Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras: Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige? Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi? Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen? Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält. Vidare förklaras att samhällsutvecklingen och den ökade globaliseringen har inneburit en stor ökning av sportturism runt om i världen. För att ge läsaren en inblick i huruvida idrottsevenemang historiskt sett varit ekonomiskt hållbara för värdnationen, presenteras resultat från tidigare evenemang där trenden pekar på en uppgång sedan av mitten av 1980-talet. Sociala och sociokulturella faktorer tas också upp för att förklara för läsaren hur sportevenemang faktiskt kan bidra till ett bättre samhälle och hjälpa den enskilde individen.

The main aims of this study is from a gender perspective identify possible reasons why so many men compared to women visited the European football Championship in Poland/Ukraine 2012. The study also aims to classify European Championship visitors from their primary purpose with the trip. To be able to answer the study's purpose and issues, it is important that we get an understanding of the phenomenon so that we can clearly express an opinion on this phenomena. This meant that we chose to use qualitative methods designed to give a deeper insight into what is being investigated. We made use of both deep, email and telephone interviews with our respondents. The six respondents are evenly distributed between the sexes. The selection was made through the snowball method. We also used a constructivist scientific approach where we conducted a qualitative analysis that encodes the significant statement as we got from the interviews. When studied the sport tourism we used scientific articles concerning what sport tourism is. This theory also identified how these tourists can be categorized. There are different types of visitors who have different goals with their trip to European Championship in Poland / Ukraine. We have classed these tourists from their primary purpose of the trip where some visitors were in Europe championship to see the football that was played while others were there to experience the event surrounding the football. To be able to identify possible reasons why more men than women visited the European Championships in Poland / Ukraine, we used Pierre Bourdieu's gender theory that deals with how the male dominance creates a power relationship between the sexes. The result that emerged from this study is that a male jargon dominated in the European championship. To identify possible reasons in why this appears we used gender theories. The male dominance (gender theory of Bourdieu) explained that there is a strong male jargon which is a system of norms that determines what is an acceptable behavior. It's a man-centered world where the male behavior is a preference that determines the conditions in terms of what is socially acceptable. A male jargon appears when men are in a clear majority. The results also show that women fall into a subordinate role in an environment where a male jargon occurs resulting in the fact that women feel uncomfortable showing up in a role where they are expected to correct themselves in the hierarchy. We have also been able to identify possible reasons from a gender perspective why more men than women visited the European Championship in Poland / Ukraine 2012.

Den här kandidatuppsatsen granskar fördelningen av utrymmet på sportsidorna utifrån könstillhörighet. Vi undersöker hur mycket utrymme som tilldelas herrarnas respektive damernas slutspelsperioder under Europamästerskapen i fotboll år 2012, 2013, 2016 samt 2017 i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Vidare undersöker vi om det förekommer skillnader i rapporteringen om manliga respektive kvinnliga fotbollsspelare i Dagens Nyheter och Expressen år 2016 och 2017. Slutligen diskuterar vi frågan gällande på vilket sätt Dagens Nyheters och Expressens rapportering under slutspelen i fotbolls-EM år 2016 och 2017 bidrar till att upprätthålla de etablerade könsrollsuppfattningarna. Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv och redogör för en del av den tidigare forskning som finns inom området genus. För att besvara frågeställningarna används kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ diskursanalys. Resultatet av vår kvantitativa analys är att herrarnas mästerskap värderades högre ur ett nyhetsvärderingsperspektiv och tilldelades mer utrymme än damernas mästerskap. Den kvalitativa diskursanalysen visar att det under herrarnas mästerskapsår rapporteras om enbart män, medan det under damernas år rapporteras om båda könen. Den kvalitativa analysen visar därmed att männen tilldelas mer plats i medierna än kvinnorna. Detta överensstämmer med resultatet av vår kvantitativa analys, samt den tidigare forskning som lyfts fram i vår studie. Slutsatsen är att herrarna är överrepresenterade på sportsidorna samt att medierna upprätthåller de etablerade könsrollsuppfattningarna.