Spelling suggestions: "subject:"förstföderskor"" "subject:"förstföderskors""
1 |
Förstföderskors upplevelser kring telefonkontakt med barnmorska på förlossningsavdelning inför förestående förlossningAdriansson, Sophie, Gustafsson, Hillevi January 2017 (has links)
Kvinnor som väntar sitt första barn är medvetna om att de står inför en utmaning och förväntar sig genomgå stark smärta men innan förlossningen faktiskt startat är det omöjligt att föreställa sig hur det kommer bli. Födande kvinnor uppmanas kontakta barnmorska på förlossningsavdelning innan sin ankomst till förlossning vilket de allra flesta gör. Kontakten sker över telefon vilket försvårar barnmorskans bedömning av kvinnans situation och barnmorskan har samtidigt som uppgift att fördela tillgängliga förlossningsplatser till kvinnor i aktiv förlossningsfas. Det saknas studier som lagt fokus på hur kvinnor upplever denna kontakt. Studiens syfte är att beskriva förstföderskors upplevelser kring telefonkontakten med barnmorskan inför förestående förlossning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats och totalt intervjuades nio svensktalande kvinnor. Resultatet presenteras i fem kategorier, dessa är: Ett behov av att förankra förlossningsförloppet, Svårigheter i att vara novis, Förväntan kontra verklighet, Barnmorskans omtanke spelar stor roll och En inre konflikt uppstår. I resultatet framkom ett tema vilket var: Omfattningen av bekräftelse påverkar upplevelsen av att vara betydelsefull. Kvinnorna i studien ser upp till barnmorskan och upplevde det skönt att få omhändertas och guidas av henne. Kvinnans respekt för barnmorskan gjorde det dock svårt för kvinnorna att förmedla sin innersta önskan om att komma in till förlossningen innan barnmorskan uttalat samtycke till det. Kunskap om hur förstföderskor kan uppleva situationen är viktig för att kunna ge ett fulländat omhändertagande.
|
2 |
Oxytocin-Ett risktagande eller en tillförlitlig behandling vid långdraget förlossningsförlopp hos förstföderskorLindgard, Helena, Jönsson, Karin January 2015 (has links)
No description available.
|
3 |
Förlossningsrädsla hos förstföderskor Hur visar sig förlossningsrädsla och vilka är orsakerna?Andersson, Marie, Fredman, Margareta January 2010 (has links)
I Sverige är risken att kvinnan eller barnet skadas eller dör i samband med graviditet och förlossning liten vilket inte är fallet i flera av världens länder. Trots säker mödra- och förlossningsvård är många kvinnor rädda för att föda barn. Att vänta sitt första barn och vara rädd för graviditet och förlossning medför stor oro och ängslan och utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv är det ett livslidande. Syftet med denna studie är att undersöka hur förlossningsrädsla visar sig och vilka orsaker som finns beskrivna till att förstföderskor är rädda för att föda barn. Denna studie bygger på en analys av 12 vetenskapliga artiklar som beskriver förlossningsrädsla hos förstföderskor där så väl kvalitativ som kvantitativ metod har använts. Vi fann 6 teman: vid denna analys Ambivalens till att bli förälder, Kontrollbehov, Bristande tilltro till sin egen förmåga att kunna föda, Rädsla för smärta, Att mor och barn skall skadas eller dö under förlossningen samt Bristfällig psykosocial situation.Studiens resultat visar att förlossningsrädda kvinnor kan ha en ökad sårbarhet där kvinnans livshistoria speglar orsakerna till hennes rädsla. För att undvika onödigt vårdlidande kan den salutogena modellen användas för att planera vården så att förlossningsrädslan blir begriplig och hanterbar och som en del i ett sammanhang för den förlossningsrädda kvinnan. Detta innebär att barnmorskan bör förmedla kunskap så att kvinnan med förlossningsrädsla kan förstå vad som händer under förlossningen och får redskap för att hantera förlossningssituationen. För att undvika onödigt vårdlidande är det viktigt att beakta de behov av noggrann planering med extra stöd och trygghet som dessa kvinnor behöver. / Program: Fristående kurs
|
4 |
Amningsvänlig vård enligt UNICEF/WHOs riktlinjer : Nyförlösta mammors perspektiv : Utvärdering av en empirisk studieKortesmaa, Eva, Örnberg, Marie January 2005 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansåg sig vårdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med några av UNICEF/WHOs riktlinjer (”Tio steg till lyckad amning”) för en amningsvänlig vård. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans ålder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vården. Studien ingår som en del i en större undersökning där datainsamlingen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer utifrån en enkät då barnet var omkring 9 månader. Resultatet visade att mammorna ansåg sig blivit vårdade i enlighet med riktlinjerna när det gällde steg 4 (att låta barnet suga på mammans bröst inom två timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillägg på medicinsk indikation), steg 7 (tillämpa samvård), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjälpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar). Mammans ålder var ej relaterat till någon av riktlinjerna, medan paritet var relaterat till steg 3 och utbildningsnivå till steg 7 och 9. Förstföderskor ansåg i högre grad än omföderskor att de fått amningsråd under förlossnings- och BB-tiden. Omföderskor ansåg i större omfattning än förstföderskor att de fått stöd och hjälp vid amningsstund under BB-tiden, dock ej under förlossningstiden. Mammor med lägre utbildningsnivå hade i högre grad varit åtskilda från sina nyfödda barn än de med högre utbildningsnivå. Däremot gav de högutbildade mammorna sina barn napp i högre utsträckning. De statistiskt säkerställda sambanden visade att mammans utbildningsnivå, samt om hon är förstföderska eller omföderska hade en viss betydelse för hur hon upplevde vården.
|
5 |
" En kvinna för sig..." : Barnmorskors erfarenheter av handläggning under nedträngningsfasenGraae, Linda, Bergqvist, Malin January 2018 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Förlossningens utdrivningsskede delas in i två olika faser, nedträngningsfas och utdrivningsfas. Barnmorskor handlägger förlossningen olika både internationellt och nationellt eftersom det saknas definition av nedträngningsfasen. Internationellt uppmanas kvinnan att krysta när cervix är fullvidgad och huvudet ännu inte är nedträngt på bäckenbotten. I Sverige däremot uppmanar barnmorskan kvinnan att avvakta krysta tills cervix är fullvidgad och barnets huvud står på bäckenbotten. Barnmorskor har en betydelsefull roll i handläggning av förlossningen i att stödja och vägleda kvinnan genom nedträningsfasen. Syftet med studien var att belysa barnmorskors erfarenheter av att handlägga nedträngningsfasen hos förstföderskor. Metod: En kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer genomfördes. Totalt 4 fokusgrupper med 19 barnmorskor från olika förlossningskliniker i södra Sverige medverkade. Data analyserades med hjälp av Dahlin-Ivanoff och Holmgrens (2017) analys för fokusgruppsdiskussioner. Resultat: I resultatet framkom att barnmorskornas handläggning av nedträngningsfasen varierar beroende på flera olika faktorer; barnmorskans erfarenheter och förhållningsätt, den födande kvinnan men även beroende på den enskilda förlossningsklinikens rutiner och arbetssätt. I intervjuerna påtalade samtliga barnmorskor att de använder sig av icke medicinska och medicinska interventioner som exempelvis; lägesändringar, tömma urinblåsa, amniotomi och att ge värkstimulerande dropp. En intervention som används när inga andra interventioner har lett till progress är att låta kvinnan provkrysta. Det rådde oenighet hur länge cervix hos en förstföderska får vara retraherad under nedträngningsfasen. Samtliga barnmorskor var dock överens om att så länge progress finns hos en förstföderska accepteras en längre nedträngningsfas. Slutsats: Hur länge cervix kan vara retraherad i nedträngningsfasen beror på vilken barnmorska som handlägger förlossningen. Gemensamt för alla barnmorskor var att de strävade efter att få vårda en kvinna i taget för ett positivt förlossningsutfall med en positiv förlossningsupplevelse. Nyckelord: Barnmorska, handlägga, förstföderska, förlossning, nedträngningsfas. / Abstract Background: The second stage of labour during delivery is divided into two phases; the descending phase and the active phase. There is a lack of definition of the descending phase and that causes different ways to manage it. Internationally, the woman is urged to push immediately when the cervix is fully dilated, in Sweden women starts to actively push when the fetal head has progressed down in the maternal pelvis to the pelvic floor. The midwife has an important role to support and guide the woman during the descending phase. The purpose of the study was to illustrate the midwife's experience of handling the descending phase in nulliparous women. Method: The method of this study is a qualitative interview study using focus groups. A total of 19 midwives were interviewed at four different interview opportunities in two different obstetric clinics in southern Sweden. The results were analyzed with Dahlin-Ivanoff and Holmgrens (2017) focus group discussions. Result: The results showed that the midwifery treatment in the descending phase varies depending on several factors; the obstetric patient, the individual midwife's work experience and approach, but also depending on the routines and working methods of the individual obstetric clinics. All midwives claimed that they used both medical and non-medical interventions to establish a progress of the delivery. Interventions that was used was; get the women changed position, empty bladder, amniotomi and intravenous oxytocin. The non-medical intervention, testing to push was used when no other interventions have led to progress. How long a nulliparous woman may have cervix completed in the descending phase was something that discussed in all focus groups with disagreement. However, all midwifes agreed that if progress in the delivery a longer process is accepted. Conclusion: There are no guidelines for how long a woman is accepted in the descending phase. Midwifes treatment depends on the individual midwife's work experience. Common to all midwives was that they were aiming for” one to one” care to a positive delivery outcome with a positive delivery experience. Keywords: midwife, handle, nulliparous, childbirth, the descending phaseiv
|
6 |
"Man måste få känna att det är normalt att vara rädd för att föda ut en vattenmelon” : Förlossningsrädda kvinnors upplevelse av bemötande under graviditetenOlsson, Vienna, Söreling, Minna January 2021 (has links)
Bakgrund: Primär förlossningsrädsla innebär en rädsla som uppstått innan kvinnan fött sitt första barn. I Sverige remitteras förlossningsrädda kvinnor till Auroramottagningar för behandling. För att minska kvinnornas rädsla ses stöd från barnmorskan vara en viktig faktor. I barnmorskans arbete med reproduktiv hälsa lyfts kvinnocentrerad vård som något att eftersträva. Motiv: Förlossningsrädsla är ett globalt växande problem och kan påverka kvinnan negativt såväl psykiskt som fysiskt under lång tid. Eftersom barnmorskor är de som möter förlossningsrädda kvinnor bör de få mer kunskap kring hur de kan främja en mer positiv upplevelse under graviditeten. Syfte: Syftet var att undersöka primärt förlossningsrädda kvinnors upplevelse av bemötande under graviditeten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvinnor som gått i Aurorasamtal och fött barn för minst ett år sedan intervjuades via videosamtal. Datan analyserades tematiskt i sex steg. Resultat: Under analysprocessen framkom fyra teman. Att få trygghet beskriver kvinnornas upplevelser av hur trygghet kan skapas. Att uppleva sig maktlös handlar om kvinnornas upplevelse av att inte kunna påverka sin situation inom vården. Att inte bli tagen på allvar beskriver kvinnornas upplevelse av bemötandet från vårdpersonalen samt samhällets oförståelse som handlar om att kvinnorna upplevde att förståelse och kunskap saknas i samhället. Konklusion: Trots 40 års forskning och uppmärksamhet av förlossningsrädsla är vården fortfarande inte jämlik för kvinnornas behandling vilket inte är förenligt med kvinnocentrerad vård. Kvinnorna blir fortfarande dåligt bemötta och okunskap råder generellt i samhället. Ökad kunskap och förståelse för förlossningsrädsla bör eftersträvas för att förbättra situationen för kvinnorna. Ytterligare forskning som syftar till att undersöka samhällets upplevelser av förlossningsrädsla är därför av intresse.
|
7 |
Gravidas upplevelser av de tidiga besöken hos mödrahälsovården – en jämförelse mellan förstföderskor och omföderskor i en region i Mellansverige : En retrospektiv tvärsnittsstudie / Pregnant women’s experiences of the early visits to maternal healthcare – a comparison between nulliparous and multiparouswomen in a region in central SwedenSteinwall, Anna, Tehler, Evelina January 2022 (has links)
Bakgrund: Gravida i Sverige är generellt sett nöjda med mödrahälsovården men önskar individanpassad vård, mer stöd från barnmorskan, ökad delaktighet och tillgänglighet. Behovet av insatser från mödrahälsovården skiljer sig mellan förstföderskor och omföderskor. Syfte: Undersöka om gravidas upplevelser av de tidiga besöken hos mödrahälsovården skiljer sig mellan förstföderskor och omföderskor i en region i Mellansverige. Metod: Retrospektiv tvärsnittsstudie av Sveriges Kommuner och Regioners graviditetsenkät. Resultat: Förstföderskor skattade generellt något lägre än omföderskor avseende upplevelserna av erhållen information, tillgänglighet, delaktighet, trygghet och stöd. Upplevelsen av mödrahälsovård påverkades av födelseland, utbildningsnivå samt tidigare behandling för psykisk ohälsa. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: Insatser behövs för att möta förstföderskors behov inom mödrahälsovården då de generellt skattar sin upplevelse av mödrahälsovården lägre jämfört med omföderskor. Uppdaterad information om gravidas upplevelser av mödrahälsovården är viktig för att kunna utveckla verksamheter och vårdrutiner. Vården som erbjuds idag varierar mellan olika regioner och utvärderingar behövs för att bedöma behovet av verksamhetsutveckling på lokal nivå. / Background: Pregnant women in Sweden are generally satisfied with the maternal health care but wants more individualized care and more support from the midwife, an increased participation in care as well as better access to care. The needs for interventions from maternal health care differs between nulliparous and multiparous. Aim: To investigate whether pregnant women's experiences of the early visits to maternal health care differ between nulliparous and multiparous in a region in midcentral Sweden. Method: A retrospective cross-sectional study of Sveriges Kommuner och Regioners survey, Graviditetsenkäten. Results: Nulliparous generally rated lower than multiparous regarding their experience of obtained information, accessibility, participation, security, and support. The experience of maternal health care was affected by the country of birth, level of education and whether the pregnant woman was treated för mental illness or not. Conclusion and clinical implications: Efforts are needed to meet the needs of nulliparous women in maternity care, as they generally rate their experience of maternal health care lower compared with multiparous. Updated information about pregnant women's experiences of maternal health care is important to be able to develop care routines. The care offered today varies between different regions and evaluations are needed to assess the need for development at a local level.
|
8 |
Tillit och tvivel går hand i hand- gravida kvinnors tankar inför sitt första barns födelse : kvalitativ innehållsanalys baserad på kvalitativa frågeformulär / Trust and doubt side by side- pregnant women´s thoughts about the birth of their first child : qualitative content analysis based on qualitative questionnairesLarsson, Malin, Pettersson, Sandra January 2018 (has links)
Becoming a mother is a transition that leads the woman from a known to an unknown existence, both social and professional support can facilitate this revolutionary event. In order to offer a good support, more knowledge about women's thoughts on the birth of their first child is needed. Aim:To describe pregnant women's thoughts before the birth of their first child. Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Qualitative questionnaires were answered by 18 informants. Findings: Four main categoriesreveal; thoughts about their own ability and experience, thoughts about the childbirth environment, thoughts about the partnerand thoughts about the unborn child. The theme that reveals is that pregnant women's thoughts about the birth of their first child commute between trust and doubt.Conclusion: Women have confidence in their own ability but at the same time concern about the unknown. Thoughts that the delivery may affect the experience, therefore it is important that the midwife helps the woman to handle her thoughts so that she gains realistic expectations. Women have ambivalent thoughts about the support she will be offered. Professional and social support is important for achieving a positive childbirth experience and therefore continuous support should be offered during childbirth. / Att vänta barn och att bli mamma är en transition som leder kvinnan från en känd till en okänd tillvaro och både socialt och professionellt stöd kan underlätta vid denna omvälvande händelse. För att bättre kunna erbjuda kvinnorna ett gott stöd behövs mer kunskap om kvinnornas tankar inför deras första barns födelse, då detta område är relativt outforskat. Syfte: Att belysa gravida kvinnors tankar inför sitt första barns födelse. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Kvalitativa frågeformulär besvarades av 18 informanter. Resultat: Det framkommer fyra huvudkategorier; tankar om den egna förmågan och upplevelsen, tankar om förlossningsmiljön, tankar kring partnern och tankar om det ofödda barnet.Temat som genomsyrar resultatet är att gravida kvinnors tankar kring sitt första barns födelse pendlar mellan tillit och tvivel.Konklusion: Kvinnorna har tilltro till den egna förmågan men samtidigt en oro inför det okända.Tankar inför förlossningen kan påverka upplevelsen, därför är det viktigt att barnmorskan hjälper kvinnan att hantera sina tankar så att hon får realistiska förväntningar. Kvinnorna har ambivalenta tankar om det stöd hon kommer att erbjudas. Professionellt och socialt stöd är viktigt för att uppnå en positiv förlossningsupplevelse och därför bör kontinuerligt stöd erbjudas till alla födande kvinnor.
|
9 |
Upplevelser av råd och stöd för fysisk aktivitet från hälso- och sjukvården efter vaginal förlossning : En kvalitativ intervjustudieGrossman, Rebecka, Persson, Olivia January 2023 (has links)
Bakgrund: En förlossning medför fysiska och psykiska förändringar som påverkar nivån av fysisk aktivitet. Det finns många fördelar med fysisk aktivitet och kan med fördel påbörjas kort efter förlossning. Många kvinnor vet inte vart de ska vända sig för vård och söker därför inte vård för sina förlossningsrelaterade besvär. Fysioterapeuten arbetar med individuella biopsykosociala faktorer och tar hänsyn till faktorer som påverkar fysisk aktivitet. Trots detta har fysioterapeuten ingen roll inom eftervården. Syfte: Var att beskriva nyförlösta förstföderskors upplevelser av råd och stöd för fysisk aktivitet från hälso- och sjukvården efter vaginal förlossning. Metod: Sex nyförlösta förstföderskor rekryterades genom ett bekvämlighetsurval och intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: För generella och otillräckliga råd för fysisk aktivitet från hälso- och sjukvården, Otillräckligt stöd för fysisk aktivitet från hälso- och sjukvården, Avsaknad av råd och stöd skapar osäkerhet och rädsla samt Individanpassad vård är av betydelse. Slutsats: Resultatet påvisade att deltagarna upplevde brist av råd och stöd för fysisk aktivitet efter förlossning och de få råd som gavs upplevdes som otillräckliga och saknade individanpassning. Det saknas fysioterapeutiska åtgärder i eftervården som skulle kunna möta dessa behov. / Background: Childbirth entail physical and psychological changes that affect the level of physical activity. There are many benefits to physical activity and can advantageously be started shortly after delivery. Many women don’t know where to go for care and therefore don’t seek medical care for their childbirth-related problems. Physiotherapists work with individual biopsychosocial factors and takes heed of factors that affect physical activity. Despite this, physiotherapists don’t have a role in the postpartum care. Aim: To describe the experiences of newly delivered first-time mothers of advice and support for physical activity from healthcare after vaginal delivery. Method: Six newly delivered first-time mothers were recruited through a convenience sample and interviewed. A qualitative content analysis was used to analyze the material. Results: The analysis resulted in four categories: Too general and insufficient advice for physical activity from healthcare, Insufficient support for physical activity from healthcare, Lack of advice and support creates uncertainty and fear, and Individualized care is important. Conclusion: The results showed that the participants experienced a lack of advice and support for physical activity after childbirth and the few advice that was given was perceived as insufficient and missing individual adaptation. There´s a lack of physiotherapeutic measures in the postpartum care where these needs could be met.
|
10 |
En skräckblandad längtan : en kvalitativ intervjustudie om hur förstföderskan förbereder sig inför att hantera smärta vid kommande förlossning / A longing mixed with fear : a qualitative interview study about how the first-time mother prepares to handle pain in the upcoming birthBergström, Malin, Lumbojev Brissman, Emma January 2023 (has links)
Under graviditeten sker en psykologisk utvecklingsprocess hos förstföderskan. Det är vanligt att förstföderskan har tankar om den kommande förlossningssmärtan under tredje trimestern. Förstföderskor har ett behov av att förbereda sig inför smärthanteringen, där barnmorskan är ett viktigt stöd. Att förstföderskan känner sig väl förberedd antas leda till ökad Känsla av sammanhang (KASAM) vilket i sin tur kan underlätta transitionen till föräldraskapet. För att barnmorskan ska kunna stötta förstföderskan i sin förberedelse behövs en ökad kunskap gällande hur förstföderskan förbereder sig. Syftet med studien var att belysa hur förstföderskan förbereder sig inför att hantera smärta vid kommande förlossning. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 11 förstföderskor intervjuades. Analysen genererade en huvudkategori: Förberedelse inför det okända - en skräckblandad längtan och tre generiska kategorier: Identifiera den egna synen på smärta, Fördjupa sina kunskaper och Dela sin förberedelse. Resultatet visade att förstföderskor har ett stort behov av att förbereda sig och partnern anses vara en viktig del i detta. Förstföderskorna upplevde att det förlossningsförberedande stödet som de blivit erbjudna av vården inte var tillräckliga. Därför har flera förstföderskor i studien använt privata alternativ som de bekostat själva. Detta anses vara ett problem då alla förstföderskor inte har samma ekonomiska möjlighet att bekosta sin förberedelse. Därför är det av stor vikt att vården i Sverige strävar efter att erbjuda ett förlossningsförberedande stöd som tillmötesgår gravida förstföderskors behov för att uppnå en mer jämlik vård. Om förstföderskan är väl förberedd inför smärthanteringen leder det till ökad KASAM vilket i sin tur antas gynna föräldratransitionen. / During pregnancy, a psychological development process takes place in the expectant first-time mother. It is common for the expectant first-time mother to have thoughts about the upcoming labor pain during the third trimester. Expectant first-time mothers have a need to prepare for pain management, where the midwife is an important support. The fact that the expectant first-time mother feels well prepared is assumed to lead to increased Sense of Coherence (SOC), which in turn can facilitate the transition to parenthood. In order for the midwife to be able to support the expectant first-time mother in her preparation, an increased knowledge of how the expectant first-time mother prepares is needed. The purpose of the study was to shed light on how the first-time mother prepares to handle pain in the upcoming birth. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 11 expectant first-time mothers were interviewed. The analysis generated a main category: Preparation for the unknown - a longing mixed with fear and three generic categories: Identifying one's view of pain, Deepening one's knowledge and Sharing one's preparation. The results showed that expectant first-time mothers have a great need to prepare and the partner is considered to be an important part of this. The expectant first-time mothers felt that the childbirth preparation support offered to them by the health care provider were not sufficient. Therefore, several expectant first-time mothers in the study used private options that they paid for themselves. This is considered a problem as not all expectant first-time mothers have the same financial opportunity to pay for their preparation. Therefore, it is of great importance that healthcare in Sweden strives to offer childbirth preparation support that meets the needs of expectant first-time mothers in order to achieve more equal care. If the expectant first-time mother is well prepared for pain management, it leads to increased SOC, which in turn is assumed to benefit the parenting transition.
|
Page generated in 0.0613 seconds