Rosengård är beläget i östra Malmö vilket polisen upprättat som ett utsatt område.Problematiken kring den öppen narkotikahandel sker i dagsläget frekvent på platseri området, främst söder om Amiralsgatan som klassats som ett särskilt utsatt områdemed hot spots. Inom den öppna narkotikahandeln ingår innehav, bruk ochöverlåtelse av narkotika och är fokus för materialet i studien. I april år 2018beviljades ansökan om kamerabevakning i Rosengård för att reduceranarkotikabrott. Kunskapen om kamerabevakningens brottsförebyggande effekt pånarkotikabrott vid hot spots är begränsat i svensk kontext. Effekten avkamerabevakning är omtalad eftersom forskare påvisat att brotten kan upphöra menäven förflyttas till närliggande områden. Syftet med den aktuella studien är därmedatt utvärdera kamerabevakningen på hot spots i Rosengård mellan åren 2016 till2019, särskilt söder om Amiralsgatan. Studien undersöker om kamerabevakning ären effektiv metod för att förebygga, förhindra och avslöja den öppnanarkotikahandeln, eller om brotten förflyttas till närliggande områden.Föreliggande studie genomförs med en kvantitativ ansats, där en utvärdering viaför- och eftermätningar görs utifrån brottsdata från Polismyndighetensärendehanteringssystem rationellanmälningrutin (RAR). Studiens urval valdesutifrån interventionsområdet Rosengård med Kroksbäck/Bellevuegården somkontrollområde samt Annelund, Persborg och Augustenborg som närliggandejämförelseområden. Resultatet som uppkommit genom analys visade att innehav,bruk och överlåtelse av narkotika hade ökat i Rosengård efter kamerabevakningenimplementerades. Kameran fungerade för att avslöja narkotikabrott, men inteförebygga och förhindra. Resultatet visade på en potentiell förflyttning avnarkotikabrott till de närliggande jämförelseområderna men inte i vilkenomfattning. Vidare forskning bör bedrivas gällande den fortsatta effekten avkamerabevakningen i Rosengård efter år 2019, för att kunna utveckla resonemangetom kamerabevakningen även kan förebygga och förhindra narkotikabrott. / Rosengård in the eastern parts of Malmö has been established as a vulnerable areaby the police. Problems with open drug trafficking is currently occurring frequentlyin the area, mainly south of Amiralsgatan, which is classified as a particularlyvulnerable area with hot spots. Open drug trafficking includes possession, use andtransfer of drugs - which is the focus of the material in this study. In April year2018, an application for camera surveillance in Rosengård was granted with thepurpose to reduce drug crime. The knowledge of the camera surveillance crimeprevention effect on drug crimes in hot spots is limited in the Swedish context. Theeffect of camera surveillance is widely debated since researchers have shown thatthe crimes can cease but also move to nearby areas. The purpose of the current studyis thus to evaluate the camera surveillance on hot spots in Rosengård between year2016 and 2019, especially south of Amiralsgatan. The study investigates whethercamera surveillance is an effective method for preventing, averting and revealingopen drug trafficking, or if the crimes are being moved to nearby areas. The presentstudy is conducted with a quantitative approach, where an evaluation via pre- andpost-measurements is made on the basis of crime data from the Police Authority'sRational Reporting Routine (RAR). The study sample was chosen based on theintervention area Rosengård with the control areas Kroksbäck/Bellevuegården andnearby comparison areas Annelund, Persborg and Augustenborg. The results of theanalysis showed that possession, use and transfer of drugs had increased inRosengård after the camera surveillance has been implemented. The camera workedto detect drug offenses, but did not prevent and avert. The results showed a potentialrelocation of drug offenses to the nearby comparison areas, but not to which extent.Further research should be conducted on the continued effect of the camerasurveillance in Rosengård after 2019, in order to develop the reasoning whether thecamera surveillance can also prevent and avert drug offenses

Syfte: Syftet med arbetet var att kartlägga kvinnors erfarenheter av barnmorskans roll att informera och stödja i samband med kejsarsnitt. Metod: Kohortstudie med en kvantitativ ansats och webbaserade enkäter tillämpades. Resultat: Av deltagarna (n=195) svarade majoriteten (n=142) att kunskapen som fanns inför kejsarsnittet mestadels inhämtats via internet medan nio procent (n=17) svarade att kunskapen erhållits av barnmorskor. Resultatet visar att 39 procent (n=76) av kvinnorna uppfattade informationen på BB som dålig eller mycket dålig. Majoriteten av kvinnorna som genomgått ett planerat kejsarsnitt (n=68) ansåg att stödet under förlossningen varit mycket bra eller bra.  Slutsats: Kvinnorna uppfattade informationen från förlossningen bättre än den informationen som givits på barnmorskemottagningen och BB. Kvinnor som genomgått ett planerat kejsarsnitt uppfattar barnmorskans stöd genom hela vårdkedjan bättre än kvinnor som genomgått akut eller urakut kejsarsnitt. Kliniska implikationer: Under graviditet bör kvinnorna erhålla övergripande information angående kejsarsnitt oavsett planerat förlossningssätt. Det är även viktigt att vården individanpassas utifrån vilken typ av kejsarsnitt som kvinnan genomgått och att stöd samt information ges till kvinnan genom hela vårdkedjan.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanligt förekommande folksjukdom i Sverige, och egenvård är en central del i patienternas vardag. För att minska risken av försämring i sin sjukdom är det därmed väsentligt för patienterna att få adekvat patientundervisning om hur egenvården främjas. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva effekter av sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad för upprätthållandet av en god egenvård hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt innehållande 11 artiklar från Cinahl och Medline genomfördes. Resultat: En strukturerad pedagogisk omvårdnad visade förbättring på patienters symtomuppfattning, egenvårdshantering, egenvårdsbeteenden och minskade återinläggningar. Patienterna visade dessutom förbättrad kunskap om mat- och vätskerestriktioner, läkemedelsföljsamhet och fysisk aktivitet. Slutsats: Sjuksköterskans pedagogiska omvårdnad kan vara fördelaktig i arbetet med att befrämja egenvården hos patienter med kronisk hjärtsvikt.

This thesis examines how risk taking and type of personality is connected. Using the HEXACO personality test to determine which type of person the respondents are. The thesis define risk taking from both civilian literature as well as military literature. The purpose for this thesis being to map the connection between risk taking and type of personality. In the long run the thesis aims to be able to discuss which individuals should serve in specific positions when their risk taking is accounted for.    Previous studies lack a clear military alignment towards a tactical level. These studies have studied risk in a military context but then connected with civilian research and not on a tactical, and more hands-on level. HEXACO and risk taking have been studied together in previous studies but in a civilian context. This thesis aims to tie these two areas of research together.   The result of the analysis gave no answer that was statistically significant. The factors from HEXACO analyzed was H, X, C and O. The E and A factor were not analyzed due to lack of research on which to build hypothesis. A correlation between the H-factor from HEXACO and risk taking can be observed but it was not statistically significant. The area needs more research which should mainly be aimed at the H-factor in relation to risk taking.

Försummelse är ett diffust och globalt folkhälsoproblem som medför förödande konsekvenser. Försummelse är svårt att upptäcka och innefattar en oförmåga att tillgodose barnets behov såsom trygghet, omsorg, vård, stimulans och utbildning. Prevalensen är ett mörkertal och försummelse är statistiskt underrapporterat. Distriktssköterskor inom primärvården träffar barn dagligen och har skyldighet att orosanmäla vid blotta misstanke om att barn far illa. Under covid-19 pandemin har samhället blivit utsatt för hård press och mycket talar för att försummelsen har ökat under pandemin. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskor inom primärvård och deras kunskap om försummelse av barn samt om covid-19 pandemin påverkat förekomsten. Studiens metod är en kvantitativ tvärsnittsstudie, baserad på en enkät, med både fasta och öppna svarsalternativ, där de slutna frågorna analyserats kvantitativt och de öppna frågorna tematiseras med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att år av arbetserfarenhet inom primärvården samt specialistutbildning är av betydelse och kan vara avgörande för att upptäcka och upprätta orosanmälning av barn utsatta för försummelse. specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården är bättre på att upptäcka försummelse och upprättar orosanmälningar i högre utsträckning än distriktssköterskor inom vårdcentral. Det föreligger en kunskapslucka inom forskning där mer studier behövs specifikt gällande försummelse. En osäkerhet i bedömning av hur allvarlig situation barnet befinner sig är starkt förknippat med distriktssköterskans erfarenhet. Tydligare verksamhetsrutiner behövs och kunskapsutbyte mellan distriktssköterskor önskas. Pandemin har påverkat samarbetet mellan distriktssköterskor och andra professioner genom att möten blivit mer digitaliserade. Att förebygga försummelse är en viktig åtgärd för en hållbar utveckling.

I den här studien har Swedish Matchs marknadsföring av produktlinjen ZYN undersökts, med fokus på marknadsföring genom gratisprover. Då produktkategorin nikotinpåsar inte regleras av Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter har Swedish Match helt andra möjligheter att marknadsföra ZYN än företagets tobaksprodukter. Syftet med studien var att undersöka fenomenet utifrån den teoretiska modellen Tri-component attitude model och undersöka hur gratisprover påverkar konsumenters attityd och framtida köpbeteende. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ metod där en elektronisk webbenkät skickades ut som gav 185 svar. Resultatet visade att gratisprovet inte hade någon effekt på den kognitiva delen, men den affektiva delen av attitydskapandet. Vidare visade resultatet att gratisprovet faktiskt hade en effekt på framtida konsumentbeteende. Slutsatserna som drogs i studien var att Tri-component attitude model inte var rätt teori för att studera fenomenet, att det gratisprovet påverkade den affektiva delen, men inte den kogntiva delen. Det resultatet bör dock ses som en indikator, och inte som en vetenskaplig sanning på grund av implikationer med vald teori och metod. Slutsatsen drogs också att det finns ett orsak-verkan samband mellan gratisprovet och framtida konsumentbeteende.

Inledning Detta arbete är en studie som undersöker hur de digitala verktygen används i praktiken i förhållande till vad som står i våra styrdokument därtill undersökes hur de verksamma förskollärarna upplever digitala verktyg och vad de har för erfarenheter. Syfte Syftet med vårt examensarbete är att öka förståelsen kring hur de digitala verktygen används i förskolans verksamhet. Vi vill också undersöka pedagogernas upplevelser och erfarenheter kring användningen av digitala verktyg. Detta syftet ställs med hjälp av frågeställningen ” Hur är pedagogernas upplevelser och erfarenheter av digitala verktyg?” samt ”Hur använder pedagogerna digitala verktyg och i vilket syfte?”BakgrundMajoriteten av alla barn i förskoleåldern har använt internet. Samtidigt så har regeringen utfärdat ett mål som innefattar att verksamma förskollärare ska se till att barnen i förskolans verksamhet ska utveckla sin digitala kompetens. Men är förskollärarna beredda att möta detta mål? Besitter förskollärarna tillräcklig digital kompetens för att själva lära ut detta till barnen? Tidigare forskning visar att många lärare känner att de saknar grundläggande digital kompetens. Detta kan påverka deras syn på hur de integrerar digitala verktyg i undervisningen och saknaden av relevant kompetens kan också påverka i vilken utsträckning de faktiskt använder digitala verktyg. Metod och teori Vi intar i denna studie ett kvantitativt forskningsperspektiv med kvalitativa inslag. Detta gör vi genom att både ha stängda och öppna frågor i vår enkätundersökning. Totalt svarade 23 stycken förskollärare på enkäten. Vi skriver vår studie utifrån sociokulturella perspektiv samt Säljös (2014) teorier om medierande redskap och artefakter. Resultat Vår undersökning visar att förskollärarna till stor del vill använda sig av digitala verktyg i större utsträckning än vad de gör idag då majoriteten inte använder digitala verktyg mer än 1–2 gånger i veckan. Förskollärarna känner endast till viss del att de kan nå upp till de mål som läroplanen har satt ut angående digitala verktyg. De allra flesta förskollärarna beskriver också att de önskar ytterligare kunskaper i hur man kan använda sig av digitala verktyg i undervisningssyfte och att många av dessa känner sig mindre självsäkra i hur de ska använda dessa verktyg tillsammans med barnen. Dock finns även en positiv inställning till att digitala verktyg kan utgöra en viktig del i undervisningen om de används i rätt syfte.

I denna studie analyserades en lärobok i svenska för årskurs 7–9 med syfte att undersöka hur ett internationellt perspektiv tillämpas för att representera kulturell mångfald. Läroboken som analyserades är Portal och publicerades 2012 av förlaget Gleerups Utbildning AB. Med hjälp av kvantitativ metod gjordes en sammanställning av lärobokens litterära utdrag samt alla namn som förekommer i den. Resultaten av studiens kvantitativa data visar att det är ett västerländskt perspektiv, snarare än ett internationellt, som dominerar och att namnen som förekommer skänker litet utrymme för personer med annat ursprung än västerländskt att spegla sig i lärobokens representation. Dessutom analyserades Portals innehåll kvalitativt med kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen visade att läroboken inte lever upp till styrdokumentens riktlinjer gällande det internationella perspektivet och förmedling av demokratiska ideal eftersom den konstruerar en hegemonisk differentiering mellan ”vi” och ”de andra” samt förmedlar en västerländsk norm av postkolonial karaktär.

Syftet med studien är att undersöka autentisk femvertising från ett kvinnligt konsumentperspektiv. Detta görs genom att utforma en generaliserad modell av vad som anses vara av betydelse för att femvertising ska upplevas autentiskt. Vidare undersöks hur olika generationer förhåller sig till autentisk femvertising. Studien utgick från en kvantitativ metod med deduktiv ansats, där en enkätstudie genomfördes. Insamlad data från 151 respondenter analyserades med av explorativ faktoranalys för att framställa den generella modellen. Därefter genomfördes ANOVA-analys och Post Hoc test för att studera eventuella skillnader mellan generationer. För att femvertising ska upplevas som autentisk identifierades sex dimensioner av betydelse: Trovärdighet, Kontinuitet, Igenkänning, Mångfald, Respekt och Utmaning av stereotyper. Jämförelse av resultatet med avseende på olika generationer visade att det fanns en signifikant skillnad mellan Generation X och Generation Z för dimensionen Kontinuitet. Övriga dimensioner påvisade ingen skillnad vilket ger slutsatsen att autentisk femvertising har liknande betydelse över generationsgränser.

Detta är en kvantitativ studie som undersöker bildlärarstudenter på Malmö Universitet ochderas relation till digitala verktyg i bildämnet samt hur säkra de känner sig på att undervisamed dessa verktyg. Vidare undersöks studenternas åsikter om bildlärarutbildningensämnesspecifika innehåll med fokus på digital bild. Arbetet utfördes med kvantitativ metodoch resultatet baseras på en enkätstudie utskickad till bildlärarstudenter på MalmöUniversitet, enkäten nådde ut till ungefär 90 studenter men endast 38 svar skickades tillbaka.Dessa 38 svar utgör således grunden för arbetets resultat och diskussioner. Resultatet visar attbildlärarstudenterna på Malmö Universitet oftast har tidigare erfarenhet av både analogt ochdigitalt bildskapande samt att en majoritet också brukar skapa bilder på sin fritid. De flestastudenter har läst en gymnasieutbildning som varit särskilt inriktad mot bild, något somstudenterna uppgett är en vanlig källa till deras tidigare erfarenheter av digitalt bildskapande.Studien visar också att en kraftig majoritet av bildlärarstudenterna upplever att de har fått övaför lite på digitalt bildskapande under bildlärarutbildningen och att de känner sig osäkra på attbedriva undervisning med digitala verktyg. Avslutningsvis tyder resultatet på attbildlärarstudenterna trots sin osäkerhet är intresserade av att lära sig hantera digitala verktygoch att de vill använda sig utav dessa i sin framtida undervisning.