Bakgrund Dåliga kostvanor hos den blivande mamman kanleda till kostrelaterade sjukdomar hos mamman samt fostret. Det är viktigt att ta reda på hur kvinnors kostvanor ser ut och hur väl de informationskällor till kost som finns tillgängliga, används av de gravida. Syfte Att undersöka kvinnors kostvanor och informationskällor gällande kost under graviditet.  Metod En webbaserad enkät innehållande 13 frågor distribuerades över internetbaserade hemsidor: Facebook, familjeliv.se och minbebis.se. Totalt deltog 211, respondenterna var gravida i minst fjärde månaden eller hade fött barn under de senaste fem åren. För att analysera datan användes icke-parametriska tester (Mann Whitney U-test, Chi-2 och Kruskal Wallis H-test). Resultat Medelålder på respondenterna var 31 år (sd 5) och 85 % uppgav att de hade barn sedan tidigare medan resterande av kvinnorna var gravida (13 av de gravida hade även barn sedan tidigare). Den mest frekvent använda informationskällan gällande kostråd var Livsmedelsverket.  Majoriteten (92%) av respondenterna ändrade inte sina matvanor under graviditeten. Ett ökat intag av grönsaker, frukt och fisk under graviditeten var en del av de förändringar som kvinnor genomförde. Relativt många av respondenterna uppgav att de konsumerat något eller några av de livsmedel som bör ätas med försiktighet under graviditet. Slutsats Baserat på kvinnornas kostintag innan graviditet skulle en kostförändring ha varit gynnsam. Dock ändrade endast 8 % av respondenterna sina matvanor under graviditeten. En relativt stor andel konsumerade också livsmedel som bör ätas med försiktighet under graviditet. Resultaten talar för att en större informationsspridning omkostvanor till blivande föräldrar är motiverat, för att minska risken för komplikationer hos mamman och fostret.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka kvinnliga elitidrottares upplevelser kring att få barn och att bli mamma. För att besvara syftet användes frågeställningarna: -          Hur upplever kvinnliga elitidrottare omställningen från att enbart vara elitidrottande till att bli elitidrottande och mamma? -          Hur upplever kvinnliga elitidrottare förändring gällande fysisk förmåga under och efter sin graviditet? -          Hur prioriterar kvinnliga elitidrottare för att lösa planeringen av träning och familjeliv? -          Hur uppfattar kvinnliga elitidrottare informationen kring graviditeten från svenska hälso- och sjukvården? Metod Metoden som användes i studien är kvalitativ. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem kvinnor har intervjuats. Studien behandlar områdena; graviditet, träning, idrottslig karriär, planering, livsprioriteringar, stöd, barnets hälsa och hälso- och sjukvård. Urvalskriterierna innefattade att de kvinnliga elitidrottarna ska ha varit elitaktiva på landslagsnivå både före och efter sin graviditet, alternativt ha ett tydligt mål att komma tillbaka till sin tidigare nivå efter graviditet. De kvinnliga elitidrottarna har en medelålder på 34 år och hade barn i åldrarna 0-5år. De kvinnliga elitidrottarna kommer från individuella idrotter och representerar fem olika idrottsförbund som samtliga ingår i riksidrottsförbundet. Resultat Resultatet visar att det finns ett antal gemensamma faktorer hos de kvinnliga elitidrottarna. Samtliga menar att den information de fått från svenska hälso- och sjukvården inte var relevant i förhållande till deras elitidrottande gällande träning. De kvinnliga elitidrottarna fick i olika utsträckning ändra sina träningsprogram under graviditeten. En viktig faktor som var gemensamt för alla de kvinnliga elitidrottarna var stödet de hade från familj, anhörig och barnvakter. Slutligen så kräver arbetet som elitidrottare och mamma bra prioriterings-, planerings- och organisationsförmåga. Slutsats Varje graviditet är individuell. Gemensamt för de elitaktiva kvinnorna i studien är att det går att fortsätta en elitsatsning även efter sin graviditet.

No description available.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006). Teorierna och kopplingar till det sociala arbetets praktik förklarar socialsekreterares förhållningssätt till omhändertagande av gravida missbrukare. Resultatet av studien visar att socialsekreterare förhåller sig till den svenska lagstiftningen. Socialsekreterare betraktar inte graviditet hos missbrukare som en avgörande faktor när de tar beslut om tvångsvård. / The study aims to survey how social workers reflect on involuntary treatment of pregnant addicts. The study also surveys the application of legislation that regulates involuntary treatment in relation to pregnant addicts and social secretaries' approach to ethical aspects when making decisions on compulsory care of pregnant addicts. The study is qualitative and is implemented with the help of interviews with social workers and also with the help of official documents from various authorities. Theories of empowerment and advocacy by Ole Petter Askheim (2007) and Malcolm Payne (2008), social worker's discretion by Karin Svensson et al (2008) and ethical codes related to social work by Erik Blennberger’s (2006) are used. The theories and issues connected to social work practice explain the grounds social secretaries stand on when taking care of such issues as compulsory care of pregnant addicts. The results of the study show that social workers relate to the Swedish legislation. Social workers do not regard pregnancy of addict as the crucial factor when deciding upon compulsory treatment.

Bakgrund Kostrekommendationerna för gravida överensstämmer med de allmänna kostråden för vuxna, med vissa tillägg. Att följa dessa innebär en god förutsättning för en hälsosam graviditet samt för barnets framtida hälsa. Trots detta vittnar studier om låg följsamhet till rekommendationerna. Gravida kvinnor har tidigare upplevt knapphändig information från, samt dålig tillit till, barnmorskor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka förändringar i kosthållningen under en graviditet, faktorer som påverkar samt önskemål kring ytterligare stöd från mödrahälsovården. Metod En kvantitativ enkätstudie där informanterna fick svara på frågor kring kostföränd-ringar under graviditet. Enkäten delades via Facebookgrupper. Informanterna var i slutet av sin graviditet (graviditetsvecka 32–40) eller hade fått barn under de senaste 24 månaderna. Materialet hanterades i Excel och bearbetades samt analyserades i IBM Statistics Data Editor. Chi-två test användes för tolkande analyser, där signifikansnivån p<0,05 användes. Resultat Totalt inkom 191 svar på enkäten. Av de 163 informanter som förändrade sin kost under graviditeten, bedömde 113 förändringen som liten. Den vanligaste förändringen var att utesluta vissa livsmedel. De som bedömde förändringen som stor ökade i större utsträckning mängden mat per portion, vissa livsmedel samt variationen i kosten. Många höll med om att de fått bra stöd från sin partner, och att kostförändringen underlättades av att läsa på kring kost. Förändringen försvårades för vissa av måendet, specifikt illamående, samt ”cravings”. Informanter som gjorde en liten kostförändring ansåg i högre utsträckning att de fick bra stöd/information från mödrahälsovården, än de som gjorde en stor. Den informationskälla som flest informanter påverkades mycket av var Livsmedelsverkets hemsida. De som gjorde en förändring påverkades mer av sociala medier än de som inte gjorde en. Mer än häften var nöjda med stödet de fick från mödrahälsovården, men önskemål kring mer och tydligare information från barnmorskan dominerade bland resterande.     Slutsats Det finns ett behov av att utveckla mödrahälsovårdens fokus kring kostvanor, samt individanpassa och öka tilliten till kostråden. Resurser i form av dietister skulle kunna gynna mödrahälsovården med deras kunskap, och därmed underlätta barnmorskornas viktiga arbete. / Background The dietary recommendations during pregnancy reflect the general dietary guidelines for adults, with a few additions. Following these guidelines lays the foundation for a healthy pregnancy and the health of the future child. Despite this, studies show a low adherence to the recommendations. The experience of inadequate information from, as well as low trust to midwifes has previously been reported from pregnant women.  Objective The objective of the study was to investigate dietary changes during pregnancy, influencing factors and requests for additional support from the maternity care system.    Method A quantitative survey in which the informants answered questions about dietary changes during pregnancy. The survey was distributed through Facebook groups. The informants were in the end of their pregnancy (gestational week 32–40) or had given birth during the last 24 months. Data was managed in Excel, while processing and analyzing took place in IBM Statistics Data Editor. Interpretative analyses were made using Chi-Square tests, where the significance level p<0,05 was used. Results A total of 191 completed surveys were submitted. Out of the 163 informants who made dietary changes during pregnancy, 113 considered them as small changes. The most common change was to exclude certain foods. Increases regarding the amount of food per serving, certain foods, and the variety of food were to a larger extent made among those who considered their changes as greater. Receiving good support from their partner was a statement that many agreed on, and reading up about nutrition favored the dietary change. Lower well-being, especially nausea, and cravings made the changes more difficult. The support/information from the maternity care system was considered better among those who made small changes in their diet, compared to those who made greater changes. The most common source of information to greatly influence the informants was the website of the Swedish National Food Agency. Those who made a dietary change were more influenced by social media, than those who made no changes. The majority were pleased with the support offered by the maternity care system. Among the rest, additional and more distinct information from the midwifes was desired. Conclusion There is a need to develop the maternity care system regarding the focus of dietary patterns, and to individualise and increase the trust to the dietary advice. Dietitians, with their knowledge, could be a positive resource in the maternity care system, facilitating the important work of the midwife.

<p>Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.</p>

Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.

Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost. Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost. Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval. Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p&lt;0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p&lt;0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p&lt;0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167). Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre. / Background There are studies suggesting that midwives’ knowledge of nutrition could be insufficient, that midwives perceive having limited knowledge of vegetarian diets, and that they felt unprepared to offer dietary advice to pregnant vegetarians. There are today no studies investigating how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife. Aim To investigate how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife and if they perceive it differently than pregnant women eating a mixed diet. Method A web-based quantitative cross-sectional study using a convenience sample Results Pregnant women eating a vegan diet perceived the midwife had less knowledge of their diet than the women eating a mixed diet did (p&lt;0,001). They also felt less secure talking about their diet with the midwife (p&lt;0,001) and perceived the attitude toward their diet as more negative than the pregnant women eating a mixed diet did (p=0,011). There was no difference between the groups in how they perceived the midwife utilized their own knowledge and experiences regarding diet (p=0,192), the general satisfaction with the encounter with the midwife (p=0,108) and if they perceived their chosen diet influenced how the midwife received them (p=0,167). Conclusion The pregnant women eating a vegan diet and the pregnant women eating a mixed diet perceived the encounter regarding diet with the midwife differently. An increased knowledge about vegan diet among midwives might help pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet as more satisfying.

BAKGRUND: Obesitas är ett globalt, växande folkhälsoproblem. Att vara både gravid ochobese utgör en stor hälsorisk både för modern och barnet, vilket kräver specialiseradomvårdnad. Ett dilemma uppstår när sjukvårdspersonal ska ge god omvårdnad till denna patientgrupp då det saknas riktlinjer för hur de ska gå tillväga utan att kränka den gravida överviktiga kvinnan. SYFTE: Syftet var att belysa obesa gravida kvinnors upplevelser av omvårdnaden från sjukvårdspersonal. METOD: En litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar kring aktuellt forskningsområde. RESULTAT: Gravida kvinnor med obesitas har negativa upplevelser av omvårdnaden frånsjukvårdspersonal. Vidare identifierades upplevelserna i att vara obese och gravid i fyra olikateman:Upplevelser av behandlingen, Stigmat kring obesitas, Bristande information och Bristande delaktighet. SLUTSATS: Gravida överviktiga kvinnors upplevelser av att vara både obese och gravidpåverkas av bemötandet från sjukvårdspersonalen. Det generella stigmat kring obesitasgenererar fördomar och negativa attityder hos vårdgivare och tar sig i uttryck i derasförhållningssätt gentemot patienterna. Den bristande omvårdnaden skapar en sämre vårdupplevelse för patientgruppen. FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING: Ett behov av mer forskning som berör effektiva strategier för att minska förekomsten av obesitas under graviditeten är önskvärt. Likaså forskning som undersöker patienternas upplevelse av omvårdnaden som obese och gravid. Internationella och nationella riktlinjer för sjukvårdspersonal att följa beträffande omvårdnaden av gravida obesa kvinnor efterfrågas av vårdpersonal, vilket därför vidare forskning kring ämnet och problemet skulle vara välkommet. / BACKGROUND: Obesity is a global, growing public health problem. Being both pregnant and obese constitutes a major health risk for both the mother and the child, requiring specialized care. A dilemma arises when medical staff is to provide good care for this patient since there are no recommendations for how to approach the subject without humiliating the pregnant obese woman. AIM: The aim was to highlight Obese pregnant women's experiences of care from healthcare professionals. METHOD: A literature study of qualitative and quantitative articles on the current research area. FINDINGS: Pregnant women with obesity have negative experiences of the care provided by health care professionals. Furthermore, identified experiences of being obese and pregnant were described in four different themes: Experience of treatment, Thestigma of obesity, Lack of information and Lack of participation. CONCLUSION: Pregnant obese women's experiences of being both obese and pregnant were determined by the response from the health care professionals. The general stigma of obesity generates prejudices and negative attitudes from health care providers and expresses in their approach. The lack of quality of care creates negative experiences for the patient group. SUGGESTIONS FOR FURTHER RESEARCH: A need for more research on effective strategies to reduce the prevalence of obesity in pregnancy is desired. Similarly, research that examines patients' experience of care as obese and pregnant. International and national guidelines for medical staff to follow regarding the care of pregnant obese women are demanded by health professionals, which therefore further research on the topic and the issue is welcome.