<p>Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p><strong><p>Bakgrund</p>: Forskning har visat en brist i sjuksköterskors kunskap om vilka behov en våldtagen kvinna har. Kunskapsbristen riskerar att resultera i en försämrad omvårdnad. <strong><p>Syfte</p>: Syftet var att utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv beskriva omvårdnadsbehovet hos kvinnor som utsatts för våldtäkt. <strong><p>Metod</p>: En systematisk litteraturstudie med granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa studier där fem teman för omvårdnadsbehov skapades. <strong><p>Resultat</p>: <em>Bemötandet från sjuksköterskan var avgörande för hur kvinnorna upplevde sjukhusvistelsen samt för hur mycket de valde att öppna sig och berätta om våldtäkten. <em>Stöd hade främst en bekräftande och stärkande funktion, men gav också känslomässigt stöd och praktiska redskap för att hantera våldtäkten. <em>Information på sjukhuset upplevdes hos kvinnorna som en känsla av ökad kontroll över situationen som gav dem valmöjligheter inför framtiden. Den <em>forensiska undersökningen och <em>de medicinska insatserna var nödvändiga för kvinnornas läkningsprocess och den kommande rättegången. Samhällets syn på våldtäkt påverkade inte bara sjuksköterskans syn på våldtäkt, utan även den våldtagnes känsla av skam och skuld över det som hänt. Detta tillsammans med sjuksköterskans utbildning och kunskap var <em>faktorer som hade betydelse för god omvårdnad av den våldtagna kvinnan. <strong><p>Diskussion och slutsats</p>: Sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap angående hur en våldtagen kvinna vill bli bemött. Resultatet skulle kunna ha betydelse för sjuksköterskors fortsatta arbete genom att ge tydliga direktiv om vilka omvårdnadsbehov en våldtagen kvinna har och hur dessa kan tillgodoses. </strong></em></em></em></em></em></em></strong></strong></strong></strong></p>

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext. Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation. Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande. Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne. Efter att hennes mor Johanna Ellqvist mottagit ett större arv 1889 flyttade familjen till Stockholm där Esther kom att studera på Konstakademin. Esthers familjs förbättrade ekonomi medverkade till gynnsamma möjligheter för henne att lyckas i konstvärlden då utbildning var nödvändig. Vid Konstakademin knöt Esther kontakter och förstärkte sitt sociala kapital. Vänner från den tiden har beskrivit Esther som en levnadsglad ung kvinna och hennes konst som lovande. Dessa beskrivningar har varit av vikt för mig i min undersökning då det knappt finns något dokumenterat om hennes konst. Hon träffade sin blivande man, John Bauer, på Konstakademin. En tid efter hennes avslutade studier gifte de sig, 1906. Hon blev då, förutom konstnär, maka. Privat kom hennes liv till stor del efter giftermålet att cirkulera kring John Bauer. 1915 föddes deras son Benkt Olov, kallad Putte. Esther blev då även moder. Möjligheten till konstnärskarriär blev då ännu svårare. Via breven har jag fått en uppfattning av att Esther tidvis trivdes i rollen som ”konstnärshustru” och anamma tidens strömningar, som kvinnoideologen Ellen Keys teorier om det sköna hemmet, där det estetiska var av vikt. Esther, som så många andra kvinnor, påverkades även av Keys tankegångar om äktenskapet där skilsmässa var en utväg om kärleken tog slut. De sista åren av hennes liv var äktenskapet tidvis stormigt och i slutet talades det om skilsmässa. Tidens lagstiftning angående vårdnadsskap, där mannen hade rätt till barnet, tycktes sätta stop på hennes tankar om skilsmässa. Ändå får jag en uppfattning om att hon var en kvinna av sin tid men dock styrd av tidens rådande konventioner.

Bakgrund: Då bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om ämnet. Många kvinnor i världen rekommenderas att själva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa länder även sjukvården rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till självundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artiklar söktes i databaserna: Cinahl, Medline, PsycINFO och Pubmed. Sökningen resulterade i 19 artiklar varav nio inkluderades efter kvalitetsgranskning. Inkluderade artiklar analyserades och fem kategorier identifierades. Resultat: Huvudfynden i studien visar att kvinnors attityd till BSE påverkas av olika känslomässiga och kognitiva aspekter. Dessa aspekter utformade fem kategorier; oro, motivation, självförtroende, hindrande- och underlättande föreställningar. Inom varje kategori framkommer det, att kvinnors inställning och utförande utav BSE beror på vilken attityd de har till BSE. Slutsats: Kvinnor har olika positiva och negativa attityder till BSE. Utifrån Orems omvårdnadsteori kan sjuksköterskans omvårdnadshandling vara att stödja, undervisa eller informera. Detta bör sjuksköterskor ha i åtanke så att de kan ge adekvat information och stöd i relation till BSE. Litteraturstudiens resultat väcker många frågetecken om kvinnors attityd till BSE på ett djupare plan. Således behövs mer forskning bedrivas inom detta område.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen.

SAMMANFATTNING Bakgrund : Forskning har visat en brist i sjuksköterskors kunskap om vilka behov en våldtagen kvinna har. Kunskapsbristen riskerar att resultera i en försämrad omvårdnad. Syfte : Syftet var att utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv beskriva omvårdnadsbehovet hos kvinnor som utsatts för våldtäkt. Metod : En systematisk litteraturstudie med granskning och analys av både kvalitativa och kvantitativa studier där fem teman för omvårdnadsbehov skapades. Resultat : Bemötandet från sjuksköterskan var avgörande för hur kvinnorna upplevde sjukhusvistelsen samt för hur mycket de valde att öppna sig och berätta om våldtäkten. Stöd hade främst en bekräftande och stärkande funktion, men gav också känslomässigt stöd och praktiska redskap för att hantera våldtäkten. Information på sjukhuset upplevdes hos kvinnorna som en känsla av ökad kontroll över situationen som gav dem valmöjligheter inför framtiden. Den forensiska undersökningen och de medicinska insatserna var nödvändiga för kvinnornas läkningsprocess och den kommande rättegången. Samhällets syn på våldtäkt påverkade inte bara sjuksköterskans syn på våldtäkt, utan även den våldtagnes känsla av skam och skuld över det som hänt. Detta tillsammans med sjuksköterskans utbildning och kunskap var faktorer som hade betydelse för god omvårdnad av den våldtagna kvinnan. Diskussion och slutsats : Sjuksköterskor är i behov av ökad kunskap angående hur en våldtagen kvinna vill bli bemött. Resultatet skulle kunna ha betydelse för sjuksköterskors fortsatta arbete genom att ge tydliga direktiv om vilka omvårdnadsbehov en våldtagen kvinna har och hur dessa kan tillgodoses.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor. Diagnosen framkallade ångest, rädsla och kom oftast som en överraskning. Bröstförlusten orsakade mycket lidande för kvinnorna i form av förlorad kvinnlighet, kroppsbild, förändrad sexualitet och förändrade relationer. Kvinnorna kände sig fula, vanställda och deformerade. Det framkom också att kvinnorna ville skyla sin bröstförlust för sig själv och andra. De isolerade sig från omgivningen. Kvinnor som genomgått rekonstruktion beskrev en känsla av att åter få känna sig normala. De copingstrategier som kvinnorna använde var att acceptera sin situation, viljan att leva, positivt tänkande, leva som vanligt, stöd av närstående, religion samt vara aktiva i sin behandling av sjukdomen. Genom att sjuksköterskan söker evidens och vetenskapligt beprövad information om sjukdom och hur den påverkar kvinnors liv så kan sjuksköterskan på ett bra sätt hjälpa kvinnor att förstå och acceptera det som sker, ge stöd och lindra lidande.

Uppsatsen belyser hur det är att som kvinna leva med ADHD då detta är ett relativt outforskat område Syftet med den här studien är att ta reda på hur det är att som kvinna leva med ADHD, hur vardagslivet påverkas samt hur fördomar upplevs och hanteras. Vi vill även ha reda på hur kvinnorna upplever att de hanterar sina känslor samt hur deras känslohantering tar sig i uttryck i deras vardagsliv. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla fått sin diagnos i vuxen ålder. Kvinnorna har med egna ord berättat hur de upplever att det som kvinna är att leva med ADHD. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av Erving Goffman’s stigma-teori som förklarar hur olika attribut hos individen kan göra att denne avviker från mängden. Även Arlie Hochschild’s teori om emotioner som beskriver hur individen hanterar känslor används i denna studie. Resultatet i denna studie visar att vardagslivet påverkas ur en rad olika aspekter för kvinnorna i vår studie. Ett dilemma som fanns hos majoriteten av informanterna var huruvida de skulle berätta om sin diagnos eller inte i rädsla om att bli bemött av fördomar om de berättade. Majoriteten av informanterna upplevde att det fanns fördomar mot ADHD vilket var en anledning till att flertalet av kvinnorna valde att inte berätta för andra om sin ADHD. Endast ett fåtal av informanterna var väldigt öppna med att berätta om sin diagnos då de ville skapa en ökad förståelse för fenomenet ADHD och ville därmed motbevisa de fördomar finns. Flertalet av kvinnorna upplevde att de hade lätt till att känna känslor och beskrev sina känsloliv i liknelse med en berg-och-dalbana som påverkade vardagslivet i högsta grad.

No description available.

Det har nu gått 65 år sedan de första kvinnorna antogs till polisutbildningen på samma villkor som män. Idag betraktas poliskvinnor inte som någon ovanlighet men ändå råder det en tydlig könsfördelning bland poliserna i Sverige, då bara ungefär 33% av alla svenska poliser är kvinnor. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur kvinnor i polisyrket upplever det att arbeta i ett mansdominerat yrke. Fokus ligger på upplevelser av deras förutsättningar i arbetet, men även vilken betydelse deras arbete har och hur kön spelar roll. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med poliser från olika platser i Sverige. Empirin som samlades in analyserades genom tematisk analys som sedan bildade teman av det mest framtränade från intervjuerna.  Studiens resultat visar att kön har betydelse för polisarbetet, även om intervjupersonerna själva betonar att kön inte spelar roll. De beskriver att de sällan uppmärksammar skillnader i deras arbete kopplat till kön i deras vardagliga arbete. Men ur intervjupersonernas beskrivelser framkommer det att det finns tillfällen och situationer i deras arbetsliv där kön spelar roll, och där sociala processer skapar olika förutsättningar både för hur arbetet kan utföras men också för hur poliserna bemöts utifrån deras kön. Det framkommer således en spänning emellan vad intervjupersoner säger och vad de säger, en motsägelse som de förmodligen själva är omedvetna om.