En individ med funktionsnedsättning ställs varje dag inför en rad olika svårigheter i vårt samhälle och de är ständigt i behov av att samhället finns till hjälps för dem. Varje individ är olika och behöver därför olika hjälp för att klara sin vardag. Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till så att individer med vissa funktionsnedsättningar får rätt insatser så att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag är LSS handläggare. Deras arbete är mycket betydelsefullt för individerna som är i behov av denna lag. Deras arbete består av en rad olika uppdrag, de ska följa lagens smala ramar samt individens behov men också följa kommunens tillgångar. Denna lag är en rättighetslag som innebär att individen har rätt till vissa insatser. I denna uppsats tittar jag närmar på hur en LSS handläggares arbetssituation ser ut, vilka problem och bekymmer kan de stötta på samt vad de egentligen anser om lagen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod. Detta för jag vill få en förståelse för hur LSS handläggare upplever sin arbetssituation och se erfarenheterna som den enskilda personen bär med sig. Jag har intervjuat sju LSS handläggare från fem olika kommuner. För att förstå handläggarnas situation har jag tagit hjälp av tre olika sociologer, Ralph Lintons Rollteori, Max Webers teori om byråkrati samt idealtyper, C Wright Mills tolkning av koncepten problem och bekymmer.

No description available.

Författare:     Moa Sjögren Titel:              Jämställd ledsagning? En studie om kvinnors och mäns tillgång till ledsagning i Kalmar län   Sweden has come a long way when it comes to equality between men and women, but there are still some areas that need improvement. In a study made in 2012 the statistics showed that more men, with autism, conditions resembling autism and developmental disabilities, use the escortservice according to LSS (The Law of support and service for disabled persons). The purpose of this study is to investigate how an information meeting, between the LSS-administrator and the individual who seek support, is executed. And what information is given to individuals with autism, conditions resembling autism and developmental disabilities. The method used for this study is semistructural interviews with eight LSS-administrators in six municipalities in Kalmar County in Sweden. In the analysis of the result, Yvonne Hirdman’s theory of gender and Charles R Bantz theory of organizations as socially constructed among others, was being used. The results showed no difference in the execution of the information meetings or the information that was provided to men and women with autism, conditions resembling autism and developmental disabilities. The inequality was not something the LSS-administrators had reflected over or discussed. The only difference shown was between the municipalities guidelines when it came to interpreting the law (LSS). After analyzing the result of the study with the chosen theories a possible explanation, for the statistics shown in the previous study that was made in 2012, was presented. The results and analyze showed that the LSS- administrators could have different perceptions about men and women, and therefore gave men and women different information.

Syftet med denna studie är att undersöka hur rättstillämpningen av LSS har förändrats över tid. Mer specifikt har vi undersökt hur LSS-handläggarna använder sig av praxis, hur yttre faktorer påverkar deras arbete och hur detta i sin tur påverkar rättstillämpningen. Detta görs genom att intervjua sex LSS-handläggare från Umeå, Skellefteå, Sundsvall och Timrå och en representant från brukarrörelsen genom en semistrukturerad intervjuform. Vi har sedan analyserat det insamlade materialet utifrån en konventionell innehållsanalys. I resultatet ligger fokus på brukarrepresentantens och LSS-handläggarnas upplevelser som senare i diskussion- och analysavsnittet sätts i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av tidigare forskning. Studiens resultat visar på det dilemma LSS-handläggarna befinner sig i genom deras roll som gräsrotsbyråkrater och myndighetsutövare. Rollen medför en svår sits för handläggarna där de slits mellan olika intressen i sitt arbete. Studien visar också på att det skett en förändring av rättstillämpningen av LSS och då främst förändringen av praxis som har blivit snävare. Vi diskuterar vidare hur detta påverkar handläggarnas dagliga arbete, hur rättstillämpningen går till och hur det i sin tur påverkar brukarna.

Följande uppsats baseras på kvalitativa intervjuer med sex LSS-handläggare inom Försäkringskassan och på kommunal nivå med syfte att undersöka sexualitetens utrymme och uttryck inom myndighetsutövningen kring LSS och personlig assistans. Genom ett crip- och queerteoretiskt ramverk undersöker jag på vilka premisser assistansanvändares sexuella liv och subjektsskapande tas i beaktning och kan främjas inom LSS- utredningarna. Empirin visar att sexualitetens utrymme inom dessa utredningar är mycket begränsat, sett till både lagstiftningens utformning, innehållet i myndigheternas vägledande dokument och efterfrågan från individer att ta dessa frågor i beaktning. Handläggarna betraktar således sexualitetens utrymme inom LSS som en icke-fråga, trots att tidigare forskning visar på att det råder ett strukturellt förtryck där sexualiteten hos personer med normbrytande funktionalitet osynliggörs. Utrymmet begränsas vidare genom att om sexualiteten hos personer med normbrytande funktionsvariationer väl ska göras någorlunda begriplig så begränsas den till en heteronormativ och kognitivt normfungerande kontext. Handläggarna målar upp en bild av en sexuell hierarki där den sexualiteten hos personer med funktionsvariationer som är privat, heteronormativ och kognitivt medveten placeras högst upp, medan den som är offentlig, icke-heteronormativ och kognitivt funktionsvarierad placeras nederst. Den funktionsvarierade sexualitetens existens och möjligheter till att främjas sker således på helt andra premisser än den funktionsfullkomliges.

Det moderna svenska välfärdssystemet har stora utmaningar med en åldrande befolkning som kräver mer resurser för att de äldre ska kunna leva ett värdigt liv.  En lösning för att kunna erbjuda alla den hjälp och stöd som behövs är ny teknologi. Ett exempel på relativt ny typ av hjälpmedel är trygghetskameror för övervakning av äldre personer i hemmet. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen kan komma att ställas inför nya frågeställningar i sin myndighetsutövning. Ett av dem är möjliga etiska dilemman som kopplas till beslut om nattstillsyn med hjälp av trygghetskamera. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på fem intervjuer med beslutshandläggare anställda vid Skellefteå kommuns äldreomsorg. I studien har biståndshandläggare beskrivit möjliga etiska dilemman kopplade till användning av trygghetskameror för nattstillsyn inom äldreomsorg. Syftet är att skapa förståelse om dessa etiska dilemmans inverkan på handläggarna och deras arbete, samt hur dessa dilemman löses. I studien kom det fram att handläggare inom äldreomsorg ofta träffar på olika typer av etiska dilemman. Studien visade inte på speciella etiska dilemman vid beslut om trygghetskamera. De etiska dilemman som biståndshandläggare har är av allmän karaktär och handlar om intressekonflikter och fundamentala humanistiska frågor. Det visade sig att biståndshandläggare oftast följde konsekvensetikens princip, diskursetikens dialogmetod och en blandning av plikt och konsekvensetik i sitt arbete. Etiska dilemman som uppstår i handläggarens arbete påverkar dem personligen och avspeglas i deras arbetssituation.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Hot och våld mot myndighetsutövande handläggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhälle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handläggarnas egna upplevelser i denna studie.</p><p>Syftet med studien är att studera myndighetsutövande handläggares föreställning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta påverkar deras arbetsvardag.</p><p>Uppsatsen är kvalitativ och baseras på intervjuer, urvalet består av 8 handläggare från Socialtjänsten och Försäkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att använda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byråkrati utifrån gräsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om männsikobehandlande organisationer.</p><p>Resultatet visar att de myndighetsutövande handläggarnas upplevelse och föreställningar inte riktigt överensstämmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. Handläggarna tycker att medias bild är uppförstorad och anser att hotfulla situationer är förhållandevis ovanliga. Resultatet visar också att handläggarna tänker mycket på sitt bemötande gentemot klienterna.</p>

SAMMANFATTNING Hot och våld mot myndighetsutövande handläggare inom olika myndigheter ökar i dagens samhälle, enligt statistik och media. Vi har för att öka kunskapen om detta valt att belysa de myndighetsutövande handläggarnas egna upplevelser i denna studie. Syftet med studien är att studera myndighetsutövande handläggares föreställning och upplevelse av den hotbild som finns riktad mot dem i deras arbetssituation och hur detta påverkar deras arbetsvardag. Uppsatsen är kvalitativ och baseras på intervjuer, urvalet består av 8 handläggare från Socialtjänsten och Försäkringskassan i en mellansvensk stad. Vi har i arbetet valt att använda oss av Roine Johanssons organisationsanalys samt Michael Lipskys organisationsteori som belyser byråkrati utifrån gräsrotsperspektiv samt Yeheskel Hazenfelds teori om männsikobehandlande organisationer. Resultatet visar att de myndighetsutövande handläggarnas upplevelse och föreställningar inte riktigt överensstämmer med statistiken och vad som framkommit av tidigare forskning. Handläggarna tycker att medias bild är uppförstorad och anser att hotfulla situationer är förhållandevis ovanliga. Resultatet visar också att handläggarna tänker mycket på sitt bemötande gentemot klienterna.

<p>The aim of this thesis is to examine how personnel working with asylum cases at the Swedish Migration Board handle their role as administrators of asylum. For the study 7 asylum administrators were interviewed and the analysis was made with influence from the method critical discourse analysis. To understand the themes in the analysis I have used Michael Lipskys theory about street-level bureaucrats. Main results from the analysis of the interviews were that the street-level bureaucrats had certain strategies for managing the difficult aspects of the job. The interviews also showed that the participating informants had difficulties with different identity positions.</p>

The purpose of this study is too find out how organizations in different regions of Sweden face and handle the problem of men being physically abused in there close relationship. The ambition is to highlight and bring attention towards the phenomenon of men being physically abused in there close relationship. Initially the police office in Halmstad was contacted to see the gravity of the situation in Halmstad 2013. Thereafter were different organization administrators, in different regions of Sweden, which were considered relevant for this study, contacted to conduct interviews. A method of strategy was chosen regarding the administrators, they were chosen because of their relevance for this study and because of their accessibility.  Further on are relevant theories used to analyze the empirical data that has been collected. Out of consideration for confidentiality will the interviewees in this study be anonymous.    The result can be described by how the different organizations respond to and manage the problems regarding male victims of domestic violence. The administrators described that men living with this social problem may develop feelings of shame, when society's ideal image of men is that men should be successful and also independent and thereby not in need of help. This problem may be perceived as something abnormal in the community as the most attention focus at the inverse problem, men's violence against women.   Studies show that the both sexes are equally of risk for exposure to domestic violence but that women are more likely to be victimized than men. This can be understood by the number of women versus men centers established in Sweden. It clearly shows that men account for the majority of the violent acts but it is also important to remember that men also can be the subjects of it, for example in same-sex relationships. It´s described that men more often are subjects of psychological abuse rather than physical, and they also describe a higher miss-trust in front of the judicial system, comparatively with women. / Syftet med denna studie är att ta reda på hur organisationer i olika regioner i Sverige bemöter och hanterar män som söker hjälp för en utsatthet av fysiskt våld i nära relation. Med ambitionen att lyfta och synliggöra problematiken kring män som utsätts för fysiskt våld i nära relation. Inledningsvis kontaktades Polismyndigheten i Halmstad för att få en bild av problematikens storlek i Halmstad år 2013. Därefter intervjuades handläggare på organisationer, från olika regioner i Sverige, som ansågs relevanta för studien. I denna studie har ett målinriktat urval gjorts gällande valet av handläggare med anledning att vi valde de som ansågs relevanta för studien och fanns tillgängliga för oss. Vidare används relevanta teorier för att analysera empirin som samlats in. Av hänsyn till sekretess kommer de intervjuade i uppsatsen att vara anonyma. Resultatet kan beskrivas som hur de olika organisationerna beskriver sitt bemötande och hanterande gällande män som utsätts för våld i nära relation. Handläggarna beskrev att män som lever med denna sociala problematik kan utveckla känslor som skam, då samhällets idealbild av män är att män ska vara framgångsrika samt självständiga och därmed inte behöva söka hjälp. Problematiken kan uppfattas som något avvikande i samhället eftersom den omvända problematiken uppmärksammas betydligt oftare, det vill säga mäns våld mot kvinnor. Undersökningar visar att bägge könen löper lika stor risk att utsättas för våld i nära relation men att det är större sannolikhet att kvinnor faller som offer än män. Detta kan förstås utifrån antalet kvinno- kontra mansjourer som är etablerade i Sverige. Det beskrivs att män oftare utsätts för psykiskt våld än fysiskt, samt att de har lägre tillit inför rättsväsendet, jämförelsevis med kvinnor.