<p>Syftet med studien var att beskriva hur vårdtagarens samt vårdpersonalens agerande/beteende, (verbalt/kroppsspråk) påverkade matintaget hos demenssjuka vårdtagare. Hur omgiviningsfaktorer påverkade matintaget har också observerats. En observationsstudie genomfördes på en demensavdelning under 5 luncher med hjälp av en observationsmall. Resultatet visade på att de flesta verbala påpekanden/instruktioner från personalen gavs till vårdtagarna de luncher då de åt minst, samt att personalen visade på stor följsamhet gällande att känna av hur vårdtagarna önskade hjälp under måltiderna. Interaktionen mellan vårdare/vårdtagare upplevdes "tryggt". Beteenden som kunde observeras hos vårdtagarna var att 2 av dem somnade några gånger under måltiderna, samt att sväljproblem förekom hos 2 av dem. Omgivningsfaktorerna påverkades av "gamla" rutiner som fanns kvar på boendet sedan förut. Att maten lades upp på diskbänken, att tillbehör till maten inte fanns på bordet/erbjöds vanemässigt till vårdtagarna (dessa lades också upp på bänken) kan eventuellt påverka matintaget negativt. Matintaget varierade mellan 30-100% hos vårdtagarna under de 5 luncherna. Slutsats: Personalens bemötande av demenssjuka personer påverkades av dennes erfarenhet av dem och vilken relation de hade. Kände vårdtagaren och vårdgivaren varandra, uppstod ett samspel, som underlättade vid måltiden/matsituationen vilket påverkade matintaget positivt. Måltidsmiljön hade också stor betydelse för matintaget, den påverkade också trivseln runt måltiden.</p>

Syftet med studien var att beskriva hur vårdtagarens samt vårdpersonalens agerande/beteende, (verbalt/kroppsspråk) påverkade matintaget hos demenssjuka vårdtagare. Hur omgiviningsfaktorer påverkade matintaget har också observerats. En observationsstudie genomfördes på en demensavdelning under 5 luncher med hjälp av en observationsmall. Resultatet visade på att de flesta verbala påpekanden/instruktioner från personalen gavs till vårdtagarna de luncher då de åt minst, samt att personalen visade på stor följsamhet gällande att känna av hur vårdtagarna önskade hjälp under måltiderna. Interaktionen mellan vårdare/vårdtagare upplevdes "tryggt". Beteenden som kunde observeras hos vårdtagarna var att 2 av dem somnade några gånger under måltiderna, samt att sväljproblem förekom hos 2 av dem. Omgivningsfaktorerna påverkades av "gamla" rutiner som fanns kvar på boendet sedan förut. Att maten lades upp på diskbänken, att tillbehör till maten inte fanns på bordet/erbjöds vanemässigt till vårdtagarna (dessa lades också upp på bänken) kan eventuellt påverka matintaget negativt. Matintaget varierade mellan 30-100% hos vårdtagarna under de 5 luncherna. Slutsats: Personalens bemötande av demenssjuka personer påverkades av dennes erfarenhet av dem och vilken relation de hade. Kände vårdtagaren och vårdgivaren varandra, uppstod ett samspel, som underlättade vid måltiden/matsituationen vilket påverkade matintaget positivt. Måltidsmiljön hade också stor betydelse för matintaget, den påverkade också trivseln runt måltiden.