No description available.

<p>Syftet med studien var att beskriva hur vårdtagarens samt vårdpersonalens agerande/beteende, (verbalt/kroppsspråk) påverkade matintaget hos demenssjuka vårdtagare. Hur omgiviningsfaktorer påverkade matintaget har också observerats. En observationsstudie genomfördes på en demensavdelning under 5 luncher med hjälp av en observationsmall. Resultatet visade på att de flesta verbala påpekanden/instruktioner från personalen gavs till vårdtagarna de luncher då de åt minst, samt att personalen visade på stor följsamhet gällande att känna av hur vårdtagarna önskade hjälp under måltiderna. Interaktionen mellan vårdare/vårdtagare upplevdes "tryggt". Beteenden som kunde observeras hos vårdtagarna var att 2 av dem somnade några gånger under måltiderna, samt att sväljproblem förekom hos 2 av dem. Omgivningsfaktorerna påverkades av "gamla" rutiner som fanns kvar på boendet sedan förut. Att maten lades upp på diskbänken, att tillbehör till maten inte fanns på bordet/erbjöds vanemässigt till vårdtagarna (dessa lades också upp på bänken) kan eventuellt påverka matintaget negativt. Matintaget varierade mellan 30-100% hos vårdtagarna under de 5 luncherna. Slutsats: Personalens bemötande av demenssjuka personer påverkades av dennes erfarenhet av dem och vilken relation de hade. Kände vårdtagaren och vårdgivaren varandra, uppstod ett samspel, som underlättade vid måltiden/matsituationen vilket påverkade matintaget positivt. Måltidsmiljön hade också stor betydelse för matintaget, den påverkade också trivseln runt måltiden.</p>

<p>Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte. Metoden som användes var fokusgruppsamtal, omfattande fyra samtal med sammanlagt sjutton deltagare (nio pojkar och åtta flickor) från en högstadie- och gymnasieskola. Fokusgruppsamtalen kompletterades med en observation av skolmatsalen med syfte att öka förståelsen för deltagarnas berättelse. Resultatet visade att eleverna ansåg att måltidssituationen under skollunchen skulle kunna förbättras, exempelvis genom bättre mat. Även om eleverna talade negativt om skolmåltiden, var de tacksamma över att den var kostnadsfri. Studien visade även att lunchrasten sågs som ett viktigt tillfälle för social samvaro och att eleverna trodde att skolmåltiden kan påverka deras hälsa. Undersökningen gav inga starka tendenser till genusskillnader. Avslutningsvis visade studien att skolmåltidens syfte inte till fullo uppfylls.</p>

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte. Metoden som användes var fokusgruppsamtal, omfattande fyra samtal med sammanlagt sjutton deltagare (nio pojkar och åtta flickor) från en högstadie- och gymnasieskola. Fokusgruppsamtalen kompletterades med en observation av skolmatsalen med syfte att öka förståelsen för deltagarnas berättelse. Resultatet visade att eleverna ansåg att måltidssituationen under skollunchen skulle kunna förbättras, exempelvis genom bättre mat. Även om eleverna talade negativt om skolmåltiden, var de tacksamma över att den var kostnadsfri. Studien visade även att lunchrasten sågs som ett viktigt tillfälle för social samvaro och att eleverna trodde att skolmåltiden kan påverka deras hälsa. Undersökningen gav inga starka tendenser till genusskillnader. Avslutningsvis visade studien att skolmåltidens syfte inte till fullo uppfylls.

Syftet med studien var att beskriva hur vårdtagarens samt vårdpersonalens agerande/beteende, (verbalt/kroppsspråk) påverkade matintaget hos demenssjuka vårdtagare. Hur omgiviningsfaktorer påverkade matintaget har också observerats. En observationsstudie genomfördes på en demensavdelning under 5 luncher med hjälp av en observationsmall. Resultatet visade på att de flesta verbala påpekanden/instruktioner från personalen gavs till vårdtagarna de luncher då de åt minst, samt att personalen visade på stor följsamhet gällande att känna av hur vårdtagarna önskade hjälp under måltiderna. Interaktionen mellan vårdare/vårdtagare upplevdes "tryggt". Beteenden som kunde observeras hos vårdtagarna var att 2 av dem somnade några gånger under måltiderna, samt att sväljproblem förekom hos 2 av dem. Omgivningsfaktorerna påverkades av "gamla" rutiner som fanns kvar på boendet sedan förut. Att maten lades upp på diskbänken, att tillbehör till maten inte fanns på bordet/erbjöds vanemässigt till vårdtagarna (dessa lades också upp på bänken) kan eventuellt påverka matintaget negativt. Matintaget varierade mellan 30-100% hos vårdtagarna under de 5 luncherna. Slutsats: Personalens bemötande av demenssjuka personer påverkades av dennes erfarenhet av dem och vilken relation de hade. Kände vårdtagaren och vårdgivaren varandra, uppstod ett samspel, som underlättade vid måltiden/matsituationen vilket påverkade matintaget positivt. Måltidsmiljön hade också stor betydelse för matintaget, den påverkade också trivseln runt måltiden.

Bakgrund Det dominerande nutritionsrelaterade problemet på svenska äldreboenden är undernäring, vilket associeras med bland annat försämrad livskvalitet, depression, fallolyckor samt för tidig död. Undernäring kan bero på att näringsintaget kompliceras av åldersrelaterade funktionshinder och sjuklighet, och kan förhindra ett hälsosamt åldrande. Forskning har visat att förändringar kring måltidssituationen kan påverka de boendes matintag positivt vilket skulle främja det hälsosamma åldrandet. Det är känt hur äldre tycker att en måltid ska vara för att känna tillfredsställelse vid denna. Det är dock angeläget att även lyfta personalens uppfattning om situationen samt deras åsikter om eventuellt förändringsarbete. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka personalens erfarenheter och inställningar kring måltiden och måltidssituationen inom äldreomsorgen. Metod Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med personal på två äldreboenden. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuernas spelades in och transkriberades ordagrant varpå materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Personalen delade till stor del känslor, tankar och inställningar kring måltiden och måltidssituationen. En ambivalens framträdde hos personalen och emellanåt intogs ett defensivt förhållningssätt, då matens kvalitet kom på tal. Yttre omständigheter var en källa till uppgivenhet och personalen kände otillfredsställelse över att det var svårt att påverka situationen, varför man efterfrågade en ökad kommunikation med ledningen. Personalen försökte göra sitt bästa för de boende utifrån olika aspekter av måltiden och måltidssituationen. Man hade också många förslag som skulle kunna förbättra dessa, exempelvis att tillaga mat på avdelningen för att på så sätt skapa dofter. Slutsats En ambivalens kring matens kvalitet finns hos personalen. Trots att det upplevs svårt att påverka de yttre omständigheterna, anstränger sig personalen för att göra måltiden och måltidssituationen så tillfredsställande som möjligt. Personalens kunskap och förslag på förbättringar bör bättre tas tillvara. / Background The dominating nutrition-related problem in Swedish nursing homes is undernutrition, which is associated with reduced quality of life, depression, fall accidents and an early death. Undernutrition could obstruct a healthy ageing process, as the nutrient intake sometimes is complicated by age related functional limitations and morbidity. Studies have shown that changes in the mealtime situation can affect residents’ food intake positively, which could promote the healthy ageing process. It is known how elderly thinks a satisfying meal should be. However, it is crucial to also emphasize staff members’ view of the situation and their opinions regarding potential work of change. Objective The objective of this study was to examine staff members’ experiences and attitudes towards the meal and the mealtime situation in elderly care. Method(s) Seven qualitative interviews were conducted with staff members in two nursing homes. A semi-structured protocol was used during the interviews, which were recorded and literally transcribed.  The data was then analyzed using a qualitative content analysis.  Results Staff members had comparable feelings, thoughts and attitudes towards the meal and the mealtime situation. Ambivalence became noticeable and sometimes the staff took a defensive position, on the subject of food quality. External conditions were a source of resignation and the staff felt dissatisfaction as the situation was difficult to influence, why an enhanced communication with the management was requested. Staff members tried their best to please the residents regarding different aspects of the meal and the mealtime situation and many suggestions that could improve these existed, like creating aroma by cooking in the ward. Conclusion Ambivalence among the staff regarding food quality was noticeable. Though considered difficult to affect the external conditions, staff tried hard to make the meal and the mealtime situation as satisfying as possible. The staffs’ knowledge and suggestions for improvement should be made better use of.

Inledning I förskolan används de vardagliga situationerna ofta till att stimulera barns språkutveckling och många förskollärare ser på måltiden som en arena att stimulera barns språk på. Det verbala och fysiska språket skapar förutsättningar för att göra sig hörd och förstådd av sin omgivning. Eftersom förskolan förväntas lägga en stabil grund för barns kommande skolår är det viktigt att språket främjas i såväl de vardagliga situationerna som i de planerade aktiviteterna. Syfte Syftet är att belysa vilka strategier förskollärare nyttjar i måltidssituationerna för språkutvecklingen hos barn i åldrarna 1-3 år. Metoder De metoder som användes i studien var intervju och observation med stöd av ett observationsschema. Resultat Resultatet av studien visar att verksamma förskollärare ansåg att måltiden var en viktig vardagssituation att ta tillvara på för att stödja barns verbala språkutveckling. Intervjuernas resultat visade olika strategier förskollärarna använde för att gynna barns språk vid måltidssituationen. De använde sig av verbala- och fysiska strategier samt att de hade en tanke med hur de organiserade måltidssituationerna. Förutom strategierna som användes vid måltidssituationen uttryckte förskollärarna huruvida måltiden på förskolan kunde bli mer språkutvecklande exempelvis färre barn eller fler förskollärare. Observationens resultat visade i vilken omfattning strategierna från intervjuernas resultat förekom vid måltiden. Men det visade dock att det som förekom mest frekvent under måltidssituationen var uppmaningar samt slutna frågor.

Bakgrund Med åldern försämras lukt och smaksinnet vilket i sin tur, tillsammans med andra åldersrelaterade faktorer, påverkar ätbeteendet. Trots kunskap inom området förkommer fortfarande sjukdoms- samt åldersrelaterad undernäring. Måltiderna på sjukhus utgör en viktig del både i det preventiva arbetet av undernäring men även i det sekundära. Genom att lägga fokus på måltidsmiljö, erfarenhet och matkvalitet kan förbättringar göras inom den offentliga måltidmiljön. Syfte Syftet med studien var att utforska äldres erfarenheter och upplevelser av maten och måltidssituationen på sjukhus. Metod Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes under hösten/vinter 2018. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserade med hjälp av innehållsanalys. Resultat Totalt identifierades fem kategorier och 22 subkategorier. Kategorierna var: Behov av vårdens resurser, Erfarenheten av att äta mat på sjukhus, Möjligheten att kunna påverka sin måltid på sjukhus, Erfarenheten av måltidsupplevelsen och Tillgången på information om kost och hälsa. Analysen visade att erfarenheter och upplevelser skiljde sig åt, några tyckte att maten smakade gott medan andra inte tyckte att det serverades bra mat. Generellt saknades kryddning och tillgång till kryddor. De flesta uppskattade att ha tillgång till matsal och att äta med andra. Faktorer som färg på mat och ensamhet påverkade matlusten. Ingen av respondenterna fick frågor kring ätproblematik. Slutsats I likhet med studier inom ämnet visar denna studie att samspelet mellan flera faktorer påverkar upplevelsen av maten på sjukhus. Five Aspect Meal Model kan med fördel användas för att upptäcka det som kan förbättras.

No description available.

Bakgrund Ungdomar som vill nå eliten inom innebandy behöver äta optimalt för att prestera på träningar, matcher och i skolan. Kosten är en viktig faktor eftersom ungdomarna fortfarande är i en tillväxt- och utvecklingsfas och en felaktig kosthållning kan leda till skador, sömnsvårigheter och ätstörningar. Syfte Syftet med studien är att utvärdera hur mat- och måltidssituationen ser ut för elever som läser vid Riksidrottsgymnasiet med innebandyinriktning. Metod En kvantitativ metod i form av webbenkät har använts för att få svar från eleverna på Riksidrottsgymnasiet om hur deras mat- och måltidssituation ser ut. Samtliga 46 elever besvarade enkäten. Eventuella skillnader mellan undergrupper undersöktes med hjälp av Chi-2-test och Fishers exact test. Signifikansnivån bestämdes till p&lt;0,05. Resultat Majoriteten av eleverna lagade middag dagligen och åt sällan färdigrätter. En signifikant skillnad sågs beroende på vilken årskurs eleverna gick i och hur ofta de lagade mat tillsammans med vänner (p=0,046).  Mer än hälften av eleverna i årskurs 1 och 2 lagade mat tillsammans med vänner minst en gång i veckan jämfört med en tredjedel från årskurs 3. En skillnad mellan årskurserna kunde ses hur ofta de lagade mat så att de kunde få matlådor flera dagar framöver, där majoriteten ibland lagade mat för flera dagar framöver medan några elever i årskurs 1 och 2 aldrig gjorde det (p=0,049). Eleverna hade en upplevd god kunskap både om det praktiska att tillaga en måltid samt det teoretiska att planera en måltid. Slutsats Överlag upplevde eleverna att de hade goda praktiska och teoretiska kunskaper kring matlagning och majoriteten lagade dagligen middag. En bidragande faktor kan vara att grundläggande kostkunskap ingår i läroplanen samt intresset för kost via sociala medier. / Background Adolescents aiming to become elite floorball players need to eat optimally to perform during practice, games and in school. The diet is an important factor to the adolescents who are still in a growth and development phase and an improper diet can lead to injuries, sleep disorders and eating disorders. Objective The purpose of the study is to evaluate the food and meal situation for pupils who are studying at the nationwide sports gymnasium with floorball alignment. Method A quantitative method was used and a web survey was distributed to the 46 pupils at the nationwide sports gymnasium, all the pupils responded. The questionnaire concerned their food and meal situation. The level of significance was set to p&lt;0,05 and differences between groups were tested with Chi-square or Fishers exact test. Results The majority of the pupils cooked dinner daily and rarely ate ready-made meals. A significant difference was seen depending on what grade the pupils went in and how often they cooked with friends (p = 0.046). More than half of the students in grades one and two cooked food together with friends at least once a week compared to one third from in grade three. One other difference between the grades could be seen how often they cooked so they could get food boxes for days to come. The majority sometimes cooked food boxes while some pupils in grade one and two never did it (p = 0.049). Pupils had a perceived good knowledge of both the practical to cook a meal and the theoretical planning a meal. Conclusion Overall, the pupils experienced that they had good practical and theoretical knowledge about cooking and the majority cooked dinner daily. Basic dietary knowledge in the curriculum and posts concerning food and diets on social media can be contributing factors.