Varje år tvingas miljontals människor på flykt från sina hem till följd av krig, våld och brott mot mänskliga rättigheter. År 2015 anlände närmare 163 000 människor till Sverige för att söka asyl och av dessa var 48 149 kvinnor. Sjuksköterskan möter asylsökande och flyktingar på olika vårdinrättningar, och just asylsökande kvinnor och kvinnliga flyktingar är en särskilt utsatt grupp med speciella omvårdnadsbehov. Syftet med studien var att undersöka omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats och systematiska artikelsökningar genomfördes med sökord relevanta för syftet. I databearbetningen framkom fem teman: Förstå olikheter, Överkomma barriärer, Tyst lidande, Känsliga ämnen och Utebliven vård. Resultatet framhåller kulturella skillnader och utmaningar, kommunikationssvårigheter, olika upplevelser av psykisk ohälsa, skilda syner på reproduktiv vård och sociala faktorer som avgörande för omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar. Resultatet genomsyrades främst av kulturella och kommunikativa utmaningar som sjuksköterskor kan möta dagligen. För att möta omvårdnadsbehovet hos kvinnliga asylsökande och kvinnliga flyktingar krävs mer forskning inom ämnet samt utbildning inom kulturkompetens för sjuksköterskor.

<p>Uppsatsen ”Dagens kvinnliga polis - androgyn? ” handlar om hur kvinnliga poliser</p><p>upplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnliga</p><p>poliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar av</p><p>begreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativa</p><p>forskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga poliser.</p><p>Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks ha</p><p>reflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsroller</p><p>existerar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten. Polisens personlighet tycks vara mest uppskattad när den innehåller en blandning av feminina och maskulina egenskaper.</p>

<p>Mäns våld mot kvinnor är ett samhälls- och ett folkhälsoproblem. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor utsatta för mäns våld. Studien genomfördes som en litteraturstudie där elva artiklar analyserades efter att sökningar i databaserna CINAHL och PubMed genomförts. Dessa artiklar granskades enligt mall (Avdelning för omvårdnad 2004). Relevanta delar ur resultatet organiserades och bearbetades, detta ledde fram till tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I första huvudkategorin aktivt handlande bemöter sjuksköterskan genom att samtala och att stödja. I andra huvudkategorin kunskap bemöter sjuksköterskan kvinnan utifrån utbildning och erfarenheter. I tredje huvudkategorin känslor framkommer känslornas betydelse i bemötandet. Det är av stor betydelse för de kvinnor som utsätts för mäns våld att sjuksköterskorna i sitt bemötande har en förståelse för deras situation och att de kan ge kvinnorna stöd och hjälp.</p>

Uppsatsen ”Dagens kvinnliga polis - androgyn? ” handlar om hur kvinnliga poliser upplever sin yrkesroll utifrån deras erfarenheter och syn på begreppen allmänheten, genus, egenskaper och självbild. Uppsatsen syftar till att undersöka hur utvalda kvinnliga poliser upplever sin yrkesroll, detta för att få en förståelse för deras subjektiva tolkningar av begreppen genus, kvinna och polis. I uppsatsen används den kvalitativa forskningsmetoden och personliga intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga poliser. Det framkommer i undersökningen att de kvinnliga poliserna inte tidigare tycks ha reflekterat över särbehandling som ett problem utan det tycks komma med yrket att bli särbehandlad av allmänheten. Egenskaper som är knutna till traditionella könsroller existerar inte så starkt inom poliskåren, utan det androgyna beteendet belönas, både från kollegor och allmänheten. Polisens personlighet tycks vara mest uppskattad när den innehåller en blandning av feminina och maskulina egenskaper.

Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehållsmässiga utveckling från första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt på är hur skildringen av kvinnan i text och bild förändrades från decennium till decennium och därigenom hur ”idealkvinnan” framställdes i en viss tidsperiod. Detta har genomgående relaterats till den rådande tidsandan och samhällsklimatet, hur representationen av kvinnan såg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt påverkades av allehanda förändringar ute i samhället som på ett eller annat vis inverkade på kvinnans sociala ställning.   Genom närläsning av de utvalda texterna har vi använt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa språkliga särdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium.   Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden. Den idealkvinna som framkommer i de första årgångarna inte bara speglar utan också skapar och upprätthåller ett borgerligt ideal. Från att som kvinna stå ensam med ansvaret för hemmet, dyker senare paret upp, som delar på ansvaret. Kvinnan går från att enbart beskrivas i typiskt kvinnliga egenskaper till att bli mer nyanserad. Tidningen går från att ägna större delen åt kvinnans särart till en livlig diskussion kring det socialt skapade könet. Samhället förändras av moderniseringen och de tekniska utvecklingarna och Husmodern tvingas följa med. I innehållet kan man skönja både medhåll och motstånd till förändringarna. Den behåller dock inslagen kring husmorssysslorna och tidningen är in i det sista, fylld med tips och råd kring det praktiska hushållsarbetet.     Fotnot: Denna uppsats har egentligen två författare, men den ena önskar att vara anonym.

Mäns våld mot kvinnor är ett samhälls- och ett folkhälsoproblem. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor utsatta för mäns våld. Studien genomfördes som en litteraturstudie där elva artiklar analyserades efter att sökningar i databaserna CINAHL och PubMed genomförts. Dessa artiklar granskades enligt mall (Avdelning för omvårdnad 2004). Relevanta delar ur resultatet organiserades och bearbetades, detta ledde fram till tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I första huvudkategorin aktivt handlande bemöter sjuksköterskan genom att samtala och att stödja. I andra huvudkategorin kunskap bemöter sjuksköterskan kvinnan utifrån utbildning och erfarenheter. I tredje huvudkategorin känslor framkommer känslornas betydelse i bemötandet. Det är av stor betydelse för de kvinnor som utsätts för mäns våld att sjuksköterskorna i sitt bemötande har en förståelse för deras situation och att de kan ge kvinnorna stöd och hjälp.

This study aims at finding out how it is to be a woman in two different realities. I have met adult women who were raised in Afghanistan and came to Sweden as refugees with their families. The aim is to see similarities and differences between being a woman in the two countries. Part of the aim is to see how the role as a female is reconstructed out of the influence from both Afghanistan and Sweden. To help me understand the result I used an intersectional perspective. I investigated into the hierarchy between men and women in the society and how the construction of gender and power can effect each other. The most outstanding result was how women took control over and stood up for themselves when they moved to Sweden.

Övervikt eskalerar och problematiken förekommer världen över vilket påverkar folkhälsan negativt. Den gravida kvinnan med övervikt löper ökad risk för negativa hälsoeffekter på grund av sin övervikt och tendens finns till omedvetenhet hos kvinnan om de ökade risker som föreligger. I omvårdnaden av den gravida kvinnan med övervikt är kvinnans upplevelse betydande för vårdrelationen. Litteraturstudien genomfördes där syftet var att belysa kvinnans upplevelser av att vara överviktig i samband med sin graviditet. Litteraturstudiens resultat baseras på 11 vetenskapliga artiklar. Ur databearbetningens analys framkommer fyra teman: kvinnans upplevelse av sin gravida kropp, kvinnans upplevelse av riskfaktorer, kvinnans upplevelse av sin omgivning samt kvinnans upplevelse av hälso- och sjukvårdspersonal. Den gravida kvinnan med övervikt upplever en inre kamp och ständig medvetenhet om sin kroppsform. Det emotionella stödet efterfrågas och den gravida kvinnan med övervikt upplever brister hos hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och möjlighet till stöd och kommunikation kring övervikt under graviditet. Brister i samtalsmetodik och kunskap om rådgivning föreligger vilket påverkar kvinnan med övervikt och hennes upplevelser av sin graviditet. Kvalitativ forskning kring kvinnans upplevelse är att rekommendera i vidare studier för att uppmärksamma problematiken. På så sätt kan det emotionella stödet och kommunikationen hos hälso- och sjukvårdspersonal i hälsofrämjande arbete av den gravida kvinnan med övervikt förbättras. / Obesity escalates and the problem is occurring worldwide which affects the public health. The pregnant woman with obesity is at increased risk of adverse health effects due to their obesity and the tendency is that the woman is unaware of the increased risks involved. In the care of the pregnant woman with obesity her experience of the health care relationship is significant. A literature study was conducted where the ambition was to highlight women's experiences of being overweight during the pregnancy. The literature study was based on 11 scientific articles. From the data analysis four themes showed up: the woman's perception of the pregnant body, the woman's perception of risk factors, the woman's perception of the environment and the woman's experience of the medical staff. The pregnant woman with obesity experiences an internal struggle and a constant awareness of their body shape. An emotional support is required and the pregnant women with obesity and her experiences deficiencies in the medical staff´s qualification and their opportunities to offer support and their communication about obesity in pregnancy. Deficiencies in counseling skills and knowledge of counseling and information exists which affects the woman with obesity and her perceptions of her pregnancy. Qualitative research on the woman's experience is recommended in further studies to highlight problems. Thus improve the emotional support and communication with health care professionals in the care of the pregnant woman with obesity.

En av nio kvinnor i Sverige riskerar att få bröstcancer före 75-års åldern. Diagnosen bröstcancer kan upplevas som enpåfrestande livshändelse vilket kan medföra till en plötslig förändring i livet.Sjuksköterskan har i uppgift att stödja och finnas för patient från diagnos.  Syfte:Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av mötet med sjusköterskanfrån diagnos fram till behandling. Metod:En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman utformades vilka var betydelsen av kompetens,betydelsen av empati och sympati, betydelsen av personcentrerad vård samtbetydelsen av tillgänglighet. Temat betydelsen av personcentrerad vårdutformade tre subteman vilka var behov av information, personlig relation samtstöd och hopp. Slutsats: Eftersommötet med sjuksköterskan upplevs individuellt är det av stor vikt attsjuksköterskan förhåller sig till ett patientcentrerat möte med varje kvinna.Vidare forskning bör genomföras med syfte till att hjälpa sjuksköterskor attuppnå ett gott möte med patienter. / One of nine women in Swedenrun the risk of getting breast cancer before 75 years of age. The diagnosis ofbreast cancer can be perceived as a stressful life incident which may lead to asudden change in life. The nurse's task is to support and be there for the patient from diagnosis. Aim:To describe women with breast cancer experience of meeting with the nurse fromdiagnosis to treatment. Method: Aliterature review based on 11 qualitative items. Results: Four themes were formed which was the importance ofcompetence, the importance of empathy and sympathy, the importance of person-centeredcare and the importance of accessibility. The theme named importance of person-centeredcare formed three subthemes which was need for information, personalrelationship and support and hope. Conclusion:Since the meeting with the nurse is experienced individually, it’s veryimportant that the nurse approach to a patient-centered meeting with eachwoman. Further research should be conducted with the purpose to helping nursesto achieve a good meeting with patients.

<p>Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.</p><p>Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.</p><p>Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.</p><p>Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne. Efter att hennes mor Johanna Ellqvist mottagit ett större arv 1889 flyttade familjen till Stockholm där Esther kom att studera på Konstakademin. Esthers familjs förbättrade ekonomi medverkade till gynnsamma möjligheter för henne att lyckas i konstvärlden då utbildning var nödvändig. Vid Konstakademin knöt Esther kontakter och förstärkte sitt sociala kapital. Vänner från den tiden har beskrivit Esther som en levnadsglad ung kvinna och hennes konst som lovande. Dessa beskrivningar har varit av vikt för mig i min undersökning då det knappt finns något dokumenterat om hennes konst. Hon träffade sin blivande man, John Bauer, på Konstakademin. En tid efter hennes avslutade studier gifte de sig, 1906. Hon blev då, förutom konstnär, maka. Privat kom hennes liv till stor del efter giftermålet att cirkulera kring John Bauer. 1915 föddes deras son Benkt Olov, kallad Putte. Esther blev då även moder. Möjligheten till konstnärskarriär blev då ännu svårare. Via breven har jag fått en uppfattning av att Esther tidvis trivdes i rollen som ”konstnärshustru” och anamma tidens strömningar, som kvinnoideologen Ellen Keys teorier om det sköna hemmet, där det estetiska var av vikt. Esther, som så många andra kvinnor, påverkades även av Keys tankegångar om äktenskapet där skilsmässa var en utväg om kärleken tog slut. De sista åren av hennes liv var äktenskapet tidvis stormigt och i slutet talades det om skilsmässa. Tidens lagstiftning angående vårdnadsskap, där mannen hade rätt till barnet, tycktes sätta stop på hennes tankar om skilsmässa. Ändå får jag en uppfattning om att hon var en kvinna av sin tid men dock styrd av tidens rådande konventioner.</p>