Bakgrund Kostrekommendationerna för gravida överensstämmer med de allmänna kostråden för vuxna, med vissa tillägg. Att följa dessa innebär en god förutsättning för en hälsosam graviditet samt för barnets framtida hälsa. Trots detta vittnar studier om låg följsamhet till rekommendationerna. Gravida kvinnor har tidigare upplevt knapphändig information från, samt dålig tillit till, barnmorskor. Syfte Syftet med studien var att undersöka förändringar i kosthållningen under en graviditet, faktorer som påverkar samt önskemål kring ytterligare stöd från mödrahälsovården. Metod En kvantitativ enkätstudie där informanterna fick svara på frågor kring kostföränd-ringar under graviditet. Enkäten delades via Facebookgrupper. Informanterna var i slutet av sin graviditet (graviditetsvecka 32–40) eller hade fått barn under de senaste 24 månaderna. Materialet hanterades i Excel och bearbetades samt analyserades i IBM Statistics Data Editor. Chi-två test användes för tolkande analyser, där signifikansnivån p<0,05 användes. Resultat Totalt inkom 191 svar på enkäten. Av de 163 informanter som förändrade sin kost under graviditeten, bedömde 113 förändringen som liten. Den vanligaste förändringen var att utesluta vissa livsmedel. De som bedömde förändringen som stor ökade i större utsträckning mängden mat per portion, vissa livsmedel samt variationen i kosten. Många höll med om att de fått bra stöd från sin partner, och att kostförändringen underlättades av att läsa på kring kost. Förändringen försvårades för vissa av måendet, specifikt illamående, samt ”cravings”. Informanter som gjorde en liten kostförändring ansåg i högre utsträckning att de fick bra stöd/information från mödrahälsovården, än de som gjorde en stor. Den informationskälla som flest informanter påverkades mycket av var Livsmedelsverkets hemsida. De som gjorde en förändring påverkades mer av sociala medier än de som inte gjorde en. Mer än häften var nöjda med stödet de fick från mödrahälsovården, men önskemål kring mer och tydligare information från barnmorskan dominerade bland resterande. Slutsats Det finns ett behov av att utveckla mödrahälsovårdens fokus kring kostvanor, samt individanpassa och öka tilliten till kostråden. Resurser i form av dietister skulle kunna gynna mödrahälsovården med deras kunskap, och därmed underlätta barnmorskornas viktiga arbete. / Background The dietary recommendations during pregnancy reflect the general dietary guidelines for adults, with a few additions. Following these guidelines lays the foundation for a healthy pregnancy and the health of the future child. Despite this, studies show a low adherence to the recommendations. The experience of inadequate information from, as well as low trust to midwifes has previously been reported from pregnant women. Objective The objective of the study was to investigate dietary changes during pregnancy, influencing factors and requests for additional support from the maternity care system. Method A quantitative survey in which the informants answered questions about dietary changes during pregnancy. The survey was distributed through Facebook groups. The informants were in the end of their pregnancy (gestational week 32–40) or had given birth during the last 24 months. Data was managed in Excel, while processing and analyzing took place in IBM Statistics Data Editor. Interpretative analyses were made using Chi-Square tests, where the significance level p<0,05 was used. Results A total of 191 completed surveys were submitted. Out of the 163 informants who made dietary changes during pregnancy, 113 considered them as small changes. The most common change was to exclude certain foods. Increases regarding the amount of food per serving, certain foods, and the variety of food were to a larger extent made among those who considered their changes as greater. Receiving good support from their partner was a statement that many agreed on, and reading up about nutrition favored the dietary change. Lower well-being, especially nausea, and cravings made the changes more difficult. The support/information from the maternity care system was considered better among those who made small changes in their diet, compared to those who made greater changes. The most common source of information to greatly influence the informants was the website of the Swedish National Food Agency. Those who made a dietary change were more influenced by social media, than those who made no changes. The majority were pleased with the support offered by the maternity care system. Among the rest, additional and more distinct information from the midwifes was desired. Conclusion There is a need to develop the maternity care system regarding the focus of dietary patterns, and to individualise and increase the trust to the dietary advice. Dietitians, with their knowledge, could be a positive resource in the maternity care system, facilitating the important work of the midwife.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-219909 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Höglund, Linn, Ingevald, Jasmine |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds