No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa barnmorskors erfarenheter av blivande pappors deltagande i mödrahälsovården. Design: En kvalitativ ansats användes. Data samlades med semistrukturerade intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Omgivning: Sex hälsocentraler i norra Sverige.Deltagare: Sex barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården.Resultat: Barnmorskorna menade att det fanns förväntningar på att pappan skulle vara engagerad i graviditeten, både socialt och från samhället. Barnmorskorna såg positivt på pappors deltagande och ansåg att en engagerad pappa gynnade familjen. När papporna deltog hade barnmorskorna inte så mycket att erbjuda honom, de arbetade på olika sätt och några generella riktlinjer fanns inte. Mödrahälsovårdens struktur gjorde att resurserna måste riktas mot den gravida vilket barnmorskorna trodde kunde leda till pappan kände sig utanför. Resultatet sammanfattades i temat Förväntad, men lite att erbjudas vilket speglar de svårigheter som finns i barnmorskans möte med den blivande pappan.Slutsats: Samhället arbetar aktivt för jämställdhet och utvecklingen märks socialt genom ökade förväntningar på den blivande pappans delaktighet i föräldraskapet. Barnmorskor har det största ansvaret gällande omvårdnad under graviditet och har därmed en viktig roll då en ny familj tar form. Det finns en vilja hos barnmorskor att involvera den blivande pappan i graviditeten men mödrahälsovårdens utformning bidrar till att han exkluderas och marginaliseras. Mödrahälsovårdens barnmorskor behöver resurser och riktlinjer för att kunna ge pappan en naturlig plats, stärka den blivande familjen och ge förutsättningar för ett jämställt föräldraskap. Klinisk betydelse: Mödrahälsovården övervakar graviditeten ur ett medicinskt perspektiv men bör även lägga resurser på de sociala och psykiska aspekterna av att bli förälder. Pappan kunde få en tydligare roll i mödrahälsovården med pappasamtal, pappagrupper och tydliga riktlinjer för barnmorskan att arbeta efter. Hans möjlighet att närvara kunde underlättas med mödrahälsovård som bedrivs på kvällstid. Nyckelord: Barnmorskor, mödrahälsovård, pappor, deltagande, erfarenheter / Objective: The aim of this study was to describe midwifes experiences of soon-to-be fathers' involvement in maternal health care.   Design: A qualitative design with semi-structured interviews which were analyzed using a qualitative content analysis.   Setting: Six maternal healthcare services in the northern region of Sweden.   Participants: Six midwives working in maternal healthcare services.   Findings: The midwives experienced social expectations that the father would be involved in the pregnancy. Midwives encouraged the fathers' participation in maternal health care and considered that a committed father favored family. On the other hand, the midwives didn’t have very much to offer the father and they lacked guidance. The structure of maternal health care forced the midwives to give their attention to the pregnant women and thought it might cause the father to feel left outside. The results were summarized in the theme Expected, but little will be offered reflecting the difficulties in the midwife's meeting with the soon-to-be fathers.   Key conclusions: The society strives for equality and there are increased expectations of the soon-to-be father's engagement in parenting. Midwives have the greatest responsibility regarding care during pregnancy and plays an important part in the beginning of a new family. There is a willingness among midwives to involve the soon-to-be father in the pregnancy but there are obstacles in the structure of the maternal health care that contributes to that he is excluded and marginalized. Maternal health care midwives need resources and guidance in order to give the father a natural place, strengthen the family and provide the conditions for equal parenting.   Implications for practice: Maternal health services needs to oversee the pregnancy from a medical perspective but should also be able to support the social and psychological aspects of becoming a parent. Guidelines for the midwife could help her to empower the father and get him involved in maternal health care. His involvement could be further enhanced with the opportunity to meet the midwife alone, take part in fathers' groups and with increased availability of the maternal healthcare services, for example in the evening. Keywords: midwives, maternal health services, fathers, involvement, experiences.

Tidigare forskning har visat att förlossningsskador ger sänkt livskvalitet, då skadorna ger symtom som ofta medför fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Studier har även visat att vårdtilliten hos förlossningsskadade personer är låg, vilket gör att vissa avstår från att söka vård för sina skador. Syfte: Denna studies syfte var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet samt tillit till mödrahälsovården hos personer som lever med förlossningsskador. Metod: Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in med en digital enkät riktad till förlossningsskadade. Respondenterna tillfrågades om förlossningsskadans påverkan på livskvalitet, samt om deras tillit till mödrahälsovården. Resultat: Cirka tre fjärdedelar av respondenterna skattade sin tillit till mödrahälsovården som låg. Den genomsnittliga respondenten uppgav att skadan begränsade deras allmänna livskvalitet till en nivå av 61,5 på skalan 0 till 100. En statistiskt signifikant korrelation på –0,26 mellan tillit till mödrahälsovård och begränsning av hälsorelaterad livskvalitet påvisades. Slutsats: Resultaten av denna studie bekräftar tidigare forskningsfynd, genom att visa att förlossningsskador är relaterade till såväl låg tillit till mödrahälsovården som begränsad livskvalitet. Vidare visar studien att det hos långvarigt förlossningsskadade förekommer en svag korrelation mellan lägre vårdtillit och högre begränsning av hälsorelaterad livskvalitet. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Bakgrund: Genom regelbunden fysisk aktivitet i samband med graviditet kan en god allmänkondition vidmakthållas och flera graviditetsrelaterade komplikationer förebyggas. Barnmorskan i mödrahälsovården har en central roll under graviditeten och tidigare studier visar att barnmorskans stöd för hälsosamma levnadsvanor hos gravida är viktigt. Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenheter av barnmorskors information om fysisk aktivitet under graviditet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tio kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Vid analysprocessen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, två subteman och sex kategorier. Temat var Önskan om en stadig hand i ryggen med subtemana, Grundad information och Ogrundad information. En stadig hand i ryggen illustreras av att den gravida kvinnan önskade ha barnmorskans hand i ryggen. Subtemat Grundad information föranleddes av att kvinnan kände sig sedd, att det fanns förtroende för barnmorskan och att kvinnan inhämtade information utanför mödrahälsovården. Ogrundad information uppstod om det fanns hinder för informationsöverföring, att kvinnan inte fick information och att kvinnans längtan efter trygghet inte tillgodosågs. Slutsats: Kvinnorna saknade ibland kvalificerad information om fysisk aktivitet från barnmorskan vilket skapade otrygghet. Personcentrerad och evidensbaserad information i en förtroendefull relation önskades av kvinnorna. Utbildning och ökad kunskap hos barnmorskor behövs för att tillgodose gravida kvinnors behov av information om fysisk aktivitet. / Through regular physical activity during pregnancy, a good general condition can be maintained and several pregnancy-related complications prevented. The midwife in the maternal health care system has a central role during pregnancy and previous studies show that the midwife's support for healthy living habits in pregnant women is important. Aim: To explore women’s experiences of midwifes information about physical activity during pregnancy. Method: A qualitative, semi-structured interview study with an inductive approach was used. Ten participants were interviewed and the material was interpreted with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in one theme, two subthemes and six categories; The theme, A wish of a steady hand in the back and the two sub-themes; Grounded information and Ungrounded information. A steady hand in the back illustrates that the pregnant woman wished to have the midwifes hand in her back. The sub-theme Grounded information occurred when the woman felt seen as a whole, when there was confidence in the midwife and when the woman supplemented the information through her own knowledge sources. The sub-theme Ungrounded information occurred when there were obstacles for information transfer, when the woman did not get information and when the woman´s longing for security not was met by the midwife. Conclusion: The women sometimes lacked qualified information on physical activity from the midwife which caused insecurity. Person-centered and evidence-based information in a trusting relationship is desired by the women. Education and increased knowledge of midwives are needed to meet women's need for information.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle, ökande migration ställer krav på den befintliga vårdstrukturen. Fler kvinnor med ursprung från andra länder och med annan bakgrund är gravida och besöker Mödrahälsovården. Språkbegränsningar och kulturella skillnader påverkar synen på hälsa och ohälsa. Brist på information, kommunikation och förståelse för det talade och skrivna språket kan leda till missförstånd och osäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att möta utrikesfödda gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska språket. Metod: En kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjustudie användes. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes med tolv barnmorskor verksamma inom Mödrahälsovården på två Kvinnokliniker i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns språkliga och kulturella möjligheter såväl som svårigheter i mötet. Tre huvudkategorier framkom; Kunna förmedla och ta emot information belyste hur möjligheten att förmedla och ta emot information påverkades av kvinnornas kunskap och erfarenheter, tillgång och användning av kommunikationshjälpmedel samt relationens betydelse. Uppleva andra kulturer belyste det barnmorskorna upplevde annorlunda och barnmorskornas reaktioner samt kulturella skillnader i förhållandet till familj och närstående. Professionens och organisationens betydelse belyste arbetssituationen för barnmorskorna, vilka strategier de använde sig av samt behov av reflektion och utveckling. Konklusion: Svårigheter med ömsesidigt informationsutbyte kunde leda till osäkerhet. Kvinnorna riskerade att inte få adekvat vård och stöd. Kulturell kompetens ökade möjligheten att möta individen. Barnmorskors resurser var inte tillräckliga varken tidsmässigt, kompetensmässigt eller emotionellt. Kollegor var främsta samtalspartners och stöd, även behov av handledning fanns. Väl avsatt tid och tillgång till auktoriserade tolkar skulle kunna bidra till en säkrare vård och bättre arbetssituation.

No description available.

Bakgrund: Mödrahälsovården (MHV) utgör ett viktigt forum för hälsofrämjande arbete. Barnmorskor förväntas samtala om matvanor med gravida kvinnor, men tidigare studier visar att barnmorskor inte alltid upplever detta lätt. Problematiken återfinns i brister gällande kunskap och möjlighet till utbildning, samt i relation till en balansgång i mötet för att inte förolämpa den gravida kvinnan.  Syfte: Att belysa hur barnmorskor inom mödrahälsovården upplever sina möjligheter att samtala om matvanor med gravida kvinnor.  Metod: En kvalitativ metod tillämpades. Tre barnmorskor rekryterades och intervjuades utifrån en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier.  Resultat: Barnmorskorna beskrev såväl främjande som utmanande faktorer i samtalet om matvanor. Barnmorskorna upplevde riktlinjer som betydelsefulla i relation till professionens hälsouppdrag, men såg utmaningar i att samtidigt inte uppfattas tillrättavisande i fall där den gravida kvinnan inte efterfrågade ett samtal om matvanor. Kunskapsluckor beskrevs som barriärer för individanpassade råd och medförde även en osäkerhet i att besvara kostrelaterade frågor. Tidsramen för samtal om matvanor var begränsad och barnmorskorna såg ett behov av att kunna samverka med dietister.  Slutsats: Barnmorskorna upplevde nationella riktlinjer som främjande för möjligheten att avsätta tid för samtalet om matvanor och kunna påbörja hälsofrämjande arbete i ett tidigt skede. Samtidigt beskrevs vissa svårigheter i samtalet om matvanor, där den gravida kvinnan inte alltid var mottaglig för en dialog vid den tidpunkt som ämnet förväntades lyftas. En annan svårighet var den att formulera individanpassade kostråd, detta förklarades vara relaterat till förekommande kunskapsluckor. De barriärer som barnmorskorna identifierade skulle kunna minimeras genom att initialt beröra ämnet matvanor under en föräldragruppsträff, som senare kompletteras med mötet hos barnmorskan. Kunskapsluckor skulle kunna fyllas genom ett lärande utbyte från dietist- till barnmorskeprofessionen. Slutligen såg barnmorskorna ett behov av att kunna remittera fler gravida kvinnor till dietistprofessionen. Därmed kan framtida forskningsinsatser med fördel studera hur en länk mellan barnmorska och dietist skulle vara möjlig och hur dessa två aktörer framgångsrikt skulle kunna samarbeta.

Bakgrund Kostrekommendationerna för gravida överensstämmer med de allmänna kostråden för vuxna, med vissa tillägg. Att följa dessa innebär en god förutsättning för en hälsosam graviditet samt för barnets framtida hälsa. Trots detta vittnar studier om låg följsamhet till rekommendationerna. Gravida kvinnor har tidigare upplevt knapphändig information från, samt dålig tillit till, barnmorskor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka förändringar i kosthållningen under en graviditet, faktorer som påverkar samt önskemål kring ytterligare stöd från mödrahälsovården. Metod En kvantitativ enkätstudie där informanterna fick svara på frågor kring kostföränd-ringar under graviditet. Enkäten delades via Facebookgrupper. Informanterna var i slutet av sin graviditet (graviditetsvecka 32–40) eller hade fått barn under de senaste 24 månaderna. Materialet hanterades i Excel och bearbetades samt analyserades i IBM Statistics Data Editor. Chi-två test användes för tolkande analyser, där signifikansnivån p&lt;0,05 användes. Resultat Totalt inkom 191 svar på enkäten. Av de 163 informanter som förändrade sin kost under graviditeten, bedömde 113 förändringen som liten. Den vanligaste förändringen var att utesluta vissa livsmedel. De som bedömde förändringen som stor ökade i större utsträckning mängden mat per portion, vissa livsmedel samt variationen i kosten. Många höll med om att de fått bra stöd från sin partner, och att kostförändringen underlättades av att läsa på kring kost. Förändringen försvårades för vissa av måendet, specifikt illamående, samt ”cravings”. Informanter som gjorde en liten kostförändring ansåg i högre utsträckning att de fick bra stöd/information från mödrahälsovården, än de som gjorde en stor. Den informationskälla som flest informanter påverkades mycket av var Livsmedelsverkets hemsida. De som gjorde en förändring påverkades mer av sociala medier än de som inte gjorde en. Mer än häften var nöjda med stödet de fick från mödrahälsovården, men önskemål kring mer och tydligare information från barnmorskan dominerade bland resterande.     Slutsats Det finns ett behov av att utveckla mödrahälsovårdens fokus kring kostvanor, samt individanpassa och öka tilliten till kostråden. Resurser i form av dietister skulle kunna gynna mödrahälsovården med deras kunskap, och därmed underlätta barnmorskornas viktiga arbete. / Background The dietary recommendations during pregnancy reflect the general dietary guidelines for adults, with a few additions. Following these guidelines lays the foundation for a healthy pregnancy and the health of the future child. Despite this, studies show a low adherence to the recommendations. The experience of inadequate information from, as well as low trust to midwifes has previously been reported from pregnant women.  Objective The objective of the study was to investigate dietary changes during pregnancy, influencing factors and requests for additional support from the maternity care system.    Method A quantitative survey in which the informants answered questions about dietary changes during pregnancy. The survey was distributed through Facebook groups. The informants were in the end of their pregnancy (gestational week 32–40) or had given birth during the last 24 months. Data was managed in Excel, while processing and analyzing took place in IBM Statistics Data Editor. Interpretative analyses were made using Chi-Square tests, where the significance level p&lt;0,05 was used. Results A total of 191 completed surveys were submitted. Out of the 163 informants who made dietary changes during pregnancy, 113 considered them as small changes. The most common change was to exclude certain foods. Increases regarding the amount of food per serving, certain foods, and the variety of food were to a larger extent made among those who considered their changes as greater. Receiving good support from their partner was a statement that many agreed on, and reading up about nutrition favored the dietary change. Lower well-being, especially nausea, and cravings made the changes more difficult. The support/information from the maternity care system was considered better among those who made small changes in their diet, compared to those who made greater changes. The most common source of information to greatly influence the informants was the website of the Swedish National Food Agency. Those who made a dietary change were more influenced by social media, than those who made no changes. The majority were pleased with the support offered by the maternity care system. Among the rest, additional and more distinct information from the midwifes was desired. Conclusion There is a need to develop the maternity care system regarding the focus of dietary patterns, and to individualise and increase the trust to the dietary advice. Dietitians, with their knowledge, could be a positive resource in the maternity care system, facilitating the important work of the midwife.

SAMMANFATTNING Bakgrund: syftet med mödrahälsovård är att erbjuda föräldrar som väntar barn frekventa undersökningar under graviditeten samt en förberedelse inför deras kommande föräldraroll. Mödrahälsovården erbjuder föräldrautbildning till föräldrarna. Fördelar med föräldrautbildningar grundar sig i att familjer skapar ett socialt nätverk, samhörighet och igenkännande med andra i samma situation. Syftet: att undersöka om blivande föräldrar skapade nätverk utifrån att de lärt känna varandra vid en föräldrautbildning under graviditeten. Metod: en deskriptiv enkätstudie utifrån kvantitativ och kvalitativ ansats. Enkäten bestod av 24 frågor, varav fyra bakgrundsfrågor, 19 frågor om föräldrautbildning och sista delen i enkäten var ett öppet fält där föräldrar kunde kommentera med egna ord. Chitvåtest användes i analys av kvantitativa variabler. Den öppna frågan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: majoriteten av föräldrarna ansåg att föräldragruppsträffarna var en inspirationskälla till att skapa nätverk med andra föräldrar. En del av föräldrarna ansåg att det geografiska avståndet inte hade en negativ inverkan på ett nätverk, medan andra ansåg att det hade en negativ inverkan. Vänner och BVC betydde mycket för föräldrar i deras nätverk. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att det var viktigt/mycket viktigt att ha ett nätverk i sitt föräldraskap. De viktigaste anledningarna för föräldrarna var att delge varandra erfarenheter, utbyte av kunskap och socialt umgänge. Majoriteteten av föräldrarna ansåg att de kommer att ha ett fungerade nätverk med dessa föräldrar i framtiden. Slutsats: Föräldrautbildningarna ansågs vara meningsfulla och gav möjlighet för föräldrarna att skapa ett nätverk med andra föräldrar. Föräldrarna utbytte kunskap, erfarenhet, stöd och hade möjlighet till socialt umgänge. / ABSTRACT Background: the purpose of antenatal care is to offer parents who are expecting a child frequent examinations during pregnancy and preparation for their future role as parents. Maternal health services offer parent education to the parents. Advantages of parent training based on that families create a social network, belonging and identification with others in the same situation. Aim: was to investigate if prospective parents had created network on the basis that they got to know each other in a prenatal education during pregnancy. Method: a descriptive questionnaire study based on quantitative and qualitative approach. The questionnaire consisted of 24 questions, four background questions, 19 questions about parent education and final part of the questionnaire was an open field where parents have been able to comment with their own words. Chi two test was used in the analyze of quantitative variables. The open – ended question was analyzed with qualitative content analysis. Results: the majority of parents felt that parents' meetings were an inspiration to create a network with other parents. Some of the parents felt that the geographic distance did not have a negative impact on a network, while others felt that it had had a negative impact. Friends and BVC meant a lot for parents in their network. More than half of the parents felt that it was important/ very important to have a network in their parenting. The major reasons for the parents was to share experiences, exchange of knowledge and social interaction. The majority of parents felt that they will have a working network with these parents in the future. Conclusion: Prenatal education was considered to bemeaningful andgave the opportunityfor the parents tocreate a networkwith other parents. Parentsexchangedknowledge, experience, support andhad the opportunityto interact socially.