<p>Genom uppsatsen framkommer det hur organisationskulturen på Migrationsverkets avdelning för bosättning påverkar handläggarna som arbetar där och hur deras användning av etik förändras.</p>

No description available.

Genom uppsatsen framkommer det hur organisationskulturen på Migrationsverkets avdelning för bosättning påverkar handläggarna som arbetar där och hur deras användning av etik förändras.

No description available.

Denna uppsats handlar om att undersöka hur ett antal handläggare på Försäkringskassan upplever sin yrkesroll och arbetssituation. Mitt undersökningsfokus ligger på eventuella motstridigheter i yrkesrollen och hur de hanterar dessa. Studien har en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide använts. Mina teoretiska utgångspunkter är Giddens teori om behovet av tillit i det moderna samhället och Webers byråkratiteori. Dessutom inbegrips Halloch Lundquists teorier och tankar om vad som kännetecknar arbetet i offentlig förvaltning, både Hall och Lundquist är inspirerade av Webers teorier. Mitt resultat visar att handläggare inom Försäkringskassan upplever en ambivalens, dels i sin yrkesroll men också i själva beslutsfattandet. För att hantera denna ambivalens söker de stöd i lagar och regler, i tidigare beslut men också hos sina kollegor. Det visar sig också att längre erfarenhet ger ett visst skydd, ger mer distans, till ambivalensen i yrkesroll och beslutsfattande.

Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept.  En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

De senaste årtiondet har invandringen till Sverige ökat kraftigt vilket ger instanser som arbetar med denna grupp större ansvar och med detta ansvar kommer också högre krav. Då arbetslösheten för utrikesfödda är högre än hos den inrikesfödda delen av befolkningen så vill vi se hur arbetsförmedlingen jobbar med denna stora och viktiga grupp och om det finns skillnader i arbetssättet kontra hur man arbetar med inrikesfödda. Vi har intervjuat personer med erfarenhet av gruppen utrikesfödda på två AMS kontor i två större norrländska städer och sett hur arbetet på dessa arbetsplatser ser ut med den här gruppen. Mer specifikt hur det dagliga arbetet ser ut, vilka vanliga problem finns det och vilka dilemman utsätts handläggarna för. Våra resultat visar att arbetssättet visst skiljer sig åt då människor som kommer till Sverige många gånger har mer grundläggande behov än någon som bott här hela sitt liv och att det vid flertalet tillfällen inte ens handlar om jobb i ett första möte med en handläggare, utan snarare om att få en fungerande och duglig vardag. Vi konstaterar att integreringen är och har under en längre tid varit en oerhört långsam process som stått på tomgång de senaste åren. Vad som behöver göras är svårt att sätta fingret på då allt från resurser till högre prioritering bör ses över men att personer som kommer till Sverige i hopp om en nystart blir inkastad i ett system med årslånga köer för att få komma ut på den svenska arbetsmarknaden gynnar ingen.

De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning.   Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell. Det är dock inte helt entydigt vad detta innebär och vad det får för effekter på den konkreta handläggningen. Utan en precisering av vad den professionella ambitionen innebär kan det uppstå en diskrepans mellan vilken professionalism som Försäkringskassan eftersträvar och vilken som i praktiken finns hos enskilda handläggare. Om handläggarna uppfattar sin professionella roll olika är det möjligt att detta får effekter på deras handläggning. Uppsatsens syfte blir således att undersöka huruvida en handläggares uppfattning av sin yrkesroll som personlig handläggare påverkar hur handläggaren agerar inom sjukfallsärenden som denne handlägger. Följande frågeställning är vägledande för genomförandet av studien.   Påverkar personliga handläggares uppfattning av sin professionella roll deras agerande inom sjukförsäkringen?   Det finns huvudsakligen två inflytelserika professionella ideal inom offentlig verksamhet – dessa är yrkesbaserad professionalism och organisatorisk professionalism. Trots att båda har samma begrepp för att beskriva sina respektive metoder för att organisera offentlig verksamhet finns det grundläggande och långtgående skillnader dessa emellan. I denna uppsats appliceras dessa teoretiska utgångspunkter på ett omfattande empiriskt material för att kunna studera syftet.   I studien kombineras en omfattande enkätundersökning med data från de sjukfallsärenden som handläggarna handlägger för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan hur handläggarna ser på sin yrkesroll och hur de agerar inom sjukfallsärenden. Utifrån teorin skapas ett index som fungerar som mätinstrument för att klassificera handläggare som antingen yrkesbaserade eller organisatoriska i sin professionella roll.   Utifrån förefaller det rimligt att förvänta sig att organisatoriska handläggare ökar sannolikheten för att någon arbetsförmågeprövning genomförs medan yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten att någon utredning genomförs.   Resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att utredningar och arbetsförmågeprövningar genomförs.  Resultaten indikerar att handläggares professionella roll påverkar deras agerande i sjukfallsärenden de handlägger. Uppsatsens viktigaste resultat sammanfattas enligt följande:   Handläggares uppfattning av sin yrkesroll påverkar dennes agerande inom sjukfallsärenden de handlägger.   Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon arbetsförmågeprövning är genomförd inom 190 dagar.   Handläggare som uppfattar sin yrkesroll som yrkesbaserad ökar sannolikheten att någon utredning är genomförd inom 190 dagar.   Resultaten visar att åtgärder som genomförs inom sjukfallsärenden inte är helt oberoende av handläggare – en försäkrad som får en yrkesbaserad handläggare har större sannolikhet att få arbetsförmågeprövning och utredning genomförd inom 190 dagar. Denna skillnad kan möjligtvis ha en negativ inverkan på Försäkringskassans legitimitet men vad det innebär för sjukskrivnas möjlighet till rehabilitering och återgång till arbetslivet förefaller mer osäkert.   Resultaten visar även att det finns skillnader mellan vilka åtgärder olika typer av handläggare genomför inom sjukfallsärendena. Eftersom handläggares uppfattning av sin yrkesroll visar sig påverka den konkreta handläggningen är det rimligt att problematisera vilken typ av handläggare Försäkringskassan ämnar skapa och om nuvarande ambitioner får önskad effekt. Samtidigt som resultaten visar att yrkesbaserade handläggare ökar sannolikheten för att arbetsförmågeprövning och utredning genomförs indikerar tidigare forskning att Försäkringskassan utvecklas alltmer åt en organisatorisk professionalism.   En annan slutsats man kan dra av studien är att Försäkringskassan måste öka fokus på att skapa en gemensam värdegrund som omfattar handläggarnas konkreta arbete. Även om det finns betydande instruktioner för hur handläggarna ska agera vid vissa tillfällen i sjukförsäkringsärenden saknas en grundläggande konsensus kring vad det innebär att vara en handläggare inom sjukförsäkringen. Det är problematiskt om Försäkringskassans ledning driver ett ideal medan tusentals handläggare har en annan uppfattning om vad det innebär att vara handläggare inom sjukförsäkringen.   Denna studie kan i ett större sammanhang ses som en del av den diskussion som finns kring professionalism inom offentliga verksamheter. Inom flera områden som exempelvis skolan och hälso- och sjukvården har det framförts krav på att öka professionaliseringen inom verksamheten. Men innebörden av professionalism är inte självklar och det är en betydande skillnad mellan en organisatorisk professionalism och en yrkesbaserad professionalism. Innan förändringar genomförs kan det vara relevant att noga definiera vilken typ av professionalism organisationen eftersträvar. För medarbetare kan vilken typ av professionalism som eftersträvas få omfattande inverkan på deras konkreta arbetssituation.   Nyckelord Personlig handläggare, professionalism, Försäkringskassan, sjukförsäkringen.   Tack till Pathric Hägglund och Shirin Alhbäck-Öberg för tålmodig, utmanande och ambitiös handledning. Tack även till Per Molander, Nina Granqvist och Stina Simonsson på ISF som har gjort denna uppsats möjlig.

Denna studie innefattar tre utredande biståndshandläggares upplevelser av att använda sig av en metod som framtagits av forskningsinstitutet Nestor. Syftet med studien är att undersöka om bilder som kommunikationsverktyg kan tänkas hjälpa biståndshandläggare i kommunikationen med personer som lider av kognitiv svikt. Den metod som beprövas är specifikt framtagen för personer som lider av kognitiv svikt. Metoden kallas för samtal med bilder och är en låda med en grå bakgrundsmatta där utredaren lägger upp en bild i taget som utredaren och den enskilde samtalar om. Att arbeta med bilder inom kommunikation har visat sig vara positivt enligt tidigare studier. Detta är en kvalitativ studie med innehållsanalys som analysmetod. I den här undersökningen framkommer det att bilder som hjälpmedel är en positiv metod för personer som är i ett tidigt skede i sin kognitiva svikt enligt undersökspersonerna. Slutsatsen är att metoden är behjälplig för vissa personer med kognitiv svikt men att utförandet av boxen behöver utvecklas för att biståndshandläggarna skulle finna det möjligt att använda sig av metoden oftare.

<p>En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag.</p><p>Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag. Deras arbete består av en rad olika uppdrag, de ska följa lagens smala ramar samt individens behov men också följa kommunens tillgångar. Denna lag är en rättighetslag som innebär att individen har rätt till vissa insatser. I denna uppsats tittar jag närmar på hur en LSS handläggares arbetssituation ser ut, vilka problem och bekymmer kan de stötta på samt vad de egentligen anser om lagen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Detta för jag vill få en förståelse för hur LSS handläggare upplever sin arbetssituation och se erfarenheterna som den enskilda personen bär med sig. Jag har intervjuat sju LSS handläggare från fem olika kommuner. </p><p>För att förstå handläggarnas situation har jag tagit hjälp av tre olika sociologer, Ralph Lintons Rollteori, Max Webers teori om byråkrati samt idealtyper, C Wright Mills tolkning av koncepten problem och bekymmer.</p>