Background: The primary health care nurse´s mission is to promote health throughout life. Right now, 60 million people are displaced in the world. Sweden and our entire society are now facing a major challenge. Sweden can now be called a multicultural society as immigration has increased so dramatically in Sweden during the 2000s. All who seek asylum in Sweden shall be offered a medical examination which includes a health conversation. Design: Qualitative approach with narrative design. Findings: Throughout the analysis process three categories emerged: Feeling of inadequacy, Need for better worksupport and Joyful work. The categories were created from eight subcategories. Representative quotes are presented from the analysis unit in the result. Method: The study has been carried out with qualitative design. Nine nurses who have worked between three months and 22 years with health conversation and new arrivals in primary care were selected and interviewed. Result: The result showed that the primary health nurses wish to develop the health conversation. They were concerned that they had a lack of time and resourses for the meeting with the new arrival. The informants wanted more time, education and cooperation between primary care nurses. They were positive and said that this was the best work they have ever had. Conclusion: The primary health nurses experienced that they missed important facts about the new arrival´s mental illness during the meeting. This made the nurses feel stressed.  The nurses saw opportunities and tried to work health promoting. Hopefully their strong will to develop the health conversation will be true. Keywords: Refugees, new arrivals, Primary health care nurses, primary care, health-conversation, Community Health Nurses experience

Bakgrund: Då ohälsosamma levnadsvanor är en stor bidragande orsak till utvecklandet av en rad ohälsotillstånd är det således av stor vikt att sjuksköterskan ställer frågor till patienter kring deras levnadsvanor. Detta skall göras i form av hälsosamtal där sjuksköterskan skall, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete, bistå patienten med verktyg för att denne skall kunna ändra sina levnadsvanor till fördel för ens hälsa. Men beroende på hur arbetssättet uppfattas påverkar också hur det utförs och vissa sätt har visat sig vara mer omfattande och effektivare i det kliniska arbetet än andra. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hälsosamtalet i det sjukdomsförebyggande arbetet på en vårdcentral. Metod: Ostrukturerade intervjuer med fenomenografiskt tillvägagångssätt användes. Intervjuerna analyserades enligt Dahlgren och Fallsbergs (1991) beskrivning av fenomenografisk analys. Resultat: Analysen speglade fem kvalitativt olika sätt att förstå hälsosamtal från sjuksköterskornas perspektiv: hälsosamtal som personcentrering, hälsosamtal som att leda patienten mot hälsa, hälsosamtal som att skapa en relation, hälsosamtal som kartläggning och hälsosamtal som beroende av organisatorisk struktur. Slutsats: Samtliga uppfattningar av hälsosamtalet beskrevs av sjuksköterskorna som betydelsefulla förutsättningar för att hjälpa patienten uppnå ett hälsosammare liv. Men dess kvalitet påverkas dessvärre av den organisatoriska struktur som råder inom verksamheterna.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hälsosamtal avseende levnadsvanor med patienter som lever med övervikt eller fetma. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats utfördes via enkätfrågor som var beskrivande med öppna svarsalternativ. I studien deltog fem distriktssköterskor som arbetade på vårdcentral i Dalarna eller på Gotland. Genom fenomenografisk design analyserades data. Resultat: Resultatet läggs fram genom två beskrivningskategorier; Evidensbaserade metoder som innehöll uppfattningsgrupperna; Utredning och behandling samt Bejaka patientens resurser. Beskrivningskategorin Omgivnings faktorer, hade uppfattningsgrupperna; Frekvensen av hälsosamtal samt Pedagogiskt förhållningssätt. Användning av evidensbaserade verktyg såsom midjemått och midja/höftkvot var låg bland distriktssköterskorna, men body mass index (BMI) samt motiverande samtal (MI) användes flitigt. Patienter söker ofta för andra besvär (högt blodtryck, ledbesvär) som kan återkopplas till kroppsvikten. Distriktssköterskorna erfarenhet var att det är svårt att komma tillrätta med viktproblem där motivation till viktnedgång var stark i början hos patienten men att den avtar. Dessa svårigheter kan bero på depression, skuld och skam hos patienterna. Slutsats: För att patienter med övervikt och fetma ska få den ultimata behandlingen krävs mer tid och resurser från hälso- och sjukvården då det kan vara en lång process att gå ner i vikt. Motivationen har en avgörande roll samt användning av evidensbaserade verktyg.

Bakgrund: Många barn har övervikt vilket ofta medför övervikt även senare i livet. Det är viktigt att tidigt etablera goda levnadsvanor och barnhälsovården har en viktig roll i detta. Grunda Sunda Vanor vill med hjälp av ett bildmaterial hjälpa sjuksköterskorna att främja goda levnadsvanor och möjliggöra att familjen blir mer delaktig i hälsobesöket. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ett hälsofrämjande pedagogiskt bildmaterial inom barnhälsovården. Metod: Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. I studien medverkade 15 sjuksköterskor och analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades; materialet ger struktur då det är ett stöd i sjuksköterskorna hälsofrämjande arbete, materialet fungerar som ett kommunikations-hjälpmedel då bilderna leder till ökad förståelse samt stimulerar ett neutralt förhållningssätt i relation till familjerna och materialet gör familjen delaktig i samtalen kring levnadsvanor genom att skapa en dialog. Slutsats: Materialet fungerade som en checklista och sjuksköterskorna kunde rikta information efter familjens egna behov. Bilderna väckte intresse och involverade familjen i samtalet vilket medförde att samtalet blev enklare. Relationen mellan profession och familj blev mer jämställd, vilket ökade möjligheten att uppnå empowerment. / Background: Children who are overweight are more likely to become overweight or obese as adults. It's therefore important to establish good eating habits early, and the child health care has a significant role to play. Grunda Sunda Vanor is an image based tool which helps nurses encourage healthier lifestyles and interaction between families and health professionals. Aim: The objective of the study is to showcase the experience of working with imagery to promote health and manage child obesity within children’s health. Methodology:  The study was based on qualitative interviews with semi-structured questions. 15 nurses were interviewed and the results were analysed through Graneheim and Lundman’s analysis of content. Results: Identified categories within the results were; structure as the tool helps nurses to promote health, communication since it increases understanding and promotes a neutral approach and involvement of the family. Conclusion:  The material served as checklist and helped the nurses tailor the information to the needs of individual families. The imagery created curiosity and made the family feel involved. The relationship between the family and the health professionals became more neutral, which increased the opportunity to achieve empowered

Bakgrund: Forskning har visat att risken för livsstilsrelaterade sjukdomar påverkas av en persons levnadsvanor. Folkhälsan i Sverige är globalt sett god, trots det insjuknar tiotusentals människor varje år i sjukdomar som hade kunnat förhindras med förebyggande hälso- och sjukvård. Ohälsan rapporteras vara som allra störst i Gävleborgs län. I Gävleborgs län blir alla som fyllt 40 år erbjudna ett kostnadsfritt hälsosamtal via sin hälsocentral. Samtalet kan hållas av en distriktsköterska och huvudfokus i hälsosamtalet är patientens levnadsvanor. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar på hälsocentraler i Gävleborgs län. Metod: Tio deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna deltog i studien. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade telefonintervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier: Tydlig struktur på hälsosamtalet, nytändning och motivation efter hälsosamtalet och brister i hälsosamtalet. Deltagarna upplevde en tydlig struktur på hälsosamtalet då stjärnprofilen visualiserade patienternas totala hälsostatus på ett tydligt sätt. Flertalet deltagare hade blivit mer motiverade till att göra en livsstilsförändring efter hälsosamtalet, hälsosamtalet hade startat en reflektion angående deras hälsa. De hade också en förhoppning om att hälsosamtalet skulle ge de en nytändning. Majoriteten av deltagarna uppgav att det fanns brister i hälsosamtalet, de saknade erbjudande om uppföljning och de önskade även mer individanpassad rådgivning. Slutsats: Patienters upplevelser av hälsosamtal för 40-åringar sågs som en positiv ”hälsocheck-up”. Samtalsledarens roll har betydelse för upplevelsen av hälsosamtalet. Det framkom att hälsosamtalet har brister gällande uppföljning. Deltagarna saknade individanpassad rådgivning. 40-årssamtalet levde inte upp till patientens förväntningar och förhoppningar.

The overall aim of this thesis was to explore and describe health dialogues from pupils’ and nurses’ perspectives as well as the verbal interaction between them, in the context of a structured health and lifestyle tool. Seventy-four pupils and 23 school nurses participated in focus group interviews, and further 14 nurses participated in individual interviews. To explore the verbal interaction, 24 health dialogues with pupils and school nurses were recorded using a video camera. The data from the interviews were subjected to qualitative content analysis and the verbal interactions were analysed using the paediatric version of the Roter Interaction Analysis System. Health dialogues based on the pupil’s own situation were described as a process that provided them opportunities to influence their own health. Prerequisites for a pupil-centered health dialogue were that the pupils were prepared, felt respected and like active participants, and that their own experiences were in focus. How the nurses acted was crucial to the pupils’ experience of and possibility to benefit from of the health dialogue based on their own needs and wishes. A health and lifestyle tool could support the dialogue by constituting a structure, open up for discussion and contribute to an understanding of the individual’s situation. The tool could also facilitate the transmittal of health information on an individual as well as a group level. In terms of utterances in the dialogues, the school nurses were the ones who talked the most. The pupils most frequently gave information about their lifestyle and agreed with the nurses. The nurses asked questions and provided information about lifestyle, and checked that they had understood the pupils. Just over a third of the nurses’ verbal interaction approaches were aimed to make the pupil more active and participatory in the dialogues. In conclusion, the health dialogues were described as an opportunity to gain knowledge about and insight into health and lifestyle, but a pupil-centered dialogue was considered crucial. The challenge is to adapt the health dialogue based on each pupil’s needs and wishes, and a health and lifestyle tool could contribute structure and support the dialogue.

<p>Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien. Studien är deskriptiv med en kvalitativ och kvantitativ ansats och där intervjuer och enkäter användes vid datainsamlingen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys varvid enheterna organisation, ansvar och kompetens framträdde. Enkäterna analyserades statistiskt. Ramfaktorteorin användes för att beskriva och analysera förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal med elever. Resultatet visade på förutsättningar på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskorna uppgav att de administrativa ramarna såsom bristen på tid inte gav optimala förutsättningar för hälsosamtalet med elever före, under och efter hälsosamtalet. Organisatoriska förutsättningar som tjänstgöringsgrad, elevantal, antal skolor och antal hälsosamtal var också påverkande förutsättningar. Miljö, ansvar och stöd var andra förutsättningar som belystes. Miljö avsåg de fysiska ramarna som lokalernas utformning vilka också beskrevs ge eller inte ge goda förutsättningar för hälsosamtalet. Under ansvar beskrevs bland annat tillit vilket skildrades som att det gav goda förutsättningar för hälsosamtalet. Stöd framställdes som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog kring förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal i syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå.</p><p>The health promoting task of the school has been described by the Swedish National Board of Health and Welfare, which states that the school health service should be an obvious part of the health promoting work that society directs towards children and young people. The board also emphasizes the role of the school health service in health education, like health promoting teaching or individual health dialogues. On the basis of a work procedure adapted to individual pupils, the health dialogue constitutes a natural part of the health work of the school nurse. The purpose of the study was to describe conditions of school nurse health dialogue with pupils in school, with a focus on individual, group and organization level. School nurses from the municipal school health service in three counties were included in the study. The study is descriptive with a qualitative and quantitative approach, using interviews and questionnaires for the data collection. The interviews were analyzed by means of content analysis, revealing the units organization, responsibility and competence. The questionnaires were analyzed statistically. Frame factor theory was used to explain and understand the conditions of school nurse health dialogues with pupils. The results show conditions on individual, group and organization level. The school nurses stated that failing resources, such as lack of time, resulted in less than optimal conditions for a health dialogue with pupils before, during and after the health dialogue. Personnel resources, like working hours, number of pupils, number of schools and number of health dialogues, also affected the conditions. In addition, other factors, such as environment, responsibility and support, were illuminated. Environment was expressed in terms of design of premises and was also described as giving or not giving conditions for the health dialogue. Responsibility was, among other things, expressed as trust, which was described as a positive condition for the health dialogue. Support was described both as a positive and a negative condition for the health dialogue, depending on norm-giving and activities The results of the study suggest that the school health service has an important task in clarifying its assignment to the authorities in charge and opening a discussion regarding the conditions of school nurse health dialogue with a view towards quality assurance and development on individual, group and organization level.</p>

Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien. Studien är deskriptiv med en kvalitativ och kvantitativ ansats och där intervjuer och enkäter användes vid datainsamlingen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys varvid enheterna organisation, ansvar och kompetens framträdde. Enkäterna analyserades statistiskt. Ramfaktorteorin användes för att beskriva och analysera förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal med elever. Resultatet visade på förutsättningar på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskorna uppgav att de administrativa ramarna såsom bristen på tid inte gav optimala förutsättningar för hälsosamtalet med elever före, under och efter hälsosamtalet. Organisatoriska förutsättningar som tjänstgöringsgrad, elevantal, antal skolor och antal hälsosamtal var också påverkande förutsättningar. Miljö, ansvar och stöd var andra förutsättningar som belystes. Miljö avsåg de fysiska ramarna som lokalernas utformning vilka också beskrevs ge eller inte ge goda förutsättningar för hälsosamtalet. Under ansvar beskrevs bland annat tillit vilket skildrades som att det gav goda förutsättningar för hälsosamtalet. Stöd framställdes som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog kring förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal i syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå. The health promoting task of the school has been described by the Swedish National Board of Health and Welfare, which states that the school health service should be an obvious part of the health promoting work that society directs towards children and young people. The board also emphasizes the role of the school health service in health education, like health promoting teaching or individual health dialogues. On the basis of a work procedure adapted to individual pupils, the health dialogue constitutes a natural part of the health work of the school nurse. The purpose of the study was to describe conditions of school nurse health dialogue with pupils in school, with a focus on individual, group and organization level. School nurses from the municipal school health service in three counties were included in the study. The study is descriptive with a qualitative and quantitative approach, using interviews and questionnaires for the data collection. The interviews were analyzed by means of content analysis, revealing the units organization, responsibility and competence. The questionnaires were analyzed statistically. Frame factor theory was used to explain and understand the conditions of school nurse health dialogues with pupils. The results show conditions on individual, group and organization level. The school nurses stated that failing resources, such as lack of time, resulted in less than optimal conditions for a health dialogue with pupils before, during and after the health dialogue. Personnel resources, like working hours, number of pupils, number of schools and number of health dialogues, also affected the conditions. In addition, other factors, such as environment, responsibility and support, were illuminated. Environment was expressed in terms of design of premises and was also described as giving or not giving conditions for the health dialogue. Responsibility was, among other things, expressed as trust, which was described as a positive condition for the health dialogue. Support was described both as a positive and a negative condition for the health dialogue, depending on norm-giving and activities The results of the study suggest that the school health service has an important task in clarifying its assignment to the authorities in charge and opening a discussion regarding the conditions of school nurse health dialogue with a view towards quality assurance and development on individual, group and organization level.

Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål. Hälsosamtalet stärkte ungdomen och relationen till skolsköterskan som genom sin personlighet och sina strategier bidrog till känslan av trygghet. Ungdomarna upplevde att de fick ökad kunskap genom struktur, delaktighet och respekt. De beskrev vikten av delaktighet i samtalet för att kunna förmedla sina tankar och åsikter till skolsköterskan. Hälsoverktyget upplevdes skapa struktur i samtalet, förberedelse, en större förståelse, ett helhetsperspektiv över hälsan samt motivation till ändrade levnadsvanor. Resultatet talar för vikten av ett elevcentrerat hälsosamtal där ungdomen görs delaktig för att skapa möjligheter att främja hälsan. Resultatet har i enlighet med tidigare forskning pekat på fördelen med användandet av ett strukturerat hälsoverktyg och hälsosamtalets betydelse för ungdomars tankar om sin hälsa. / Health dialogue with pupils, a way to promote children’s health. The Purpose of the study is to describe prerequisites for a good health dialogue from adolescents´ perspective. 16 individual interviews with adolescents in upper level lower secondary school and high school completed within a major research project were analysed with qualitative content analysis. The result show that Pupil centred, secure and structured health dialogues creates conditions for learning, reflection, motivation, relation and participation. Adolescents express wishes of pupil centred health dialogues, adjusted to individual needs and requests. Helath dialouge strengthened adolescent and relation to school nurse, whom through strategies and personality contributes to the sense of security. Importance of freedom of choice and voluntariness was emphasized by adolescents. Adolescents experienced increased knowledge through structure, participation and respect. The health and lifestyle tool perceived to create structure, preparedness, a greater understanding, holistic perspectives over one’s health and motivation for lifestyle changes. Results indicates importance of pupil centred health dialogues where adolescents is made participant to create possibilities to promote health. In concurrence with previous research results points to advantage of using structured health and lifestyle tools and health dialogue’s importance for adolescents thoughts about health.

Background: Overweight and obesity has become an increasing health issue around the world, which leads to an increase of cardiovascular diseases. The reason for this is a lack of physical activity in combination with an overconsumption of unhealthy food. In the primary healthcare is the ordination of physical activity on prescription offered as a treatment, which is an important health preventive action. When clients get physical activity on prescription they are given the opportunity to receive health counseling as a way to motivate a change in an unhealthy way of living. Objectives: This study aim to examine the experience of the health counseling of individuals with overweight related problems, in combination with the prescription of physical activity. Method: Qualitative interviews were chosen as method. Nine individuals participated in the study, seven females and two males, who had been to health counseling at Friskvården in Värmland. The criteria to be a part of the study were that the clients had been prescribed physical activity due to their overweight problems, and that they had been to at least two health counseling meetings. Qualitative content analysis was used to analyze the data. Results: The analysis resulted in four categories; The unhealthy society, Experiences from the health counseling, Positive effects of the health counseling, and Physical activity on prescription. The result shows that a group of individuals experience that the most important aspects of the health counseling is social support, encouragement, confirmation, guidance and the push forward. The result also shows that physical activity on prescription is experienced as a good and rewarding method of treatment for people with overweight. The conclusion of the result in this study is that health counseling is of great importance in changing lifestyle, and that physical activity on prescription has helped these clients to a better health and an increase in wellbeing.