och fetma bland barn ökar och skolsköterskorna förväntas bedriva både preventiva och stödjande åtgärder för att minska ohälsosamma kostvanor och öka fysisk aktivitet. Idag finns det inga svenska studier om hur väl skolsköterskornas rekommendationer följer Livsmedelsverkets kostråd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor ser på uppgiften att ge råd om matvanor under hälsosamtal och vilka kostråd de ger till barn med övervikt och fetma. Metod: En enkät konstruerades, innehållande 19 frågor om skolsköterskans attityd mot att ge råd om hälsosamma matvanor och vilka kostråd de ger under riktade hälsosamtal. Deltagarna i studien valdes genom ett slumpmässigt- och ett snöbollsurval från Sveriges grundskolor. 127 enkäter besvarades och analyserades med beskrivande statistik och chi-två-test. Resultat: Majoriteten uppgav att ge kostråd är en viktig del i deras arbete. Många angav att de saknar resurser om material, rutiner och tid för att kunna förmedla råd om hälsosamma matvanor i riktade hälsosamtal. Kostråden som uppgavs användas mest var: regelbunden måltidsordning, begränsa intaget av sockersötad dryck och intag av feta och sockerrika livsmedel, frukt och grönt. Slutsats: Skolsköterskorna uppgav en positiv inställning till att ge kostråd under obligatoriska hälsossamtal. Studien visar att skolsköterskor vid riktade hälsosamtal till stor del är selektiva i förhållande till vilka kostråd de ger. Flera förbättringsområden identifierades och fynden tyder på att skolsköterskor skulle vara behjälpta av nationella riktlinjer som inkluderar praktiskt tillvägagångssätt i sitt arbete.

Bakgrund: Övervikt och fetma är precis som psykisk ohälsa ett växande folkhälsoproblem. Mellan dessa tillstånd finns ett samband som är komplext då psykisk ohälsa ofta både leder till övervikt men även kan vara ett resultat av övervikt. Med tanke på de hälsorisker som psykisk ohälsa samt övervikt och fetma kan resultera i och då en stor del i sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa är hälsofrämjande arbete med övervikt och fetma något som ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes och transkriberades. Materialet bearbetades och analyserades utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys samt en manifest utgångspunkt. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet är att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården och att det föreligger svårigheter att arbeta hälsofrämjande med övervikt och fetma. I de flesta fall vidtas inte åtgärder även om sjuksköterskorna beskriver det som nödvändigt. Sjuksköterskorna beskrev att en anledning till varför åtgärder inte vidtas är rädslan att kränka patientens integritet men även att de distanserar sig från problemet då de ofta antar att en annan vårdenhet ska följa upp övervikten.Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter var att övervikt och fetma är ett problem inom den psykiatriska slutenvården. Sjuksköterskorna beskrev att det däremot föreligger svårigheter med hälsofrämjande arbete vid övervikt och fetma inom den psykiatriska slutenvården och därmed finns ett behov av utveckling gällande omvårdnadsåtgärder.

Övervikt och fetma hos barn är ett stort globalt problem vilket har negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa. Barn med övervikt och fetma löper risk att drabbas av kroniska sjukdomar så som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, olika cancerformer osv. Övervikt och fetma påverkar även den psykiska hälsan hos ungdomar vilket gör det svårt för dem att uppleva välbefinnande i dagliga livet. Sjuksköterskan har stort ansvar i mötet med barn med övervikt och fetma för att med ett pediatrist personcentrerat förhållningssätt kunna främja hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars psykiska hälsa påverkas av övervikt och fetma. Metoden som används i studien är litteraturöversikt enligt Friberg (2017, s. 141) för att få en översikt över problemområdet utifrån nio valda artiklar. För att få fram vårdvetenskapliga artiklar som motsvarar studiens syfte används databaserna Medline och Cinahl vilka innehåller medicinska och vårdvetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två huvudteman och sex underteman som visar att övervikt och fetma i sig inte orsakar psykisk ohälsa utan det är ungdomarnas kroppsuppfattningar, mobbning och stigmatiseringar som gör att ungdomar har ett sämre psykosocialt välbefinnande. Det har även framkommit att ungdomars lärande påverkas av de psykosociala konsekvenserna vilket gör att de har lägre utbildningsnivå i vuxen åldern. I konklusionen har författarna utöver de två huvudteman lyft fram vikten av sjuksköterskans arbete och vikten av ett personcentrerat förhållningsätt där patientens unika livsvärld är i centrum. Med sitt pediatriska förhållningssätt kan sjuksköterskan lindra lidandet och främja välbefinnandet och därigenom förbättra ungdomars livskvalitet.