Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i Sverige och i nästan alla delar av världen, därför är det viktigt med kunskap om hur vi kan skapa goda förutsättningar för att bevara hälsan för människor, även i hög ålder. Investeringar i hälsosamt åldrande ökar livskvalitet för den enskilde, skapar ett hållbart samhälle och bidrar till minskade samhällskostnader. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt och hälsosamt åldrande för personer i åldrarna 60 -74 år i Kristianstad kommun. Metod: En empirisk intervjustudie med datainsamling i två fokusgrupper, med sammanlagt 15 deltagare och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomgående tema i resultatet var tillgänglighet till närsamhället. För bevarad hälsa var självständighet centralt och påverkades av var man bor, tillgänglig service, möjlighet att ta sig fram samt goda möten med tid för samtal. För ett aktivt liv var känslan av delaktighet, känna sig behövd och föreningsaktivitet av stor vikt. En trygg ekonomi, åtkomlig information, mötas av respekt och att våga gå ut var förutsättningar för att vara aktiv och delta i samhället. Slutsats: För att möta den åldrande befolkningens behov behöver samhället arbeta preventivt för att ge seniorer en bra miljö att leva i. Det finns idag mycket forskning om hur vi ska leva hälsosamt och förebygga sjukdom. Den stora utmaningen är att forma ett samhälle som är hållbart för framtiden, där vi alla kan leva ett långt och hälsosamt liv, även som senior. / Age friendly cities Kristianstad Kommun

Sammanfattning Förlusten av en förälder förknippas med ökad risk för kort- och långsiktiga konsekvenser för barnets psykiska hälsa, som exempelvis ångest och självskadebeteende. Föreliggande litteraturstudie ämnar beskriva kunskapsläget om skyddsfaktorer för barn som förlorat en förälder samt hur professionella kan stödja och arbeta preventivt med dessa barn. Kunskap om skyddsfaktorer för barn som förlorat en förälder ses som en viktig förutsättning för att professionella, inklusive socialarbetare i olika sammanhang, ska kunna arbeta preventivt och stödja de barn som är i behov av hjälp. Utifrån befintlig forskning har följande skyddsfaktorer identifierats: trygghet, kontinuitet, individuella egenskaper såsom självkänsla, öppen kommunikation om förlusten och sorgerelaterade känslor, den efterlevande förälders psykiska hälsa och föräldraskap samt stöd från bland annat skolpersonal. Den befintliga forskningen visar en relation mellan stärkning av skyddsfaktorer och barns psykiska hälsa. Studiens resultat analyseras i ljuset av anknytningsteori och Antonovskys teori om KASAM.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och allt fler lever till mycket hög ålder. Med stigande ålder ökar risken för problem relaterat till mat och måltider och ensamboende äldre har ökad risk att drabbas av undernäring. Att äta tillsammans med andra kan öka matintaget och bidra till social gemenskap hos äldre.   Syfte: Syftet var att beskriva upplägget av Projekt Måltidsvän samt vilken betydelse äldre deltagare i projektet tillskriver social interaktion under måltiden. Metod: I Projekt Måltidsvän kan äldre som är 67 år eller äldre få sällskap under måltiden av en frivillig måltidsvän. Frivilligsamordnaren intervjuades för att belysa perspektivet från en övergripande nivå. Tre äldre mottagare intervjuades om deras upplevelser av social interaktion och måltidens betydelse och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i intervjun med frivilligsamordnaren att Projekt Måltidsvän har varit populärt att söka till som frivillig och utmaningen har varit att finna äldre deltagare som vill medverka i projektet. Analysen av intervjuerna med de äldre deltagarna genererade fem kategorier där det framkom att respondenterna till en början kunde känna sig både ambivalenta och nyfikna inför deltagandet i projektet. Social interaktion var viktigt och en lyckad matchning var en förutsättning för att relation skulle utvecklas till en vänskap. En trivsam måltidsmiljö och att äta i gemenskap med andra var en viktig förutsättning för en trivsam måltid. Måltidsvännen kunde också utgöra ett stöd under måltiden. Slutsats: Deltagarna i Projekt Måltidsvän har varit nöjda med projektet och den sociala gemenskap som uppstått under måltiden, vilket innebär att denna typ av insats kan användas i kommuner för att främja ett friskt åldrande. / Background: The proportion of elderly is increasing and more people are living to a very high age. With higher age, the risk of problems related to food and meals increases, and elderly people living alone are at risk of suffering from malnutrition. Eating together with others can increase food intake and contribute to the social companionship for the elderly. Objective: The purpose was to describe the structure of Project Meal Friend and what significance older participants in the project give to social interaction during the meal. Method: In Project Meal Friend, a volunteer meal friend can join elderly people who are 67 or older during the meal. The volunteer coordinator was interviewed to highlight the perspective from an organizational level. Three elderly recipients were interviewed about their experiences of social interaction and the importance of the meal, which were analysed with qualitative content analysis. Results: The interview with the volunteer coordinator showed that the Project Meal Friend has been popular to apply for as a volunteer and the challenge has been to find older participants to the project. The analysis of the interviews with the elderly participants generated five categories where it emerged that the respondents could initially feel both ambivalent and curious about the participation in the project. Social interactions were important and a successful match was a prerequisite for the relationship to develop into a friendship. An enjoyable meal environment and eating in companionship with others was an important prerequisite for a pleasant meal. The Meal Friend could also provide support during the meal. Conclusion: The participants in Project Meal Friend have been satisfied with the project and the social companionship that emerged during the meal, which means that this type of projects can be used in municipalities to promote healthy aging.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Eftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Däremot saknas kunskap kring vilket värde arbetet har för chefer och medarbetare samt hur det praktiskt bedrivs. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur chefer och medarbetare ser på hälsofrämjande arbete. Kvalitativa intervjuer genomfördes med två chefer och sex medarbetare i två olika organisationer. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in och analyserades utifrån sex olika teman; synen på hälsa och välmående, hälsofrämjande arbete, hälsosamt ledarskap, ansvar och delaktighet, arbetsmiljö samt hälsofrämjande värde. Resultatet visar att de hälsofrämjande insatser som genomförs främst berör den fysiska hälsan. Det framkommer dock, både ur ett chefs- och medarbetarperspektiv, att mer fokus bör läggas på att främja även den psykiska och sociala hälsan. En förutsättning för att lyckas i det hälsofrämjande arbetet är att det finns ett intresse och engagemang hos ledning och chefer då dessa i sin tur påverkar medarbetarna. För att medarbetare ska vara delaktiga i det hälsofrämjande arbetet krävs det att ledning och chefer föregår med gott exempel och själva deltar i arbetet. Det måste finnas en trovärdighet mellan ord och handling eftersom medarbetare inte gör som chefen säger, de gör som chefen gör. Arbetsplatsen kan erbjuda möjligheter och förutsättningar för att främja hälsan. Varje individ måste dock ta eget ansvar för sig själv och sin hälsa. Friska medarbetare resulterar i en mer lönsam organisation i form av ökad trivsel som i sin tur leder till en ökad prestation. Det är således ett win-win-tänkande som både organisation och individ drar fördel av. Den slutsats vi drar är att ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kräver intresse och delaktighet från samtliga berörda parter, organisation, arbetsplats (grupp), medarbetare (individ) och ledare.</strong></p>

Sammanfattning Eftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Däremot saknas kunskap kring vilket värde arbetet har för chefer och medarbetare samt hur det praktiskt bedrivs. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur chefer och medarbetare ser på hälsofrämjande arbete. Kvalitativa intervjuer genomfördes med två chefer och sex medarbetare i två olika organisationer. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in och analyserades utifrån sex olika teman; synen på hälsa och välmående, hälsofrämjande arbete, hälsosamt ledarskap, ansvar och delaktighet, arbetsmiljö samt hälsofrämjande värde. Resultatet visar att de hälsofrämjande insatser som genomförs främst berör den fysiska hälsan. Det framkommer dock, både ur ett chefs- och medarbetarperspektiv, att mer fokus bör läggas på att främja även den psykiska och sociala hälsan. En förutsättning för att lyckas i det hälsofrämjande arbetet är att det finns ett intresse och engagemang hos ledning och chefer då dessa i sin tur påverkar medarbetarna. För att medarbetare ska vara delaktiga i det hälsofrämjande arbetet krävs det att ledning och chefer föregår med gott exempel och själva deltar i arbetet. Det måste finnas en trovärdighet mellan ord och handling eftersom medarbetare inte gör som chefen säger, de gör som chefen gör. Arbetsplatsen kan erbjuda möjligheter och förutsättningar för att främja hälsan. Varje individ måste dock ta eget ansvar för sig själv och sin hälsa. Friska medarbetare resulterar i en mer lönsam organisation i form av ökad trivsel som i sin tur leder till en ökad prestation. Det är således ett win-win-tänkande som både organisation och individ drar fördel av. Den slutsats vi drar är att ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kräver intresse och delaktighet från samtliga berörda parter, organisation, arbetsplats (grupp), medarbetare (individ) och ledare.

Bakgrund: Hälsosamma matvanor är ett viktigt område eftersom ohälsosamma matvanor kan leda till negativa hälsoeffekter som övervikt, näringsbrist, undervikt och ätstörningar. I skolan träffar ungdomarna skolsköterskan som har en möjlighet att påverka och influera ungdomarna till hälsosamma matvanor.  Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att främja hälsosamma matvanor för ungdomar i högstadiet Metod: Elva stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med skolsköterskor i södra och mellersta Sverige. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Att arbeta med hälsosamma matvanor visade sig vara ett svårt arbete. Att samarbeta och nå fram till ungdomarna kunde vara svårt eftersom de påverkades av sin sociala miljö. Det kunde vara känsligt att prata om matvanor eftersom ungdomen kunde känna sig kritiserad eller tro att det handlade om utseende eller vikt. Miljön runt ungdomarna var viktig och skolsköterskorna önskade ett bättre samarbete med skola och vårdnadshavare.  Slutsats: Skolsköterskor har ett betydelsefullt arbete eftersom arbetet innebär återkommande kontakt med ungdomar under flera år. Det saknas tid, material och kunskap inom området och genom mer resurser och utbildning till skolsköterskan skulle den enskildes hälsa kunna förbättras. Ur ett samhällsperspektiv skulle detta kunnat leda till lägre kostnader för hälso- och sjukvården i framtiden. / Background: Healthy eating habits are an important area as unhealthy eating habits can lead to negative health effects such as obesity, nutritional deficiencies, underweight and eating disorders. In school the adolescents meet the school nurse who has an opportunity to influence adolescents to good eating habits. Purpose: The purpose was to investigate the school nurse's experiences of promoting healthy eating habits for high school youth  Method: Eleven qualitative interviews were conducted with school nurses in southern and central Sweden. The data was analyzed with qualitative content analysis.  Results:Working with healthy eating habits proved to be a difficult job. Collaborating and reaching adolescents could be difficult because they were affected by their social environment. It could be sensitive to talk about eating habits because the adolescent might feel criticized or think it was about appearance or weight. The environment around the adolescents was important and the school nurses wanted better cooperation with schools and guardians.  Conclusion: School nurses have an important job because the work involves regular contact with adolescents for several years. There was a lack of time, material and knowledge in the field and through more resources and education for the school nurse the individual's health could be improved. From a societal perspective, this could lead to lower costs for health care in the future.

Bakgrund Livsmedelsverket ger rekommendationer för hur allmänheten bör äta för att förebygga folksjukdomar och ha ett hälsosamt liv. Att äta lunch ute har ökat genom åren och människor har blivit mer medvetna om att då göra hälsosamma val, trots att utbudet av detta kan variera. Studier har visat att människor tenderade att göra bättre val om restaurangerna var tydliga med att märka ut hälsosamma val på sina menyer.  Syfte Syftet var att studera hur restauranger med lunchservering planerar sina menyer, vad de förhåller sig till och hur man väljer ut vilka rätter som ska serveras.  Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva olika restauranger, där materialet sedan har transkriberats, kodats, kategoriserats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Ekonomin och gästernas efterfrågan låg i fokus när valet av rätter till menyn planerades. Smaken var viktigare än näringsrekommendationerna samt att variation prioriterades. Även om näringsrekommendationerna inte följdes, så förhöll sig restaurangerna till riktlinjerna om råvarornas ursprung, produktion och kvalité.   Slutsats Gästens efterfrågan, råvaror och dess kvalité samt pris var centrala delar i menyplaneringen. Mer kunskap kring näringsrekommendationer behövs bland restaurangpersonal då de ansåg att smak och kvalité skulle försämras om rekommendationer skulle följas. Ansvaret för hälsosamma val ligger både hos allmänheten och restaurangerna. / Background The Swedish Food Agency has recommendations for the population to follow, in order to prevent widespread diet and lifestyle related diseases and to keep a healthy life. Through the years the habit of having lunch out has increased and people have become more aware of the healthy choices, even though those options can vary. Studies showed that people tended to make better choices if the restaurants explicitly labelled the healthy options in their menus.  Objective The aim of this study was to find out how lunch restaurants plan their menus, what dietary recommendations and guidelines they rely on and how they make the choice of what dishes they will serve.   Method Qualitative interviews have been done with eleven different restaurant owners and that material then got transcribed, coded, categorized and analyzed.  Results The economy and the guests’ demands were in focus when the choice of dishes was made and the menu was planned. Firstly, the taste was more important than nutrition recommendations, and secondly, the variation, both on the plate and over time was prioritised. Another result was that the nutrition recommendations were not followed but concerning the origin, the fabrication and the quality of the products the restaurants followed the present dietary recommendations and guidelines.  Conclusion Guests demand, ingredients and its quality and price were central parts of the menu planning. The restaurant staff need more knowledge about the nutrition recommendations, since their opinions that taste and quality are reduced because of them are wrong. The responsibility of healthy choices lies in both the society and the restaurants.

Introduktion: Icke smittsamma sjukdomar står för ungefär 74% av alla dödsfall per år enligt World Health Organization (WHO, 2023), och risken för att drabbas av dem ökar med stigande ålder. En viktig medlare för för sjukdomar är fysisk aktivitet men ändå är många inte tillräckligt aktiva. Syftet med studien var att systematiskt sammanställa resultaten från systematiska översiktsartiklar publicerade efter 2017, vilka undersökt träningsinterventioners effekt på fysisk aktivitet hos äldre (60+) samt om eventuella effekter kvarstår vid uppföljning i snitt fyra månader eller mer efter baseline. Metod: Databaserna CINAHL och PubMed genomsöktes efter systematiska översikter under våren 2024. Översikterna skulle undersöka träningsinterventioner ämnade att öka fysisk aktivitet hos person över 60 år, vara publiceradde efter 2017 och ha en uppföljning efter i snitt fyra månader. Urvalsprocessen gjordes oberoende av de båda författarna. Resultat: Nio översikter inkluderades i denna studie, varav fem undersökte övervakade interventioner, och fyra undersökte digitala interventioner. Resultatet var inkonsekvent men alla interventionstyperna visade tendenser att öka fysisk aktvitet, och att fåtal visade kvarstående effekt vid uppföljning vid 6 eller 12 månader. Konklusion: Samtliga interventionstyper har visat en positiv effekt på fysisk aktivitet i olika grad och ingen interventionstyp har visat en minskning i fysisk aktivitet. Den kvarstående effekten av interventioner vid uppföljning går inte att fastställa i denna studie pågrund av inkonsekventa resultat. Ingen interventionstyp visar tydligt en större effekt på ökad fysisk aktvitet eller kvarstående effekt vid uppföljning.

Att gå i pension kan innebära för- och nackdelar för individen då det ges möjligheter till mer fritid och större frihet, men kan även innebära avsaknad av ett socialt deltagande vilket kan påverka den psykosociala hälsan och välbefinnandet. Den äldre befolkningen i Sverige utgör en stor del av befolkningsmängden och förväntas öka kommande år vilket betyder att de äldres hälsa kommer att påverka folkhälsan än mer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pensionärer upplever övergången från yrkesverksam till pensionär i relation till deras psykosociala hälsa och välbefinnande. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex studiedeltagare och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna upplever övergångsprocessen från yrkesverksam till pensionär som förhållandevis oproblematiskt i relation till hur de upplever sin hälsa. Deras psykosociala hälsa och välbefinnande anses ha ökat eller är densamma som tidigare. Det kan vara svårt att känna meningsfullhet i vardagen och att utmanas intellektuellt genom mental stimulans. Deltagarna är tillfredsställda med det sociala deltagande de har idag men anser att det har skett en strukturförändring i det sociala kontaktnätet. Slutsatsen är att eget ansvar och egenmakt över sin livssituation är två viktiga faktorer för att upprätthålla ett gott välbefinnande och en god psykosocial hälsa efter pensionering.

Äldre personer utgör en allt större del av befolkningen vilket gör att forskning kring hälsosamt åldrande blir mer aktuellt. Flera studier tyder på att ånger kring det förflutna har negativa konsekvenser för hälsan och att upplevelsen av att vara tillfreds har en positiv inverkan på välmående. Däremot saknas kunskap om hur äldre blir tillfreds med sina livsval. Studien syftade till att bidra med en mer nyanserad bild av hur personer över 65 år förhåller sig till livsval och konsekvenser av dessa, samt hur upplevelsen av att vara tillfreds med livet kan uppstå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys vilket resulterade i fyra huvudteman och 12 subteman. Huvudtemana Positivitet, Acceptans och Självständighet innebär tre olika förhållningssätt till livsval. Social kontext belyser social påverkan på livsval samt hur gemenskap och att vara betydelsefull bidrar till välmående och mening i livet. Studiens bredare definition av livsval och det positiva fokuset bidrar till en mer nyanserad bild av äldres syn på livsval inom flera olika områden. Resultatet visar att upplevelsen av att vara nöjd inte nödvändigtvis kan likställas med att vara tillfreds, och att hur människan förhåller sig till valet och dess konsekvenser blir viktigare än det faktiskt utfallet i det aktuella valet. Äldre som söker behandling för hantering av negativa känslor kopplade till åldrande och livsåterblickande kan behöva olika interventioner beroende på hur de förhåller sig till livsval. / Older people make up an increasing proportion of the population which makes research on successful aging more relevant. Several studies show negative health consequences when regretting the past and that the experience of coming to terms have positive effects on well-being. Although, little is known about how older people come to terms with life choices. This study aimed to contribute with a nuanced picture of how people over the age of 65 relate to life choices and their consequences, and how elderly people come to terms with life. Semi-structured interviews were conducted with 11 participants. The material was analyzed based on inductive thematic analysis, resulting in four main themes and 12 subthemes. The main themes Positivity, Acceptance and Independence involve three different approaches to life choices. Social context highlights the social impact on life choices and how community and being important to others contributes to well-being and purpose in life. The broader definition of life choices and the positive focus of this study contributes to a more nuanced picture of older peoples view on life choices in multiple areas. The result shows that the experience of coming to terms with life not necessarily can be equated with being satisfied, and that how people relate to life choices and its consequences becomes more important than the actual outcome of the choice itself. Elderly people who seeks treatment for dealing with negative emotions related to aging and life reminiscence may need different interventions depending on how they relate to life choices.