Barnmorskor vårdar kvinnor i olika livssituationer som berör sexuell och reproduktiv hälsa. Vårdandet av både tidiga och sena legala aborter ingår i barnmorskans kompetens. Aborter kan bero på oönskad graviditet, fosterdöd eller missbildningar. Sena aborter kan upplevas svåra att hantera och situationen svår att bemöta. Det kan upplevas svårt att bemöta och ge god vård för kvinnor som genomgår abort. Syftet med studien är att belysa barnmorskors upplevelser i samband med vårdandet av kvinnor som genomgår sen abort. Studien baseras på intervjuer med induktiv ansats och kvalitativ analysmetod. Sex barnmorskor intervjuades i Sverige. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet, att vara kompetent och skicklig, att uppleva det hanterbart, att känna önskan av stöd, att omhänderta det aborterade fostret. Resultatet visar att det finns en strävan efter att vara närvarande och ge stöd till varje kvinna som genomgår en abort oavsett bakgrunden till beslutet. Genomgående i studien var även att barnmorskorna hade behov av stöd och vägledning. En positiv inställning till fri abort var slutsatsen för de intervjuade barnmorskorna.

Det moderna svenska välfärdssystemet har stora utmaningar med en åldrande befolkning som kräver mer resurser för att de äldre ska kunna leva ett värdigt liv.  En lösning för att kunna erbjuda alla den hjälp och stöd som behövs är ny teknologi. Ett exempel på relativt ny typ av hjälpmedel är trygghetskameror för övervakning av äldre personer i hemmet. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen kan komma att ställas inför nya frågeställningar i sin myndighetsutövning. Ett av dem är möjliga etiska dilemman som kopplas till beslut om nattstillsyn med hjälp av trygghetskamera. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på fem intervjuer med beslutshandläggare anställda vid Skellefteå kommuns äldreomsorg. I studien har biståndshandläggare beskrivit möjliga etiska dilemman kopplade till användning av trygghetskameror för nattstillsyn inom äldreomsorg. Syftet är att skapa förståelse om dessa etiska dilemmans inverkan på handläggarna och deras arbete, samt hur dessa dilemman löses. I studien kom det fram att handläggare inom äldreomsorg ofta träffar på olika typer av etiska dilemman. Studien visade inte på speciella etiska dilemman vid beslut om trygghetskamera. De etiska dilemman som biståndshandläggare har är av allmän karaktär och handlar om intressekonflikter och fundamentala humanistiska frågor. Det visade sig att biståndshandläggare oftast följde konsekvensetikens princip, diskursetikens dialogmetod och en blandning av plikt och konsekvensetik i sitt arbete. Etiska dilemman som uppstår i handläggarens arbete påverkar dem personligen och avspeglas i deras arbetssituation.

Background Ethical dilemmas in palliative care is a common issue for nurses to handle. Nurses have the responsibility to provide care that is in the best interest for the patient and to enhance the quality of life in the end-of-life stage. Dilemmas occur when differing opinions exist about what is in the best interest for the patient. Previous research indicates that nurses play a significant and crucial role in managing ethical dilemmas in palliative care, many of them experience conflicts when their sense of what is right clashes with their perceived duties. Aim The aim of this study was to describe strategies that nurses use for dealing with ethical dilemmas in palliative care. Method A literature-based study where eleven articles have been analyzed according to Friberg's five-step model. Results The findings of this study indicates that the primary strategies nurses use for addressing ethical dilemmas in palliative care was to establishing trusting relationship with the patients and also with their relatives. Collaboration with colleagues is also crucial and fostering effective teamwork, creating an environment for collective reflection to exchange experiences and knowledge. Conclusion Effective teamwork and strong patient relationships are essential in palliative care, leadong to an increased well-being for the patient and the ability to tailor care needs individually. Nurses in palliative care require ongoing professional development to feel secure in their professional roles and to foster confident healthcare relationships. / I strävan att uppnå optimal vård för patienter i palliativ vård står sjuksköterskor inte sällan inför komplexa etiska dilemman. Syftet med denna studie var att beskriva de strategier sjuksköterskor använder för att hantera etiska dilemman inom palliativ vård. Resultatet visar att genom att mötas i samtal och att lyssna noggrant uppstår tillitsfulla relationer till både patienter och närstående. Hanteringen av etiska dilemman underlättas när sjuksköterskorna skapar en personcentrerad vårdmiljö utifrån patienters och närståendes önskemål. En annan strategi var samarbete i det tvärvetenskapliga vårdteamet. Ett teams olika kompetenser behövs för att tillgodose patienters vårdbehov. Etiska dilemman har ingen enkel lösning och för att skapa en gemensam förståelse och strategi krävs att teamet kan diskutera samt reflektera tillsammans och dela med sig av erfarenheter. Studien identifierade behovet av kontinuerlig kompetensutveckling inom etik för sjuksköterskor inom palliativ vård. Att vara rustad med djupare kunskap inom etiska teorier och metoder gav sjuksköterskorna större trygghet att fatta svåra beslut och att agera som patientadvokater. Slutligen framkom det att tid för reflektion var viktigt när sjuksköterskor stod inför etiska dilemman. Regelbundna reflektioner ökade medvetenheten hos sjuksköterskor, hur deras egna etiska värderingar påverkade deras beslut i vården av patienter i palliativt skede. Studiens resultat grundades på en sökning av elva vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Efter noggrann granskning och analys av artiklarna sammanställdes resultatet i två huvudteman och sex subteman. Dessutom diskuterades personcentrerat förhållningssätt, samtalets betydelse, sjuksköterskors ansvar att hålla sig uppdaterade, teamarbetets betydelse och normmedvetet och hållbarhet. Slutsatsen indikerar att genom tillämpning av dessa strategier kan sjuksköterskor hantera etiska dilemman och därigenom öka välbefinnandet för patienter inom palliativ vård.

This study focuses on the proposed legislative amendment regarding mandatory reporting. The purpose of the study is to investigate how social workers within social services perceive the legislative proposal on mandatory reporting, identify ethical dilemmas that social workers associate with the mandatory reporting law, and explore how they reason about handling these dilemmas. Consequently, three research questions have been formulated and answered using a qualitative interview method. We interviewed six social workers and within social services from different areas. Lipsky's theory of Street-level bureaucrats (1980) and previous research in this area were used as theoretical frameworks.  Our results indicate that social workers attitudes toward the legislative proposal vary; some remain critical, while others consider it similar to any other legislative proposal that regulates their work. Regarding the question of ethical dilemmas, they agree that such dilemmas can arise, but it does not necessarily affect all social workers. Concerning the management of role conflict and ethical dilemmas arising from mandatory reporting, there are different responses answers range from adapting the law to social workers' varied choices in handling this situation. Some argue that they want to align with the client's side, finding support in the organization's guidelines. On the other hand, there are those who believe it is best to follow the law to avoid potential consequences that may arise and conflict with the organization's mission and requirements. Some even choose to leave the workplace if they cannot align with the client within the organization's framework.