Genom åren har njurtransplantation förbättrats och utvecklats till den bästa och mest kostnadseffektiva behandlingen för personer med njursvikt (Prihodova, et al., 2014a). Forskning har visat att behovet av njurtransplantationer ökar med 7% för varje år (Heaphya, et al., 2013). I Januari 2016 var det 646 personer i Sverige som var i behov av en njure (Livsviktigt, 2016). Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur personer ≥18år som genomgått njurtransplantation värderar sin livskvalitet i jämförelse med personer med kronisk njursvikt och den allmänna befolkningen.  Litteraturöversikten har genomförts utifrån en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Sammanlagt ingick tio vetenskapliga artiklar i resultatet. Artiklarna söktes fram från databaserna CINAHL, Medline och PsycInfo. Inklusionskriterierna var att de skulle ha en kvantitativ ansatts, peer reviewed, inte äldre än 2005 samt att personerna skulle ha genomgått en njurtransplantation och vara över 18år.  Resultatet analyserades enligt Fribergs tre stegs analysmodell (2012a) och visade att ålder påverkade den upplevda livskvaliteten hos njurtransplanterade personer. Livskvaliteten ökar hos njurtransplanterade efter transplantationen i jämförelse med personer med kronisk njursvikt, men är sämre än hos den allmänna befolkningen. Litteraturöversiktens sammanställning kan bidra till att få en bättre överblick om vad som behöver förbättras inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete i relation till njurtransplanterade personer. / Through the years, kidney transplants have improved into the best and most cost-effective treatment for people with kidney failure (Prihodova, et al., 2014a). Research has shown that the need of kidney transplant is increasing by 7% per year (Heaphya, et al., 2013). In January 2016, 646 Swedish people needed a kidney (Livsviktigt, 2016). The purpose of the literature review was to examine how people ≥18 years value their quality of life after a completed kidney transplantation in comparison to kidney failure people and the general population. Literature review has been carried out on the basis of a quantitative method with deductive approach. The result included ten scientific articles, which were sought out from the databases CINAHL, Medline and PsycInfo. The inclusion criteria was that they should be quantitative, peer reviewed, published after 2005 and include people older than 18years who received a kidney transplantation. The results were analyzed by Fribergs three steps analysis model (2012a) and showed that age seem to affect quality of life of renal transplant recipients. Quality of life increases after a kidney transplantation in comparison to kidney failure patients, but is worse than the general population. The compilation of the literature review may obtain a better overview of nursing after kidney transplantation.

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan revisionsplikt som använder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen. Vidare följer en analys av det inkomna resultatet, för att kontrollera hur de olika variablerna i undersökningen förhåller sig till varandra. Där undersöks även om något statistiskt signifikant samband, alternativt indikationer på samband, mellan de olika variablerna finns. Den slutsats som dragits är att inga statistiskt signifikanta samband existerar i resultatet av denna studie, dock kan vissa samvariationer ändå skönjas. Dessa samvariationer indikerar att de faktorer som styr svenska företags val av frivillig revision i viss mån överensstämmer med tidigare forskning. Det som kan ha försvårat denna studie är att de svenska gränsvärdena i dagsläget är lägre än de i tidigare forskning, samt att den avskaffade revisionsplikten funnits under en längre tid i de andra länderna. Detta bör tas i beaktande för eventuell framtida forskning inom området frivillig revision i Sverige. / Even though Sweden has excluded approximately 70 % of the firms from mandatory audit, there is still a large part of these firms that chooses voluntary audit. The purpose of this thesis is to identify the determinants of a firm's choice to undergo voluntary audit, and compare these results with the results from previous research in other countries. The theoretical framework is based on the previous research that exists, where a number of determinants have been identified. The method used, to answer the thesis question, is quantitative and a questionnaire survey has been conducted. The result from the survey has been assembled into charts and tables to illustrate the distribution of responses. Furthermore an analysis has been made, to see how different variables in the survey relate to each other. In this part of the thesis it is examined whether any statistically significant relationship exists, or indications of relations between the different variables. The thesis comes to the conclusion that no statistically significant relationships exists between the variables in this study, however some correlations can still be detected. These correlations indicate that the determinants for Swedish firms in some cases are the same as those identified in prior studies. What may have hampered this study is that the Swedish size thresholds are lower than those in countries where previous research has been conducted. Another possible reason is that the law permitting voluntary audit of firms has been in place for a longer period in the other countries. This should be taken into account for future research regarding ​​voluntary audit in Sweden.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män respektive kvinnor framställs i tre svenska mattidningar: Elle Mat & Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktär har undersökts. Detta har utförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalytisk metod, där ett egenkonstruerat kodschema använts för att analysera det valda bildmaterialet. Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning på medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjälp. Huvudfrågeställning: På vilket sätt framställs kvinnor respektive män i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat & Vin/Buffé/Allt om Mat? Hypoteser: -    Män kommer i framställas i professionella sammanhang i högre grad än kvinnor, där deras yrke har en tydlig koppling till mat och matlagning.  -          Kvinnor kommer i större utsträckning än män medverka i form av statist i bild- samt receptreportage. Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och män: kvinnorna som syns i tidningarna är fler än männen till antalet, men de förekommer klart oftare än männen inom kategorin statist i bildreportage.

No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Denna studie ämnar undersöka hur nedskrivningar av goodwill påverkar de framtida kassaflödena för svenska börsnoterade företag samt om det kan finnas agent-teoretiska problem eller resultatmanipulerande incitament som påverkar relationen mellan goodwill och de framtida kassaflödena. I och med att studiens urval består av svenska börsnoterade bolag är IFRS det applicerbara regelverket där studien använder sig av ett kvantitativt tillvägagångsätt för att med ett deduktivt angreppssätt söka svar på de frågeställningar som finns. Omfattningen av studien är 1277 observationer mellan åren 2007 och 2012, vilket innebär att ett företag har blivit identifierat och inkluderat i studien för varje år ett företag innehaft goodwill som redovisad tillgångspost mellan 2007 och 2012. Det empiriska materialet är inhämtat från diverse databaser. Vad gäller tillgångsposten goodwill är den insamlad och därefter manuellt granskad för alla observationer för att säkerställa de kvalitativa krav vi har haft på datamaterialet. För att svara mot studiens primära syfte har hypoteser deducerats från studiens teoretiska referensram. Ur den tidigare forskningen har det även identifierats meningsskiljaktigheter i hur väl de tillämpliga standarderna följs och hur investerare reagerar på nedskrivningar av goodwill, vilket ytterligare stärker de incitament som finns med studien. Den inledande operationaliseringen är en replikering av en tidigare studie för att studera om det finns ett negativt samband mellan nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena. Därefter undersöker studien om dessa nedskrivningar kan påverkas av företagens skuldsättningsgrad som en proxy för agent-teoretiska problem, för att slutligen studera hur nedskrivningarna kan vara frukten av resultatmanipulerande incitament i form av bonus till företagsledningen. Värt att nämna är att de två senare operationaliseringarna har tagits fram på eget manér men att dess inspiration har hämtats från den teoretiska referensramen. Det empiriska resultatet visar att nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena hade ett signifikant och negativt samband. Implicit innebär detta att nedskrivningar av goodwill genererar lägre kassaflöden i framtiden. Vidare visade det empiriska resultatet inte tillräckliga bevis för att kunna utesluta förekomsten av agent- teoretiska problem. Däremot har studiens resultat empiriskt stöd för att resultatmanipulering inte påverkar sambandet mellan nedskrivningar av goodwill och de framtida kassaflödena. Sammanfattningsvis bidrar resultatet till slutsatserna med att svenska börsnoterade företag följer gällande standard och skriver ner goodwill när ekonomiska omständigheter indikerar lägre framtida kassaflöden. Avslutningsvis kan vi inte utesluta att nedskrivningar beror på andra faktorer än de framtida kassaflödena vilket kan bero på agent-teoretiska problem. Med tanke på att resultatmanipulerande incitament inte har någon inverkan på sambandet mellan nedskrivningar av goodwill och framtida kassaflöden, indikerar resultatet på god etik hos företagsledningar bland svenska börsnoterade bolag.

Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa. Metoden som brukades var kvantitativ bildanalys. Den kvantitativa metoden användes för att räkna och inordna resultaten av frekvensen av de valda kategorierna. Bildanalysen grundades i Gripsruds semiotiska teori som utgör ett analysverktyg för att kunna bryta ned och tolka bilder. De 26 skolplanscher som analyserades ingick i kategorierna yrkes- och hantverksplanscher. De producerades från omkring 1900 fram till 1952 i Sverige och Tyskland och ingick i den svenska folkskolans undervisning. Samtliga skolplanscher hämtades ur Kungliga bibliotekets samling i Stockholm. Resultatet av studien visar på skolplanschen som en normskapande artefakt och på en överrepresentation av män samt en dikotomi, ett fysiskt isärhållande av männen och kvinnorna sett till platser. Mannen illustreras till störst del som aktiv och utför många olika sysselsättningar utanför hemmet och kvinnan illustreras främst som icke aktiv och utför till störst del sysselsättningar knutna till hemmets domän.

The study aims to investigate the characteristics of media coverage surrounding the clown attacks. To answer the purpose a quantitative content analysis was applied and also a comprehensive survey of the material. The goal is to see how the established criteria for newsworthiness function in relation to a contemporary news event in Sweden. The results show that the clown attacks are consistent with the majority of the criteria of newsworthiness. Most common were male offenders and the distribution between male and female victims was equal. Further analysis demonstrated that images portraying clowns was something that distinguished media coverage surrounding the clown attacks. The published clown pictures were of scary and evil clowns, which can be linked to how the news media’s coverage of the clown attacks was.

Bakgrund: Negativ arbetsrelaterad stress är ett ständigt problem i flera samhällssektorer, även så i stor utsträckning inom vårdsektorn. Forskning visar att arbetsrelaterad stress inom vården kan utlösas av flera olika faktorer, bland annat en för hög arbetsbelastning. Långvarig negativ stress kan orsaka utmattningssymtom och utbrändhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka stress relaterad till arbetsbelastningen hos allmänsjuksköterskor som arbetar på sjukhusavdelningar. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra sjukhusavdelningar på ett sjukhus i Södra Sverige. Instrumentet Maslach Burnout Inventory- HSS användes för att mäta respondenternas stress. Resultatet redovisades och analyserades med deskriptiv statistik, regressionsanalys och Spearmans rangkorrelationskoefficient. Resultat: Resultatet visar att det hos allmänsjuksköterskor finns ett samband mellan arbetsbelastning och stress. Samband uppmättes mellan antal övertidstimmar och utbrändhetsfaktorn ”Otillräcklighet” (p < 0,05), samt mellan känslan av att vara överarbetad och utbrändhetsfaktorn ”Emotionell utmattning” (p < 0,01).  Resultatet visar också att bakgrundsfaktorer som kan kopplas  till privatlivet spelar en mindre roll för sjuksköterskornas upplevda arbetsstress och att det huvudsakligen är arbetsrelaterade faktorer som påverkar upplevelsen av stress. Slutsats: Den undersökta populationen lider av stressfaktorer kopplade till arbetsbelastning och låg arbetstillfredsställelse och majoriteten av den undersökta populationen löper en risk att drabbas av utbrändhet. För att bibehålla god vårdkvalité, eller förbättra den ytterligare, bör åtgärder för att sänka arbetsbelastningen och öka arbetstillfredställelsen ses över.