<p>In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation. The result is based on the interviewees’ accounts of how they experience working in a non-traditional occupation. It is in this part of the essay that I have tried to find the underlying causes of why the persons interviewed have chosen these professions and what positive and negative experiences it has given them.</p>

In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation. The result is based on the interviewees’ accounts of how they experience working in a non-traditional occupation. It is in this part of the essay that I have tried to find the underlying causes of why the persons interviewed have chosen these professions and what positive and negative experiences it has given them.

<p>Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008</p><p>Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.</p><p>På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år</p><p>senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.</p><p>Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är</p><p>underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan</p><p>männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).</p><p>Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,</p><p>1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,</p><p>men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter</p><p>inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.</p><p>Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher</p><p>(Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker</p><p>sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i</p><p>byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna,</p><p>och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att</p><p>undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att</p><p>se vilka likheter samt skillnader som kan finnas.</p><p>För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga</p><p>ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är</p><p>verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under</p><p>intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram.</p><p>Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den</p><p>manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt</p><p>att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även</p><p>kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga</p><p>omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.</p>

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008 Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny Ståhl Nyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat. På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 år senare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %. Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande är underrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medan männen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004). Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter, 1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen, men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheter inom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete. Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher (Kriegholm, 2006). Byggbranschen är känd för att ha en viss jargong och kvinnor som söker sig dit blir bemötta både positivt och negativ (Olofsson, 2003). En del kvinnor i byggbranschen ger dock upp på vägen, och därför når de inte de ledande positionerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka de mansdominerade bygg- och fastighetsbranscherna, och på det sättet förstå hur kvinnorna har gjort för att nå en ledande position. Syftet är även att undersöka hur de kan påverkas av sin omgivning. Vi ska jämföra de båda branscherna för att se vilka likheter samt skillnader som kan finnas. För att uppfylla vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat fem kvinnliga ledare, två från byggbranschen och tre från fastighetsbranschen. Respondenterna är verksamma inom NCC, Peab, HSB, AP Fastigheter och Rodamco. Frågor som ställdes under intervjuerna var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till är att kvinnliga ledare i byggbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen. De bli dock mer påverkade än de i fastighetsbranschen, då de har känt att de har utvecklat mer manliga egenskaper samt känt av det så kallade glastaket. Vi har även kommit fram till att kvinnliga ledare i fastighetsbranschen inte blir påverkade av den manliga omgivningen, förutom att de ibland kan känna att de måste bevisa något.

Det har nu gått 65 år sedan de första kvinnorna antogs till polisutbildningen på samma villkor som män. Idag betraktas poliskvinnor inte som någon ovanlighet men ändå råder det en tydlig könsfördelning bland poliserna i Sverige, då bara ungefär 33% av alla svenska poliser är kvinnor. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur kvinnor i polisyrket upplever det att arbeta i ett mansdominerat yrke. Fokus ligger på upplevelser av deras förutsättningar i arbetet, men även vilken betydelse deras arbete har och hur kön spelar roll. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med poliser från olika platser i Sverige. Empirin som samlades in analyserades genom tematisk analys som sedan bildade teman av det mest framtränade från intervjuerna.  Studiens resultat visar att kön har betydelse för polisarbetet, även om intervjupersonerna själva betonar att kön inte spelar roll. De beskriver att de sällan uppmärksammar skillnader i deras arbete kopplat till kön i deras vardagliga arbete. Men ur intervjupersonernas beskrivelser framkommer det att det finns tillfällen och situationer i deras arbetsliv där kön spelar roll, och där sociala processer skapar olika förutsättningar både för hur arbetet kan utföras men också för hur poliserna bemöts utifrån deras kön. Det framkommer således en spänning emellan vad intervjupersoner säger och vad de säger, en motsägelse som de förmodligen själva är omedvetna om.

De sista tio åren så har det börjat dyka upp mer och mer tjejer på landets gymnasieskolors byggprogram. För tio år sedan var det ungefär 2 % tjejer och för något år sedan var siffrorna uppe i mer än 9 %. Fortfarande ses byggyrket vara väldigt mansdominerat, men ändå så söker sig mer och mer tjejer till byggutbildningen. Hur tas de tjejer som söker sig till byggutbildningen om hand i skolan och på företagen under sin arbetsplats förlagda utbildning. Och vad händer med de tjejer som kommer ut i yrket efter sin utbildning. Känner de sig väl mottagna eller är det så att den väldigt mansdominerade byggbranschen inte låter dessa tjejer få en chans att bli kvar i branschen. Vad kan vi inom skolan, och ute påföretagen göra för att underlätta för de tjejer som verkligen vill komma ut i ett yrke som de tycker är deras drömyrke. "Byggyrket" Till detta arbete så valde jag att intervjua de tolv tjejer som går på byggprogrammet i köping 2012. Detta för att få reda på vad vi på denna skola ska tänka på och göra för att ge dessa tjejer en bra utbildning, både på skolan och ute på företagen där de gör sin praktik. Det jag har fått fram i detta arbete är att byggprogrammet i Köping, och de företag som har dessa tjejer på praktik hos sig fungerar rätt så bra men det finns fortfarande lite att jobba med. Men ute på andra skolor, byggen och företag så går det inte lika bra då man får läsa om sexuell antastning, trakasserier och utfrysningar. Är det så att byggindustrin är så förlegad och har så gammalt tankesätt att man inte kan tänka sig att ta emot kvinnor i denna bransch. Ska det vara så när vi i Sverige klagar över att andra länder inte har jämlikhet, men kan fortfarande inte inom vissa arbetsområden klara av det själva Hur är det att som tjej söka till en utbildning som förknippas som en linje för killar. Hur tas de emot och hur klarar de av denna utbildning. Under denna utbildning ska dessa tjejer göra apu/apl, hur tas de då emot ute på företagen, När dessa tjejer sen slutar skolan hur blir det då, blir de kvar i branschen eller klarar de inte av den press de får på sig, just för att de är tjejer. Eller kan det vara så att branschen inte är öppen för tjejer.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken. Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin. Nästan alla av de kvinnliga cheferna säger att de kan identifiera sig med sin chefsroll, men att det finns en skillnad i hur de är i den professionella och privata rollen. Kvinnorna berättade även att de måste kämpa mer än männen för att få samma respekt i sin chefsroll. Kvinnliga chefer hamnar dessutom ofta i en symbolisk ställning för att de syns mer än de manliga kollegorna i ett mansdominerat yrke och vissa kan därför tvingas anamma ett ”manligt beteende” för att de inte ska sticka ut för mycket från gruppen. Det framkom även att de kvinnliga cheferna saknar förebilder inom organisationer. Det som resultatet visar stämmer överens med tidigare forskning och teori vilket antyder att stereotypen för vad som är kvinnligt och manligt fortfarande lever kvar. Men även om resultatet tyder på att de kvinnliga cheferna har det tufft i sin chefsroll så visade det sig ändå att de föredrog att arbeta i ett mansdominerat yrke framför ett kvinnodominerat yrke, vilket är förvånande med tanke på att teorin inte tar upp detta. De kvinnliga cheferna vill att det ska bli fler kvinnor på chefspositioner i samhället så att det blir mer jämställt i toppen av hierarkierna. Dock trodde de att den enda lösningen för att det fortare ska bli en strukturförändring är om man inför kvotering till chefspositioner.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000). Gary Yukl (2002) har identifierat och delat upp ledarskap i olika förhållningssätt, ett av dessa är egenskapsperspektivet som säger att en del människor är naturliga ledare och har särskilda egenskaper. Detta med fokus på ledarens personliga egenskaper. Litteraturen diskuterar kvinnliga ledarstilar men det finns inga studier som visar om män och kvinnor använder sina egenskaper på olika sätt trots deras olika socialisering (Isaac, Behar-Horenstein, Koro-Ljungberg, 2009). Eftersom det inte finns några studier om kvinnor och män använder sina egenskaper på olika sätt vill vi utreda vilka dessa är och hur de skiljer sig åt i ledarskapet. Trots alla hinder finns det kvinnor som lyckats och har ledarpositioner inom byggbranschen. Vi vill ta reda på vilka egenskaper dessa kvinnor har som ledare i en väldigt mansdominerad bransch. Vår frågeformulering för uppsatsen är: Vilka egenskaper präglas en kvinnas ledarskap i byggbransch av? Syftet med vår studie är att se hur kvinnliga ledare uppfattar kvinnligt ledarskap och deras egenskaper inom en mansdominerad bransch som byggbranschen. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Fyra olika respondenter i byggbranschen har intervjuats där alla fyra var kvinnor i ledande positioner. Intervjufrågor som vi ställde var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till genom vår studie är att det finns egenskaper som präglar en kvinnas ledarskap inom byggbranschen. Vi har även kommit fram till att det finns en del hinder och därför är det viktigt att vara anpassningsbar. Vårt bidrag med denna studie är att visa vilka egenskaper som kvinnor har, samt att vi vill visa att kvinnor har en plats som ledare i byggbranschen.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka kvinnliga lärares erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom det mansdominerade yrket specialidrottslärare. Studien kommer svara på dessa frågeställningar: <ul type="disc">Varför har dessa lärare valt att arbeta som specialidrottslärare? Hur påverkas lärarna av att det är få kvinnliga kollegor inom ämnet specialidrott? Hur påverkas lärarna av att arbeta i en miljö där det är en överrepresentation av män? Metod Åtta kvinnliga specialidrottslärare handplockades utifrån vissa kriterier. Studien använder en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Historikern Yvonne Hirdmans genussystem och stereotypmodell användes för att analysera empirin. Resultat Resultatet visar att de kvinnliga respondenternas intresse för idrott har gjort att de arbetar som lärare i specialidrott. Kvinnorna påverkas inte av att det är få kvinnor inom ämnet specialidrott. De upplever att de är en minoritet i samband med föreningsidrotten. De tror att tjejer väljer att kliva av tränaryrket på grund av den jargong som finns samt att de endast kan utföra sitt arbete som en hobby. De trivs med sin nuvarande arbetssituation men påverkas av att arbeta i en mansdominerad miljö då de måste hävda sig för att bli accepterade. Om de hade varit män med sin nuvarande kompetens och erfarenhet, hade de på ett eller annat sätt arbetat inom sin idrott. Däremot var de inte lika övertygade om att de skulle arbeta inom skolan med specialidrott utan hade troligen kunnat erhålla en högre position inom föreningsidrotten, t ex förbundskapten eller sportchef.  Slutsats De åtta kvinnorna har valt att arbeta inom specialidrott då de har ett stort intresse för idrott. De påverkas inte av att de är få kvinnor inom yrket utan upplever att det är när de är verksamma inom föreningsidrotten som de det befintliga genussystemet inom idrotten blir märkbart. Rådande normsystem framträder inom både föreningsidrott och tränar- och ledarutbildningar. / Abstract The study aims to clarify female teachers knowledge and experience of working in a male dominated profession as a school sports teacher. The study will answer the following questions. Why have the teachers chosen to work as a school sports teacher? How do the teachers get affected by the fact that there are few female colleagues in the subject of school sports? How do the teachers get affected by working in an environment with an overrepresentation of men? Method Eight female school sports teachers were hand-picked with certain criterias. With a qualitative focus, this study used semi-structured interviews in order to reach a deeper understanding of the knowledge and experience of working in the subject of school sports. Historian Yvonne Hirdmans gender system and stereotypes model was used to investigate what happens when women enter the male dominated profession as school sports teacher. Results The results of the study showed that the teachers work with school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are fewer female than male teachers in the subject of school sports. They feel like a minority in club sports. The women highlight, the lack of interest in the profession among girls and correlates it to the existing jargon in club sports. The females are satisfied with their current working situation, but they get affected by working in a male dominated environment because they have to assert themselves. Also, some of the women believe that if they would have opposite sex, according to their knowledge and experience, they would work with sports, but they were not convinced that it would be in school sports and few of them believe that they probably would get offered other jobs in club sports, for example national head coach or club director. Conclusion The eight women chose to work in school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are few female teachers in the subject of school sports, but they feel like a minority during club sports.

Historiskt och traditionellt sett har ledarskapet varit maskulint och branscher har varit uppdelade i kvinnliga och manliga. Genom tiderna har det funnits många motståndare tillkvinnligt ledarskap och då framför allt inom de så kallade mansdominerade branscherna. Idag år 2017 finns det fortfarande förutfattade meningar om att vissa typer av arbeten och utbildningar är kopplade till ett visst kön. Byggbranschen står inför ett enormt rekryteringsbehov. För att täcka behovet måste de få in fler kvinnor, det räcker inte med att målgruppen bara riktas mot män. I dagsläget finnsintresse, både från samhället och bland byggföretagen, att öka andelen kvinnor eftersom enarbetsplats gynnas av mångfald (byggvärlden, 2010). Det är en utmaning för byggbranschen att få fler kvinnor att söka sig till den. En lika stor utmaning är det att få kvinnor att stanna i branschen. Denna studie undersöker hur de kvinnliga ledarna inom byggbranschen, och i huvudsakbyggföretaget NCC, känner att de bemöts, om de märkt av det omtalade glastaket som gör det svårare för kvinnor att klättra inom företaget och hur organisationskulturen ter sig ute påbyggarbetsplatserna. För en klar bild och en jämförelse gentemot kvinnornas upplevelser har även manligayrkesarbetare svarat på frågor hur de känner runt att ha en kvinnlig ledare. Studien tyder på att byggbranschen fortfarande är anpassad för män men är under utveckling i en positiv riktning, att de flesta uppskattar en bra ledare och att det inte beror på kön utan personlighet. Kvinnor och män är ofta olika och det gäller att ta tillvara på alla olikheter och komplettera varandra för att uppnå ett bra resultat. Inom NCC välkomnas kvinnliga ledare ute på byggarbetsplatserna av yrkesarbetarna, de känner samma respekt och uppskattar en jämställd arbetsplats. De kvinnliga respondenterna känner sig accepterade och respekterade för sin ledarroll och känner sig inte särbehandladepå grund av att de är kvinnor. Flera av dem bevittnar ändå att de någon gång hört uttryck som ”lilla gumman" eller om leverantörer som vänder sig främst till deras manliga kollegor. Byggbranschen möter mycket kritik för sin rådande machokultur, under studiens gång får man ändå förståelsen om att det jobbas hårt runt om i Sverige för att utrota den både för en merjämställd arbetsplats som fler ska söka sig till men även för arbetsmiljön och säkerheten då fler olyckor ofta sker när män ska bevisa någon form av manlighet(Byggcheferna, 2017). Trots att byggbranschen har tagit jätte kliv mot en jämställd bransch så finns det ännu mycket kvar att jobba på. Kulturen är hårt rotad och om man ser tillbaka historisk så har vi ändå nått ett så här jämställt samhälle på mycket kort tid. Kvinnor har bara haft rösträtt i snart 100 år, från det stora klivet har utvecklingen gått snabbt framåt till att kvinnor nu kliver upp på alltfler ledande positioner. Att kulturen med attityder och värderingar, som tar lång tid att förändra, inte riktigt hänger med är inte så konstigt i det stora hela. Resultaten tyder på att byggbranschen behöver få till ett fungerande system för flextid även ute i produktionen för att få fler att söka sig till branschen, då dagens unga delar ansvaret mellan arbete och familj betydligt mer jämställt så gäller inte det inte enbart för kvinnorna utan även för männen. Alla de formella yttre hinder som tidigare har funnits för kvinnor att ta sig in i byggbranschen är borta tack vare lagstiftning. De hinder som finns kvar skapas av oss själva och samhället (Arhén. 1996). / Historically and traditionally, leadership has been masculine and industries have been divided into female and male. Over the years, there have been many opponents of female leadership and especially in the so-called men-dominated industries. Today in 2017 there are still preconceived opinions that certain types of work and education are linked to a certain gender. The construction industry faces a huge recruitment need. To cover the need, they need to bring in more women; it is not enough for the target group to target men only. At present, there is an interest, both from society and among construction companies, to increase the proportion of women because a workplace benefits from diversity. It is a challenge for the construction industry to get more women to search for it. An equal challenge is to make women stay in the industry. This study investigates how the female leaders in the construction industry, and in particular the construction company NCC, feel they are addressed if they are labeled by the reported glass roof that makes it difficult for women to climb within the company and how the organizational culture looks at the construction sites. For a clear picture and a comparison to the women's experiences, male professional workers have also answered questions about how they feel about having a female leader. The study suggests that the construction industry is still geared to men but is under development in a positive direction, that most people appreciate a good leader and that it does not depend on gender without personality. Within NCC, female leaders are welcomed at the construction sites of the workforce and women feel accepted and respected for the leaders they are. However, many of them witness that they once heard expressions like "little rubber" or about suppliers who are primarily concerned with their male colleagues. The construction industry is faced with a lot of criticism for its prevailing macho culture. During the course of the study, however, one gets the understanding that the job base is hard around Sweden in order to eradicate both for a more equal workplace for more people to apply for, but also for the work environment and safety as more accidents Often happens when men are to prove some form of masculinity (Byggcheferna, 2017). Even though the construction industry has taken great steps towards an equal industry, there is still much left to work on. The culture is hard-rooted and if you look back historically, we have reached such an equal society in a very short time. Women have only had voting rights for almost 100 years, from the very beginning, the trend has gone fast to women now climbing on more and more leading positions. The fact that the culture of attitudes and values, which takes a long time to change, does not really depend on is not so strange in general. The results indicate that the construction industry needs to get a working flextide system even in production to get more people looking for the industry, since today’s young share the responsibilities between work and family much more equally, not only applies to women but also to men. All the formal external obstacles that previously existed for women to enter the construction industry are gone by virtue of legislation. The obstacles that remain are created by ourselves and society (Arhén 1996).