The aim of this thesis is to analyze the academic discipline translation studies; the analysis centers upon bibliometric aspects, and is carried out chiefly by means of quantitative methods, enabled by the databases Web of Science and Scopus as well as by the corpus-linguistic software Wordsmith; however, this quantitative focus is complemented by auxiliary qualitative means of investigation, i.e. a discourse-analytically oriented study of a corpus of domain-endemic reviews. A number of core journals are analyzed in order to show what and whom are cited in translation studies, and, furthermore, what adjacent domains hold sway over it; attention is also given to influential authors, regions and languages operating within the domain. It is shown that the domain under scrutiny is quite differentiated, even fragmentary; the term pluricentric is used to describe this tendency towards sprawling. No superior authors (in terms of publication frequency) emerge, which arouses the suspicion that the domain may be conditioned by a hierarchical divide between journals and monographs. Furthermore, it is clear that translation studies is a eurocentric domain: European languages dominate. This is, however, a contested state-of-affair; debates rage within the domain, evidencing a vibrant yet also discordant characteristic. The thesis also contributes to a meta-theoretical advancement within bibliometrics; it does so by showing the benefits and limitations of using quantitative tools to examine a domain located squarely within the humanities; the main contribution, however, lies in suggesting that qualitative methods are relevant to bibliometric endeavors, and in illustrating how such methods can be brought to bear on a somewhat overlooked genre, namely the scholarly review. Also worthy of note within this thesis is the cultural-studiesque critique of reified analytical categories within bibliometrics; such humanities-fueled critique is to be encouraged, and will hopefully flourish in future scholarly projects. This is a two years master’s thesis in the field of library and information science.

År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledande befattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftet med bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar. Våren år 2006 visade Sveriges Televisions, Uppdrag Granskning, två reportage angående verkställande direktörers bonusprogram och riskerna med dessa. Dessa reportage skapade ett intresse hos oss att studera de prestationsbaserade lönerna hos ett antal företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vi valde att studera den prestationsbaserade lönen i jämförelse med företagsresultat samt aktieutveckling. Detta eftersom vi ville studera om den prestationsbaserade lönen är beroende av dessa komponenter eller inte. Syftet med vår studie är att förklara i vilken utsträckning den prestationsbaserade lönen påverkas av olika komponenter. Vi kommer dessutom att jämföra den rörliga lönens utveckling under en femårsperiod med ett antal komponenter. Problemet studeras utifrån en positivistisk kunskapssyn eftersom vi inte är intresserade av att skapa förståelse genom ord för det material vi erhåller som en hermeneutisk kunskapssyn innebär. Utan vi vill se om det finns ett samband mellan ett antal komponenter och den mängden bonus de verkställande direktörerna erhåller. Vi läste först in oss på ett antal teorier och utvecklade därefter en hypotes, det vill säga ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ metod användes eftersom vi har en testande problemställning, vill granska ett stort antal enheter samt se samband och variationer i datan. Den teoretiska referensramen består av ett antal teorier som till exempel agentteorin, de verkställande direktörernas kraftiga löneutveckling, armlängdsmodellen, styrelsens utvärderingsarbete angående den verkställande direktörens prestation, lönen kopplad till företagets resultat, ett antal nyckeltal, konjunkturen samt lagstiftning. Utifrån dessa teorier analyserar vi det empiriska materialet från de 16 olika företagens årsredovisningar. Vi fann att den verkställande direktörens rörliga lön i liten utsträckning följer de studerade komponenterna.

Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag. Svaren analyserades sedan i SPSS. Studiens resultat visar att det föreligger vissa signifikanta skillnader i hur små och medelstora företag bedriver friskvårdsarbete. De medelstora företagen erbjuder friskvård i större utsträckning än de små företagen. Beträffande ledningens attityd till friskvård anser de flesta företag, oavsett storlek, att friskvårdsarbete är viktigt, att det främjar anställdas hälsa, att det gynnar företagets ekonomi samt att ledningens attityder påverkar hur lyckad en friskvårdssatsning blir. Studiens resultat visar även att somliga av de små och medelstora företagen kommer att utöka antalet friskvårdsaktiviteter inom de närmsta två åren.

Denna uppsats vetenskapliga grund hämtas främst från ekofeminism med tanken om jämställdhetsarbetets samband med miljövård, samt närvarons politik med teorier kring representationens betydelse för den politik som förs. Ekofeministisk teori menar att det finns betydelsefulla samband mellan förtrycket av kvinnor, icke-vita människor, och fattiga på ena sidan och den icke-mänskliga naturen på andra sidan. Detta innebär att kvinnor på ett bättre sätt förstår det förtryck som finns mot icke-mänsklig natur än män. Teorin om närvarons politik menar att det styrande idéfokuserade politiska systemet går miste om viktiga perspektiv och kunskaper som en mer representativ politik kan ge. Närvarons politik utgår från att politiskt underrepresenterade sociala grupper kan bidra med perspektiv och kunskaper som annars förblir ohörda. Utifrån grunden i dessa två vetenskapliga teorier syftar denna uppsats till att undersöka det potentiella sambandet mellan kvinnorepresentationen i EUländernas parlament och EU-ländernas miljöprestanda i Yale University Environmental Performance Index. Detta samband testas med sambandsmåttet Pearsons r samt en multipel regression där fler förklaringsvariabler kontrolleras. Resultatet visar att ett positivt samband existerar och kvarstår även vid kontroll av andra förklaringsvariabler med multipel regression. Dock kan endast 45,8% av den multipla regressionsmodellens variation förklaras av de oberoende variablerna. Det finns alltså relativt stort utrymme för felmarginal, samt att andra faktorer påverkar den beroende variabeln EPI. Resultat ger en statisk bild av verkligheten och kan endast ge svar om sambandet mellan de utvalda variablerna med de avgränsningar som satts och kan inte ge några allmänna sanningar om kvinnorepresentationens betydelse för miljöarbetet i allmänhet. Denna uppsats har belyst sambandet mellan kvinnorepresentationen i EU-ländernas parlament samt deras miljöprestanda utifrån Yale Univeristy Environmental Performance Index. Studien bidrar med intressanta indikationer om kvinnorepresentationens betydelse för det nationella miljöprestanda arbetet samt ger inspiration och stöd för ny kvalitativ forskning inom ämnet.

Den här studien har genomförts för att undersöka hur attityder kan påverkas av den sociala interaktionen som uppstår i mötet, mellan den arbetssökande ungdomen och handläggaren på Arbetsförmedlingen. Studien har genomförts kvantitativt med hjälp av elektroniska enkäter som vi har publicerat på Facebook, och länkat i ett mail till samtliga studenter på högskolan i Skövde. Målgruppen på våra respondenter var mellan 19-23 år och med kravet om att de skall eller har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien är att undersöka bland annat hur handläggarens engagemang påverkade den arbetssökande individen till att aktivt söka arbete efter det första besöket på Arbetsförmedlingen. Exempel på andra variabler vi har valt att studera är om handläggarens ålder och tillgänglighet påverkar den arbetssökandes inställning till denne, respektive engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Teorierna vi valt att utgå ifrån har varit attributionsteorin, kognitiv teori och social identitet. Resultatet visade på ett signifikant samband, som innebar att handläggarens engagemang påverkar den arbetssökandes fortsatte engagemang till att söka arbete. Även handläggarens ålder och tillgänglighet hade signifikanta samband och påverkade därför den arbetssökande ungdomens inställning gentemot denne, samt engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Tidigare forskning har bland annat visat att interaktionen mellan handläggaren och den arbetssökande ungdomen är av vikt. Vi har kommit fram till att det bemötandet ungdomen får av handläggaren är av betydande art i fråga om attityder gentemot hur de betraktar Arbetsförmedlingen som organisation.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer. För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal). I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna. Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått. För samtliga värden gällande Swedbank föreligger positiv autokorrelation.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar och äldre personer använder allt fler läkemedel. Med stigande ålder sker kroppsliga förändringar vilket ökar risken för läkemedelsbiverkningar/-interaktioner. Dessa läkemedelsrelaterade problem kan minska livskvaliteten för äldre personer men sjuksköterskor/distriktssköterskor kan med rätt kunskaper och genom att arbeta tvärprofessionellt bidra till att minska problemen. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor och distriktssköterskor inom hemsjukvård uppfattar kunskaper om läkemedel samt det tvärprofessionella arbetet kring läkemedel. Metod: Studien hade en kvantitativ design och genomfördes som en enkätstudie riktad till sjuksköterskor/distriktssköterskor inom hemsjukvård. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS 22. För korrelationer användes Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s rangsummetest och Spearman´s rangkorrelation. Resultat: Deltagarna ansåg att läkemedelskunskaper var viktiga men att det var svårt att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Distriktssköterskorna kände sig säkrare på läkemedelsrelaterade frågor efter sin utbildning. Deltagarna ansåg att det fanns otillräckligt med tid avsatt med läkare och omvårdnadspersonal för att diskutera läkemedelsrelaterade frågor. De kände sig trygga med att omvårdnadspersonal tog kontakt vid läkemedelsrelaterade problem men upplevde att det var svårt att få tag på läkare tillräckligt snabbt. Konklusion: För att minska läkemedelsrelaterade problem inom hemsjukvården finns behov av ökade läkemedelskunskaper hos sjuksköterskor/distriktssköterskor samt ökat samarbete med läkare och omvårdnadspersonal. / Background: Average life span in Sweden is increasing and elderly use more and more medication. With age, alterations in body constitution take place, leading to an increased risk of adverse drug reactions. These drug related problems can decrease quality of life for elderly people but with right knowledge and by working multidisciplinary nurses/district nurses can decrease them. Aim: The aim was to study how nurses and district nurses within home nursing view drug knowledge and multidisciplinary work on drugs. Metod: A quantitative design was used and the study was conducted as a questionnaire survey, adressed to nurses/district nurses within home nursing. Data was analysed using the statistics software of SPSS 22. Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s sign-rank test and Spearman´s rho were used to find statistical correlations. Results: The participants considered drug knowledge to be important but found it hard to identify drug related problems. The district nurses felt more secure in drug related issues after graduation. The participants considered that the amount of time scheduled with physicians and nursing assistants to discuss drug-related matters were insufficient. They felt confident in that nursing assistants would contact them in event of adverse drug reactions but stated it was hard to reach physicians quickly enough. Conclusion: To decrease drug related problems within home nursing there is need for increased drug knowledge amongst nurses/district nurses as well as an increased cooperation with physicians and nursing assistants.

Miljöbedömning används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som ett planerat projekt kan medföra. Enligt miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande för att främja en hållbar utveckling. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett dokument som tas fram i miljöbedömningsprocessen och ska beskriva den identifierade påverkan samt göra en samlad bedömning av dess konsekvens. Metoden idag för att genomföra en samlad bedömning bygger på en kvalitativ jämförelsematris där konsekvensen är ett utfall av kombinationen av värdet på miljöaspekten samt påverkan ett projekt har på miljöaspekten. Konsekvensen redovisas sedan som en färg.    En litteraturstudie genomfördes med syfte att granska den nuvarande metodiken och dess brister samt alternativ till dagens metodik. De huvudsakliga bristerna ansågs vara avsaknad av transparens, tydliga riktlinjer samt att fler nyanser i bedömningen var önskvärt. En kvantitativ metod, där siffror används istället för färger, ansågs vara ett alternativ som skulle kunna vara en del av lösningen.    En studie genomfördes för att undersöka hur denna kvantitativa metod skulle kunna utformas matematiskt. Konsekvensen är en kombination av värdet och påverkan, där det undersöktes om det ska beskrivas som en summa eller en produkt. En enkät skickades ut till MKB-utövare i branschen, där bedömningar av ett fiktivt MKB-scenario samlades in och analyserades utifrån tre olika matematiska modeller. Detta resulterade i att för en kvantitativ beskrivning av konsekvensen, z, som en kombination av påverkan, x, och värdet, y, var det matematiska uttrycket <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" /> lämpligast att använda. / Environmental assessment is used to get an overall view of the environmental impact a planned project can lead to. According to the Swedish Environmental Code, the purpose of an environmental assessment is to integrate environmental aspects into planning and decision making as to promote sustainable development. An Environmental Impact Assessment (EIA) is a document produced in the environmental assessment process and describes the identified impact and makes a comprehensive assessment of its impact. The basis for an overall assessment is based on a qualitative comparative matrix where the consequence is an outcome of the combination of the value and the impact for one aspect, the consequence presents as a color.   A literature study about the review of the current methodology and its shortcomings as well as alternatives to today's methodology was conducted. The main shortcomings were lack of transparency, clear guidelines and more variety in the assessment were desirable. A quantitative method, using numbers instead of colors, was considered an option that could be part of the solution.   A study was conducted to investigate how a quantitative method could be designed. In order to quantify the consequence instead of using a color, an examination how this expression would look like mathematically was performed. The consequence is a combination of the value and impact, where it was examined whter it should be described as a sum or a product. A survey was sent to EIA practitioners, assessing a fictitious EIA scenario was collected and analyzed based on three different mathematical models. The thesis resulted in, for a quantitative description of the consequence, z, as a combination of influence, x, and the value, y, the mathematical expression <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" />  was most suitable to use.

This study discusses whether an individualized news consumption leads to a fragmentationamong readers, to the extent that news of social importance, that contribute to a democratic debate are neglected or missed. Areas of interest are how students of a university in the western part of Sweden consume news and in what ways, through the internet, smartphones, computers or newspapers as well as what genres of news are consumed. The uses and gratification theory and theory of the public sphere constitute the theoretical framework of the study. The method used is that of a quantitative nature, more specifically surveys conducted online. The study was not representative for the total population and thus only expresses itself regarding the answers given by the respondents. Finally, the study finds that the respondents use the possibility of an individualized media content more as a tool to consume a little extraof the news genres they find interesting rather than neglect traditional news media completely.

Trots att antalet medier via vilka vi människor kan kommunicera med varandra är högre än någonsin, är talad interaktion något unikt betydelsefullt för våra mänskliga samhällen och relationer och därför ett ständigt relevant forskningsområde. Denna studie undersökte kvantitativa skillnader i hur människor konverserar med en talbaserad chattbot jämfört med en mänsklig konversationspartner, då de utförde en uppgift utformad för att skapa jämförliga dialoger. Resultatet visade på att konversationerna med chattbotten var mindre effektiva och ledde till sämre prestation i uppgiften. Dessutom påvisades att deltagarna använde en kortare genomsnittlig turlängd i konversationer med chattbotten, samt signifikanta skillnader i ordvariation mellan de två betingelserna. Dessa skillnader kan bero på att människor anpassar sitt språk efter sina uppfattningar av chattbottens kommunikativa egenskaper, och innebär att möjligheten att generalisera egenskaper hos människors tal i konversationer med liknande artificiella dialogpartners till konversationer med människor kan vara begränsad.