Syftet med denna studie var att ta reda på om det fanns något samband mellan stress och arbetstillfredsställelse på arbetsplatser i kommunala verksamheter. I studien undersöktes också om det fanns yrkesskillnader inom kommunen, det vill säga uppvisade både de som arbetade inom socialförvaltningen: särskilt boende för äldre (extremt kvinnodominerade yrken) och de som arbetade inom samhällsbyggnadsförvaltningen: brandkår, vaktmästare, vatten och avlopp, renhållning, bygg med flera. (extremt mansdominerade yrken) ett sådant samband eller skiljde det sig åt mellan arbetsplatserna. Tidigare forskning har visat att en individs stressnivå påverkar arbetstillfredsställelsen. I arbetslivet har besvär som orsakats av arbetet på grund av stress och andra psykiska påfrestningar ökat, kvinnor har drabbats värre än män. Studien genomfördes med hjälp av självskattade enkäter som mätte arbetstillfredsställelse och arbetsrelaterad stress i kommunala verksamheter. Studien hade 81 deltagare, 38 stycken anställda från socialförvaltningen, och 43 stycken från samhällsbyggnadsförvaltningen. Resultatet visade att det fanns ett negativt samband mellan stress och arbetstillfredsställelse. Det vill säga att ju högre stress deltagarna rapporterade desto lägre arbetstillfredsställelse påvisades. Vidare visade resultatet att extremt kvinnodominerade arbetsplatser hade till viss grad lägre arbetstillfredsställelse och högre stress än de extremt mansdominerade arbetsplatserna.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa. Studien stödjer sig främst på genusteorier bl.a. på Yvonne Hirdmans begrepp genussystem. Denna studie genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt genom intervjuer med fem kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken. Resultatet presenteras i form av en huvudtolkning som visar att kvinnor trivs bra i mansdominerade yrken men att de behöver anpassa sig och hantera vissa svårigheter.

På den svenska arbetsmarknaden beskrivs det idag finnas en tydlig könssegregering där kvinnor och män arbetar inom olika yrken och branscher, och där vissa arbeten anses lämpade för kvinnor medan andra anses lämpade för män. Att kvinnor söker sig till mansdominerade yrken är idag mer vanligt än tidigare. Syftet och frågeställningarna i denna studie var att undersöka en grupp kvinnors egna upplevelser av att arbeta inom olika typer av mansdominerade yrken, samt att undersöka hur de kommit dit och vilka vägar de tagit under resans gång. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer och urvalet bestod av åtta kvinnor som alla arbetade inom mansdominerade yrken. För att kunna förstå och analysera vårt material använde vi oss av tidigare forskning inom ämnet, samt teoretiska utgångspunkter som kön och genus, genusordning, uppfattningen om manligt och kvinnligt, könsmärkningsprocessen samt homosocialitet. Studiens resultat visade att intresset för yrket och dess arbetsuppgifter varit betydande i kvinnornas val av yrke, men att deras vägar till det valda yrket skilt sig åt. Flertalet lyfte svårigheter och hinder utifrån att vara i minoritet inom ett mansdominerat yrke, och kvinnorna redogjorde för hur de ibland använde sig av olika strategier och förhållningssätt för att kunna hantera dessa situationer. Trots upplevda hinder redogjorde dock samtliga kvinnor för hur de trivs med sitt yrke och på arbetsplatsen.

This essay is a small-scale interview study which explores Swedish female beer brewers’ experiences as a minority in a male-dominated workplace. It focuses on the lived experiences of the brewers. A feminist phenomenology as well as organizational theories, the idea of homosociality and the notion of cultural dominance provide the theoretical framework which is used for the analysis of the brewers’ experiences of their profession. In my analysis, I conclude that there is certain gender problematic in their workplace and that gender is marked and matters in certain ways in the brewing business. I have shown how they reflect upon themselves as women in a gender-segregated workplace and how bodily substantiality and phenomenological orientations manifest themselves in a beer brewing context. My interviewees showed different strategies to succeed as women in this business and signs of resistance to a negative image of female brewers.

<p>This study, entitled A constant balance – Gender equality work in an organisation dominated by women and an organisation dominated by men focuses on attitudes towards gender equality issues in two organisations – one that is dominated by women and one that is dominated by men. The study is based on the Doing gender theory, which primarily means that gender is something people do, it is constantly changing and it depends on the surrounding context.</p><p>The organisations in the study are both working with gender equality issues, but the attitudes towards gender equality work are ambiguous. The primary gender equality issue in both organisations is to increase the number of employees of the non-dominant gender. The gender equality work in both organisations is formally supported but it is also being met with informal resistance. The informants say that it is the older men in the organisations that are the strongest opponents of gender equality work. The common attitudes is said to be “it is good as it is”.</p><p>The Equal Opportunities Act (sw: Jämställdhetslagen) is said to be very important in the legitimisation of the gender equality work. All informants say that it is good that such an Act exists. The main view of men and women is based on complementary thinking. Women are supposed to be empathetic, attentive and caring while men are said to be action-geared, technical and physically strong. To work with gender equality can be seen as a constant balance act. The issue has to be raised to accomplish change but at the same time it is important not to push too hard, it can lead to backlashes.</p> / <p>Föreliggande intervjustudie behandlar attityder gentemot jämställdhet och jämställdhetsarbete i en organisation som domineras av kvinnor och en som domineras av män. Studien utgår teoretiskt från Doing gender-perspektivet, där betoningen ligger på att kön är något som görs och är beroende av den omgivande kontexten.</p><p>Båda organisationerna arbetar med jämställdhet men attityderna till jämställdhetsarbetet är tvetydiga inom båda organisationerna. Den centrala frågan i organisationernas jämställdhetsarbete är att öka antalet individer av det underrepresenterade könet. Jämställdhetsarbetet möts av ett formellt stöd men även ett informellt motstånd. Detta beskrivs komma främst från de äldre männen i 50-/60-årsåldern. Den allmänna attityden sades annars vara att ”vi har det väl bra som vi har det”.</p><p>Jämställdhetslagen beskrivs vara väldigt betydelsefull för att legitimera jämställdhetsarbetet. Samtliga informanter är positiva till att lagen finns. Synen på kvinnor och män präglas av ett komplementärt tänkande. Kvinnor förväntas vara empatiska, lyhörda och omvårdande medan männen ses som handlingsinriktade, tekniskt kunniga och fysiskt starka. Att arbeta med jämställdhet kan ses som en ständig balansgång. Frågan måste uppmärksammas för att förändring ska ske men samtidigt får man inte trycka på för hårt. Det kan leda till bakslag.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter. Vidare visade resultatet att respondenter med lägre utbildning hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter med högre utbildning.

<p>Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck</p>

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet. Det förkom även negativa attityder gentemot att studera medan det var eftersträvansvärt att få bra betyg. För att stärka den egna gruppgemenskapen förekom även en polarisering gentemot andra grupper. Diskussionen berörde följande aspekter: Hegemonisk maskulinitet och hierarkier, krav och förväntningar på killar och avvikande beteende, aversionen mot att studera, differentieringen gentemot andra och lärarnas arbete med maskulinitet och åtgärder mot negativa uttryck

This study, entitled A constant balance – Gender equality work in an organisation dominated by women and an organisation dominated by men focuses on attitudes towards gender equality issues in two organisations – one that is dominated by women and one that is dominated by men. The study is based on the Doing gender theory, which primarily means that gender is something people do, it is constantly changing and it depends on the surrounding context. The organisations in the study are both working with gender equality issues, but the attitudes towards gender equality work are ambiguous. The primary gender equality issue in both organisations is to increase the number of employees of the non-dominant gender. The gender equality work in both organisations is formally supported but it is also being met with informal resistance. The informants say that it is the older men in the organisations that are the strongest opponents of gender equality work. The common attitudes is said to be “it is good as it is”. The Equal Opportunities Act (sw: Jämställdhetslagen) is said to be very important in the legitimisation of the gender equality work. All informants say that it is good that such an Act exists. The main view of men and women is based on complementary thinking. Women are supposed to be empathetic, attentive and caring while men are said to be action-geared, technical and physically strong. To work with gender equality can be seen as a constant balance act. The issue has to be raised to accomplish change but at the same time it is important not to push too hard, it can lead to backlashes. / Föreliggande intervjustudie behandlar attityder gentemot jämställdhet och jämställdhetsarbete i en organisation som domineras av kvinnor och en som domineras av män. Studien utgår teoretiskt från Doing gender-perspektivet, där betoningen ligger på att kön är något som görs och är beroende av den omgivande kontexten. Båda organisationerna arbetar med jämställdhet men attityderna till jämställdhetsarbetet är tvetydiga inom båda organisationerna. Den centrala frågan i organisationernas jämställdhetsarbete är att öka antalet individer av det underrepresenterade könet. Jämställdhetsarbetet möts av ett formellt stöd men även ett informellt motstånd. Detta beskrivs komma främst från de äldre männen i 50-/60-årsåldern. Den allmänna attityden sades annars vara att ”vi har det väl bra som vi har det”. Jämställdhetslagen beskrivs vara väldigt betydelsefull för att legitimera jämställdhetsarbetet. Samtliga informanter är positiva till att lagen finns. Synen på kvinnor och män präglas av ett komplementärt tänkande. Kvinnor förväntas vara empatiska, lyhörda och omvårdande medan männen ses som handlingsinriktade, tekniskt kunniga och fysiskt starka. Att arbeta med jämställdhet kan ses som en ständig balansgång. Frågan måste uppmärksammas för att förändring ska ske men samtidigt får man inte trycka på för hårt. Det kan leda till bakslag.

The main aims of this study is from a gender perspective identify possible reasons why so many men compared to women visited the European football Championship in Poland/Ukraine 2012. The study also aims to classify European Championship visitors from their primary purpose with the trip. To be able to answer the study's purpose and issues, it is important that we get an understanding of the phenomenon so that we can clearly express an opinion on this phenomena. This meant that we chose to use qualitative methods designed to give a deeper insight into what is being investigated. We made use of both deep, email and telephone interviews with our respondents. The six respondents are evenly distributed between the sexes. The selection was made through the snowball method. We also used a constructivist scientific approach where we conducted a qualitative analysis that encodes the significant statement as we got from the interviews. When studied the sport tourism we used scientific articles concerning what sport tourism is. This theory also identified how these tourists can be categorized. There are different types of visitors who have different goals with their trip to European Championship in Poland / Ukraine. We have classed these tourists from their primary purpose of the trip where some visitors were in Europe championship to see the football that was played while others were there to experience the event surrounding the football. To be able to identify possible reasons why more men than women visited the European Championships in Poland / Ukraine, we used Pierre Bourdieu's gender theory that deals with how the male dominance creates a power relationship between the sexes. The result that emerged from this study is that a male jargon dominated in the European championship. To identify possible reasons in why this appears we used gender theories. The male dominance (gender theory of Bourdieu) explained that there is a strong male jargon which is a system of norms that determines what is an acceptable behavior. It's a man-centered world where the male behavior is a preference that determines the conditions in terms of what is socially acceptable. A male jargon appears when men are in a clear majority. The results also show that women fall into a subordinate role in an environment where a male jargon occurs resulting in the fact that women feel uncomfortable showing up in a role where they are expected to correct themselves in the hierarchy. We have also been able to identify possible reasons from a gender perspective why more men than women visited the European Championship in Poland / Ukraine 2012.