Syfte: Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieungdomar ser på ansvarstagande gällande preventivmedel i en fast relation. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes för att undersöka könsskillnader i ansvarstagande hos gymnasieungdomar över 18 år. 102 enkäter delades ut med jämn fördelning mellan könen. Enkäten bestod av en öppen fråga samt fem slutna frågor med kommentarsfält. Chi-två-test användes för att undersöka signifikansen (p<0.05) mellan könen. Resultat: Det fanns inte någon signifikans mellan unga kvinnor och män avseende ansvarstagande. Däremot kunde en skillnad mellan könen ses när det gäller kännedom om olika preventivmedel, vart man hämtar information om preventivmedel samt varför preventivmedel används. Resultatet visade även på att det fanns en kunskapslucka gällande preventivmedel. Slutsatser: Ingen könsskillnad fanns angående ansvarstagande gällande preventivmedel i en fast relation. Vi kunde däremot tydligt se att kvinnor vände sig i större utsträckning till en barnmorska när det gällde frågor om preventivmedel medan männen sökte information i första hand på internet. Detta visar på att barnmorskemottagningar bör bli bättre på att efterfråga eventuell partner när kvinnan ringer om preventivmedelsrådgivning. Detta kan i förlängningen leda till att sexuell och reproduktiv ohälsa förebyggs hos både kvinnor och män. / Objective: The aim of this study was to examine how adolescents look upon accountability regarding contraception in a fixed relationship. Methods: A quantitative cross-sectional study was undertaken to investigate gender differences in responsibility among adolescents over 18 years old at secondary school. 102 questionnaires were distributed with equal distribution between the sexes. The survey consisted of an open question and five closed questions with opportunity to comment. Chi-square test was used to examine the significance (p<0.05) between the gender. Results: There was no significance between young women and men regarding responsibility. However, a gender difference was seen in terms of knowledge of the various contraceptive, where to get information about contraception and why contraceptive is used. The result also shows that there was a knowledge gap regarding contraception. Conclusions: No gender difference was seen when it comes to responsibility regarding contraception in a fixed relationship. However, we could clearly see that women tend to contact a midwife for questions about contraception while men search for information on the Internet. This shows that midwifery clinics should be better at asking potential partners when the woman calling for contraceptive advice. This may prevent sexual and reproductive illness in both women and men.

Mödra- och förlossningsvården i Sverige har riktlinjer för hur vården skall bedrivas för att kunna ge god vård inom reproduktiv och sexuell hälsa. De mänskliga rättigheterna betonar alla människors lika värde oavsett sexuell läggning. Trots det kan lesbiska föräldrar uppleva det som utmanande att finna vårdgivare som inte arbetar på ett heteronormativt sätt. Syftet med detta arbete var att belysa lesbiska föräldrars upplevelser av vården i samband med barnafödande och föräldraskap samt barnmorskans stödjande åtgärder för dessa mammor i föräldraskapet. En litteraturöversikt utfördes. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2015 söktes. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades i analysen. Resultatet beskriver lesbiska föräldrars vårdupplevelser. Föräldrarna hade erfarenhet av att känna sig exkluderade, men även positiva vårdupplevelser beskrevs, som att känna sig välkomnad. Flertalet medmammor beskrev upplevelsen av föräldrarollen som "en kamp att definiera sin roll". Genom att inkludera medmammor i övergången till moderskapet kunde vårdpersonal erbjuda ett bättre stöd i föräldrarollen. Barnmorskan kunde genom att bekräfta familjekonstellationen, stötta kvinnorna i föräldraskapet. Slutsatsen av detta arbete visar att lesbiska föräldrar riskerar negativt bemötande i mötet med vården i samband med barnafödande och föräldraskap. Utmaningarna lesbiska föräldrar upplever handlar om att "vara på nåder" hos vårdpersonal, att behöva förklara sig och att känna sårbarhet i patientrollen. På grund av heteronormativ vård och homofobi beskriver lesbiska föräldrar avvisande och exkludering i samspelet med vårdgivaren. Lesbiska föräldrar beskriver också att de möts av välkomnande och inkludering, framförallt inom förlossningsvården. Studiens resultat påvisade att bra stöd och personcentrerad vård kan ha en avgörande roll för att stärka föräldraskapet.

Kvinnor som väntar sitt första barn är medvetna om att de står inför en utmaning och förväntar sig genomgå stark smärta men innan förlossningen faktiskt startat är det omöjligt att föreställa sig hur det kommer bli. Födande kvinnor uppmanas kontakta barnmorska på förlossningsavdelning innan sin ankomst till förlossning vilket de allra flesta gör. Kontakten sker över telefon vilket försvårar barnmorskans bedömning av kvinnans situation och barnmorskan har samtidigt som uppgift att fördela tillgängliga förlossningsplatser till kvinnor i aktiv förlossningsfas. Det saknas studier som lagt fokus på hur kvinnor upplever denna kontakt. Studiens syfte är att beskriva förstföderskors upplevelser kring telefonkontakten med barnmorskan inför förestående förlossning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och totalt intervjuades nio svensktalande kvinnor. Resultatet presenteras i fem kategorier, dessa är: Ett behov av att förankra förlossningsförloppet, Svårigheter i att vara novis, Förväntan kontra verklighet, Barnmorskans omtanke spelar stor roll och En inre konflikt uppstår. I resultatet framkom ett tema vilket var: Omfattningen av bekräftelse påverkar upplevelsen av att vara betydelsefull. Kvinnorna i studien ser upp till barnmorskan och upplevde det skönt att få omhändertas och guidas av henne. Kvinnans respekt för barnmorskan gjorde det dock svårt för kvinnorna att förmedla sin innersta önskan om att komma in till förlossningen innan barnmorskan uttalat samtycke till det. Kunskap om hur förstföderskor kan uppleva situationen är viktig för att kunna ge ett fulländat omhändertagande.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska. Det nya yrket innebär ett livslångt lärande och det krävs stöd från andra samt självförtroende. Praktisk implikation: Universitet, verksamheter och berörd personal kan ta del av studien och fokus bör läggas på god utbildning, stöd, mentorskap och handledning för den nyblivna barnmorskan.

Perinealbristningar är vanligt förekommande i samband med förlossning. Studier har visat att svårare former av perinealbristningar, så kallade sfinkterrupturer, kan ge långvariga problem och påverka kvinnors livskvalitet negativt. Flertalet riskfaktorer för att drabbas av sfinkterrupturer har kartlagts i tidigare forskning. Evidensen kring förlossningsställningens samband med sfinkterrupturer är dock svårtolkad då flertalet studier nått olika resultat. Syftet med denna studie var därför att undersöka om förlossningsställningen kan vara en riskfaktor för uppkomsten av sfinkterrupturer. En journalgranskning från två förlossningsavdelningar i Stockholms län genomfördes och materialet analyserades med Pearsons chi-2-test samt binär logistisk regressionsanalys. En signifikant skillnad i förekomsten av sfinkterrupturer kunde påvisas i förlossningsställningen gynekologiskt läge (gyn). Dock kan riskfaktorerna att vara förstföderska samt att föda ett barn med en födelsevikt över 4000 gram ha påverkat resultatet. Detta bidrar till evidensen om att förlossningsställningen kan vara en riskfaktor för uppkomsten av sfinkterrupturer. Denna kunskap kan ge barnmorskan möjligheten att uppmuntra kvinnor att inta en förlossningsställning som inte påvisats ha en ökad risk för sfinkterrupturer och på så sätt kan kvinnans sexuella och reproduktiva hälsa främjas.

Kikhosta är en sjukdom som under de senaste åren har ökat i omfattning över hela landet. Under 2014 avled i Sverige två spädbarn i kikhosta. Folkhälsomyndigheten beslutade 2014 att undersöka hur man bäst ska skydda det nyfödda barnet mot kikhosta. Runt om i världen har man valt olika vaccinationsstrategier för att hantera denna fråga. En strategi är att erbjuda nyförlösta mammor vaccination mot kikhosta. Syftet med denna intervjustudie, i vilken sex barnmorskor deltog, är att beskriva hur barnmorskor ser på det hälsofrämjande arbetet i form av att vaccinera nyblivna mammor mot kikhosta i samband med deras vistelse på BB. Studien utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv utifrån att vårda i ett hälsofrämjande syfte. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resultatet utmynnade i tre kategorier och nio underkategorier. Resultatet visar att barnmorskor generellt är positiva till att utföra denna uppgift, framför allt utifrån perspektivet att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det framkommer att det finns faktorer som kan underlätta eller försvåra genomförandet av uppgiften. Bland annat är informationsprocessen och även barnmorskornas arbetsbörda faktorer som är viktiga att ta i beaktande.

<p>Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod. Fyra av de intervjuade barnmorskorna använder EPDS som metod för att upptäcka och erbjuda stöd till gravida kvinnor med depressiva symptom. Resultaten visar att de barnmorskor som arbetar på mottagningar belägna i områden med hög problembelastning rapporterar i större utsträckning bristande personalstöd och remitteringssvårigheter. De har även mindre möjligheter att erbjuda tidiga insatser både gällande upptäckt och behandling.</p>

Bakgrund: En barnmorska, självlärd eller upplärd, har långt tillbaka i tiden assisterat kvinnan vid förlossningen. I Sverige handlägger en barnmorska den normala förlossningen. Barnmorskan har en nyckelroll i att följa kvinnan i de förlossningsställningar hon önskar. Hur barnmorskan följer kvinnan genom olika förlossningsställningar ingår i barnmorskans förhållningssätt och yrkeskunskap. Det är därför av stort värde att beskriva barnmorskans erfarenhet och inställning att följa kvinnor genom olika förlossningsställningar. Syfte: Att beskriva barnmorskans erfarenheter av att följa födande kvinnor i olika förlossningsställningar vid framfödandet. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med individuella intervjuer. Sex barnmorskor på två olika förlossningsenheter och landsting intervjuades. Resultat: Resultatet kan beskrivas utifrån barnmorskans upplevelse och erfarenhet av att hjälpa födande kvinnor med utgångspunkt på förlossningsställningar. Ett övergripande tema i analysen var hur barnmorskan följer och guidar födande kvinnor i förlossningens slutskede. Hur barnmorskan gjorde detta kan förstås genom barnmorskans erfarenheter och tankar kring att arbeta med förlossningsställningar, vid okomplicerade samt komplicerade förlopp samt hur detta påverkar graden av bristningar hos kvinnan. Resultatet beskriver även hur barnmorskan guidar samt påverkar kvinnan under förlossningen, samt vad barnmorskan tror att kvinnan önskar och upplever under förlossningen. Slutsats: Flera faktorer styr kvinnornas förlossningsställningar. De intervjuade barnmorskorna delade med sig av sin erfarenhet där kvinnans eget önskemål om ställning främjades samt att kunna uppmuntra och ge stöd. Barnmorskorna använde sig ofta av ögonkontakt med kvinnorna samt sin egen röst för att guida i slutskedet av förlossningen.

Barnmorskans  ämnesområde  är  sexuell  och  reproduktiv  hälsa  och  vilar  på  en humanistisk  värdegrund, arbetet  utförs  i  enlighet  med  vetenskap  och  beprövad erfarenhet. Stöd under förlossning är centralt för barnmorskans arbete men också för kvinnans upplevelse av förlossningen. Kontinuerligt stöd under förlossning ger många positiva effekter för den födande kvinnan. Det finns endast få studier som visar barnmorskors erfarenheter av att arbeta med kontinuerligt stöd, därav vårt intresse att fördjupa oss inom ämnet. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors upplevelser av kontinuerligt stöd under förlossning. Studien baseras på intervjuer med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer med nio barnmorskor med erfarenhet av förlossningsvård, från södra Sverige utfördes, dessa transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudkategorier framkom i resultatet; Faktorer som påverkar möjligheten till kontinuerligt stöd, Kontinuerligt stöd genererar ett spektrum av känslor och Utvecklande men påfrestande med kontinuerligt stöd. Resultatet visar att barnmorskorna upplever att organisationen och arbetsbelastningen i hög utsträckning påverkar deras möjlighet till kontinuerligt stöd. Barnmorskans egen prioritering och vilja, kollegors inställning och samarbete beskrivs både som en möjlighet och en begränsning till kontinuerligt stöd. Barnmorskorna upplever ett spektrum av känslor i samband med kontinuerligt stöd. Dessa beskrivs som tillfredsställelse, professionalitet, yrkesstolthet men även känslor av otillräcklighet och frustration. Kontinuerligt stöd upplevs även som lärorikt, ansträngande och utmanande. Studiens resultat visar att barnmorskorna hade begränsade möjligheter att ge kontinuerligt stöd åt den födande kvinnan och hennes partner. Barnmorskorna försöker trots detta erbjuda kontinuerligt stöd då de har möjlighet.

Inledning/ bakgrund: I Sverige är sexualundervisning och antikonceptionsanvändning utbredd. Sverige har de senaste åren tagit emot många immigranter från olika kulturer, däribland många kvinnliga immigranter. Detta ställer nya krav på vården och rådgivningen kring antikonception och även krav på barnmorskan och hennes roll. Syfte: Kvinnliga immigranters uppfattningar kring antikonception. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med två fokusgruppsintervjuer och datamaterialet analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till tre kategorier. Kunskap och okunskap, kulturens påverkan samt tillgänglighet. Studien visade att kvinnliga immigranter hade bristande kunskaper inom antikonception och att de hade svårt att få tillgång till rätt information och att få kontakt med barnmorska. Studien visade även på att kultur påverkade antikonceptionsanvändningen i hög grad. Slutsats: De kvinnliga immigranter utgör en stor del av kvinnorna i det svenska samhället och därför finns behov av att barnmorskan får utbildning kring kulturella frågor för att ge råd och stöd till denna grupp av kvinnor. Kvinnorna vill ha mer kunskap inom området och genom att ta reda på kunskaper de redan besitter kan barnmorskan hjälpa dem vidare till att utveckla nya kunskaper. / Background: Sexual education and use of contraception is widespreade in Sweden. Recent years Sweden has received many immigrants, many of them are females. This females come from other cultures diffrent from ours. This places new demands on care and counseling of sexual education and contraception but also new demands on midwifes and their role. Purpose: Female immigrant´s perceptions of contraception. Method: The study was conducted using a qualitative method with two focus groups. The data was analyzed by latent content analysis. Results: Three categories was compiled out of the result. Knowledge and ignorance, the influence of culture and accessibility. This study showed that female immigrants had lack of knowledge in contaception and that they had difficulty accessing the right information. The study also show that the culture had an overall effekt over contraception. Conclusion: Female immigrants constitute a large number of women in swedish society, therefore there is a need for midwife to receive education on cultural issues to advise and support this group. Female immigrants want more knowledge in the field and by finding out the knowledge they already possess the midwife can help them to develop new skills.