Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan revisionsplikt som använder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen. Vidare följer en analys av det inkomna resultatet, för att kontrollera hur de olika variablerna i undersökningen förhåller sig till varandra. Där undersöks även om något statistiskt signifikant samband, alternativt indikationer på samband, mellan de olika variablerna finns. Den slutsats som dragits är att inga statistiskt signifikanta samband existerar i resultatet av denna studie, dock kan vissa samvariationer ändå skönjas. Dessa samvariationer indikerar att de faktorer som styr svenska företags val av frivillig revision i viss mån överensstämmer med tidigare forskning. Det som kan ha försvårat denna studie är att de svenska gränsvärdena i dagsläget är lägre än de i tidigare forskning, samt att den avskaffade revisionsplikten funnits under en längre tid i de andra länderna. Detta bör tas i beaktande för eventuell framtida forskning inom området frivillig revision i Sverige. / Even though Sweden has excluded approximately 70 % of the firms from mandatory audit, there is still a large part of these firms that chooses voluntary audit. The purpose of this thesis is to identify the determinants of a firm's choice to undergo voluntary audit, and compare these results with the results from previous research in other countries. The theoretical framework is based on the previous research that exists, where a number of determinants have been identified. The method used, to answer the thesis question, is quantitative and a questionnaire survey has been conducted. The result from the survey has been assembled into charts and tables to illustrate the distribution of responses. Furthermore an analysis has been made, to see how different variables in the survey relate to each other. In this part of the thesis it is examined whether any statistically significant relationship exists, or indications of relations between the different variables. The thesis comes to the conclusion that no statistically significant relationships exists between the variables in this study, however some correlations can still be detected. These correlations indicate that the determinants for Swedish firms in some cases are the same as those identified in prior studies. What may have hampered this study is that the Swedish size thresholds are lower than those in countries where previous research has been conducted. Another possible reason is that the law permitting voluntary audit of firms has been in place for a longer period in the other countries. This should be taken into account for future research regarding ​​voluntary audit in Sweden.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade på två perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen är dessutom en uppföljning på två tidigare kandidatuppsatser som gjorts på Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008. Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för på svenska. Gestaltningsteorin är en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Några av de frågeställningar som besvaras i uppsatsen är vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förändrats över tid i jämförelse med de två tidigare kandidatuppsatserna. För att komma fram till detta har en kvantitativ innehållsanalys valts som arbetsmetod. Resultatet i undersökningen visar att den gestaltningsform som fått mest plats är spel, som handlar om det politiska spelet och vem som vinner och förlorar, på bekostnad av sak, som tar upp sakfrågor och de politiska aktörernas åsikter i dessa frågor. I jämförelse med de tidigare kandidatuppsatserna visade det sig att det framför allt varit en drastisk sänkning av sakgestaltad journalistik jämfört med valet 2004, men att det ändå ökat lite på nytt sedan valet 2008. Studien kom även fram till att det var Barack Obama som fick absolut störst plats på nyhetssidorna och jämfört med utmanaren Mitt Romney förekom han i vissa fall dubbelt så mycket.

Varje år sker cirka 6000 hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Patienter som varit med om ett plötsligt hjärtstopp kan drabbas av mer eller mindre uttalade fysiska, kognitiva, sociala och emotionella konsekvenser som minskar deras upplevda livskvalitet. Patienter som har överlevt ett hjärtstopp är en växande patientgrupp och sjukvården bör lägga mer fokus på evidensbaserad uppföljning, hälsofrämjande stöd och rehabilitering till dessa patienter och deras närstående för att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god livskvalitet.  Syftet är att fördjupa kunskaperna om patientens livskvalitet under det första året efter ett överlevt plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus.  En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi enligt metod beskriven av Polit och Beck(2017) samt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) har använts för att granska 16 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att livskvaliteten påverkades mer eller mindre av olika faktorer relaterat till behandling, individ, efterförlopp och social situation. Ett snabbt ingripande, en defibrillerbar första rytm och en kort vårdtid var associerade med goda förutsättningar för god återhämtning och ökad livskvalitet. Vidare visade resultaten att livskvaliteten var beroende av hur väl patienterna återhämtade sig fysiskt och mentalt och hur aktiva var de i det sociala sammanhanget. Resultaten beskrev även att livskvaliteten påverkades av ålder och kön. Det framkom även att livskvaliteten förbättrades i tid och att efter ett år många patienter uppgaven god livskvalitet ett år efter händelsen. Examensarbetets resultat kan bidra till att kunna se vilka faktorer har starkt samband och kan påverka patientens livskvalitet efter hjärtstopp. Detta för att få kunna anpassa vårdåtgärderna utifrån patientens behov. För att öka förståelse i hur livskvaliteten upplevs på individnivå krävs det mer forskning inom ämnet av kvalitativ ansats. / Every year, approximately 6,000 cardiac arrests occur outside hospitals in Sweden. Patients who have experienced a sudden cardiac arrest may experience physical, cognitive, social and emotional consequences that reduce their perceived quality of life. Patients who have survived a cardiac arrest are an increasing patient group, and healthcare should focus more on evidence-based follow-up, health-promoting support and rehabilitation for these patients and their relatives in order to create the best conditions for a good quality of life. The aim is to deepen the knowledge about the patient's quality of life during the first year after surviving a sudden cardiac arrest outside hospital. A literature review with a systematic search strategy according to the method description of Polit and Beck (2017) and Bettany-Saltikov and McSherry (2016) has been used to review 16 quantitative articles. The results showed that the quality of life was affected by treatment, individual, course and social situation. A quick intervention, a defibrillable first rhythm and a short care period were associated with good conditions for good recovery and increased quality of life. Furthermore,the results showed that the quality of life depended on how well the patients recovered physically and mentally and how active they were in the social context. The results also described that quality of life was affected by age and gender. It also emerged that the qualityof life improved in time and that after one year many patients reported a good quality of life one year after the event.  The results of the degree project can help to be able to see which factors are strongly related and can affect the patient's quality of life after cardiac arrest. This is to be able to adapt the care measures based on the patient's needs. To increase understanding of how the quality of life is experienced at the individual level, more research is needed in the subject of a qualitative approach.

<p>Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning. Vi tittar bl.a. på vilken påverkan inställning till läxor och fortsatta studier har i förhållande till läxorna. Vi har kommit fram till att tiden för läxläsning är väldigt lika mellan skolorna samt att variablerna boende, etnicitet och läxhjälp från skolan, inte har någon påverkan på läxläsningstiden. Kön, antalet läxor, hjälp hemifrån, inställningen till läxor och val av gymnasielinje påverkar däremot den tid som används till läxor.</p>

<p>Katrineholms kommun har tillsammans med landstinget Sörmland och Apoteket AB ingått i en gemensam satsning när det gäller Hälsotorget. Målgruppen som Hälsotorget vänder aktiviteterna till är individer med behov eller intresse av hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande insatser, vägledning till självhjälp, gemenskap och behov av stöd. Hälsotorget riktas även till den friska delen av befolkningen i syfte till att behålla en god hälsa och förebygga sjukdom. Exempel på aktiviteter som Hälsotorget anordnar är promenader, rökslutarstöd, samtalsstöd, livsstilsgrupper och temakvällar. Syftet med studien är att redogöra för deltagarnas uppfattning om Hälsotorget och dess aktiviteter och hur Hälsotorget kan utvecklas för att fortsätta som stödjande arena för befolkningen i Katrineholms kommun, när det gäller det hälsofrämjande arbetet. En kvantitativ metod har använts och en enkät delades ut bland deltagarna på Hälsotorget för att ta reda på uppfattningar och åsikter. Majoriteten av deltagarna var kvinnor och pensionärer och både män och kvinnor var nöjda med verksamheten och det personliga bemötandet. Vissa av deltagarna hade förslag på hur verksamheten kan utvecklas för att bättre passa fler av befolkningen i Katrineholm. Verksamheten fungerar som en social arena med tillgång till råd och stöd och fysisk aktivitet.</p><p>Nyckelord: hälsofrämjande arbete, Hälsotorget, kvantitativ metod, projektteori</p>

<p>Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, samtidigt som relationen mellan banken och företaget i olika utsträckning kan påverka hur styrverktygen används.</p>

<p>Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen.</p><p> Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent. Könsfördelningen hos respondenterna i undersökningen var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland våra respondenter kan det utläsas att det generellt existerar en positiv upplevelse kring att Trollhättan Stad som arbetsgivare väljer att erbjuda någon form av friskvård till sina anställda. Dock är inte utnyttjandet av dessa lika stort i relation till respondenternas positiva attityder till friskvård. Dessutom uppvisas en generell tillfredsställelse i upplevd arbetsmotivation, vilket delvis exemplifieras genom en hög meningsfullhet och motivationsnivå bland respondenterna. Resultatet påvisar genomgående att det existerar tendenser, som uppvisar att regelbundet friskvårdsutnyttjande är en faktor som kan samvariera med den upplevda motivationen hos de anställda på en arbetsplats. Däremot får dessa tendenser ses som relativt svaga då det är komplicerat att identifiera kausaliteten mellan dessa ämnesområden.</p><p> Vi menar att eventuella insatser för att förbättra de kommunanställdas utnyttjande av betald friskvård, främst bör inriktas på de som mer sällan eller aldrig väljer att utnyttja någon form av betald friskvård. Detta då det troligen hade gett störst effekt på organisationens verksamhet, då ett brett utnyttjande av samt positiva attityder till friskvårdsförmånerna, är en god förutsättning för en främjande arbetssituation. Dessutom menar vi att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att uppnå denna främjande arbetssituation, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad arbetsmotivation för den enskilde individen.</p>