Dokumentationen över alla skydden i Borealis AB ligger i ett gammalt EDSA-program och Borealis håller på att ersätta detta program med Vision. Examensarbetet går ut på att, innan Borealis för in uppgifterna om skydden i fabriken till Vision, kontrollera alla lågspänningsskydden för att försäkra sig om att inställningarna är korrekta. I examensarbetet ingår också att göra ström-tid-kurvor för att kontrollera att kortslutningsskyddet klarar uppställda krav och därefter ge förslag till företaget om förbättring. Eftersom många lågspänningsskydd är väldigt gamla, har inventeringen av skydden och skapandet av ström-tid-kurvor varit en stor utmaning. Detta för att manualerna, för de gamla skydden, har otydliga beskrivningar av hur ström-tid-kurvor skapas. Detta har lett till att cirka hälften av alla lågspänningsskydds ström-tid-kurvor inte har dokumenterats. Borealis har tagit fram två förslag till krav på vad ändrade inställningar skall innehålla. Dessa är: ”Lågspänningsskyddet får inte bryta långsammare än 0,2-0,3s vid kortslutningsströmmar” ”Lågspänningsskyddets kortslutningsskydd måste vara inställt lägre än minimal kortslutnings-ström”. Många skydd behöver sänkta inställningar för ström och tid, då de är högre än kravet. Förslag till framtida arbeten är att göra djupare undersökning för alla lågspänningsskydden, speciellt för skydden som är gamla och saknar ström-tid-kurvor. Ett annat förslag är att kontakta leverantören för att skaffa nya manualer till de skydd som har otydliga manualer eller som saknar manualer. I värsta fall kan Borealis behöva köpa nya skydd för att erhålla nya manualer och säkrare skydd. / The documentation of all low-voltage protections at Borealis AB is located in an old EDSA program and Borealis is replacing this program with Vision. The purpose of this diploma work is to check all protections and to ensure that the settings are correct, before Borealis put data on the protections at the factory in Vision. The diploma work also includes making current-time curves to make sure that short-circuit protection meet the necessary requirements and then make suggestions to the company about improvement. Because many low-voltage protections are very old, the inventory of the protections and thecreation of the current-time curves have been a great challenge. The reason is that the manuals for the old protections have unclear description of how the current-time curves are created. This has resulted in that approximately half of all low-voltage current-time curves has no documentations. Borealis has developed two suggested for conditions on what changed settings must include. These are: "Low-voltage protections must not trip slower than 0.2-0.3s at short-circuit currents" "Low-voltage short-circuit protections must be set lower than the minimum shortcircuit current." Many protections needs lower current and time settings, as they are higher than the requirements. A suggestion for future work is to make deeper investigation of all low-voltage protectors, especially for the protectors which are old and lack current-time curves. Another suggestion is to contact the supplier to obtain new manuals which has unclear manuals or lack of manuals. At worst, Borealis has to buy new protection to obtain new manuals and safer protection.

ADHD är idag en relativt vanlig beteendestörning bland barn och unga. Ofta behandlas detta med psykotropisk medicin, men även kognitiv beteendeterapi och mindfulness hör till de möjliga behandlingsformer som finns. Denna studie undersöker genom intervjuer vilka strategier lärare använder sig av i klassrumssituationer med elever med ADHD och ADHD-relaterade beteenden. Resultatet sorteras in i två kategorier, reaktiva och proaktiva strategier och tolkas sedan i relation till lärarnas inställningar till att undervisa elever med ADHD. Här utgås det antingen från synen på ADHD som unik möjlighet för eleven, eller ADHD som hinder för eleven. Enligt tidigare forskning finns det belägg för hypotesen att en positiv inställning vanligen förutsätter proaktiva strategier i klassrummet, medan en negativ inställning ofta resulterar i reaktiva strategier. Denna studies resultat visar däremot att de intervjuade lärarna ger betydligt mer tid åt att berätta om proaktiva strategier, men samtidigt ser ADHD som ett hinder i klassrummet.

I denna fallstudie undersöks och jämförs avfallshanteringen i två flerbostadsområden i Motala kommun. Syftet med fallstudien är att undersöka, jämföra samt analysera hushållens attityder och beteenden till att sortera ut sitt avfall i relation till den fysiska strukturen som omgärdar avfallshanteringen i respektive område- närhet till återvinningsrum/återvinningsstation, utformning av återvinningsrum/återvinningsstation samt servicegrad. Intervjuer har genomförts med åtta hushåll för att få fram hushållens attityder samt beteenden till sortering av avfall. Studien visar att samtliga hushåll var beredda att lägga tid och engagemang på avfallssorteringen. Vissa hushåll kände krav från hyresvärden till att sortera sitt avfall medan övriga hushåll sorterade ur miljösynpunkt. Närheten av återvinningsrum underlättade för hushållen att sortera sitt avfall samt att de inte behövde samla på sig mycket sorterat avfall i hemmet. Utformningen av återvinningsrummen kunde ha betydelse till att sortera ut sitt avfall, i området med inkast framkom det att utformningen av luckorna kunde försvåra för framförallt handikappade och barn. Samtliga hushåll skulle vilja ha mer plats för sitt sorterade avfall i lägenheten, men lägenhetens fysiska struktur påverkade inte antalet fraktioner som sorterades. De svarta påsarna med syfte att förvara olika fraktioner av sorterat avfall i, ansågs ta upp för mycket plats i hemmen och användes av enbart ett hushåll. Däremot hade hushållen en positiv inställning till den gröna påsen för komposterbart avfall.

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras: Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige? Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi? Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen? Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält. Vidare förklaras att samhällsutvecklingen och den ökade globaliseringen har inneburit en stor ökning av sportturism runt om i världen. För att ge läsaren en inblick i huruvida idrottsevenemang historiskt sett varit ekonomiskt hållbara för värdnationen, presenteras resultat från tidigare evenemang där trenden pekar på en uppgång sedan av mitten av 1980-talet. Sociala och sociokulturella faktorer tas också upp för att förklara för läsaren hur sportevenemang faktiskt kan bidra till ett bättre samhälle och hjälpa den enskilde individen.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus.

Bakgrund Förekomsten av fetma har ökat de senaste decennierna. Inom primärvården vårdas patienter med fetma, följdsjukdomarna är många och kostar samhället mycket pengar. Gävleborg har en högre andel personer med fetma än genomsnittet i riket. Sjukvårdspersonalens inställningar gentemot patienter med fetma påverkar hur de bemöter patienterna. Stigmatisering och diskriminering kan göra att patienter med fetma undviker att söka vård och det är viktigt att undersöka sjuksköterskors och distriktsköterskors inställningar så att man vid behov kan sätta in utbildningsinsatser för att ge bättre bemötande och vård. Syftet med studien var att beskriva och jämföra sjuksköterskor och distriktssköterskors inställningar till patienter med fetma som vårdas inom primärvården. Metoden var en enkätstudie med deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats. Urvalsgruppen var sjuksköterskor och distriktssköterskor inom primärvården i Gävleborg, både inom privata och offentliga sektorn. I studien deltog 15 regionstyrda och 9 privata hälsocentraler. Enkäten som delades ut var webbaserad och skickades ut till 191 sjuksköterskor och distriktssköterskor, totalt besvarade 81 enkäten. Huvudresultatet visade inga signifikanta skillnader mellan sjuksköterskor och distriktssköterskor gällande inställningar till patienter med fetma. Signifikanta skillnader sågs mellan mindre yrkesvana och mer yrkesvana sjuksköterskor och distriktssköterskor, de mer yrkesvana har en mer positiv attityd till fetma. Slutsatsen av detta examensarbete visade att de sjuksköterskor och distriktssjuksköterskor med mer erfarenhet hade en mer positiv inställning gällande patienter med fetma. För att ge vård av högre kvalité till dessa patienter krävs utbildning och medvetenhet om det föreliggande problemet.

Introduktion/Bakgrund: Munhälsan påverkar den generella hälsan. Det finns flera riskfaktorer för nedsatt munhälsa exempelvis hög ålder och sjukdom. Att inte självständigt kunna utföra munvården och vara i behov av assistans är också en riskfaktor för nedsatt munhälsa. Syfte: Syftet var att belysa patienters inställningar till och erfarenheter av assisterad daglig munvård. Metod: Litteraturstudien sammanställdes utifrån Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Totalt nio artiklar utgjorde resultatet. Resultat: Resultatet utgjordes av fem kategorier: Tacksamhet och stöd, Önskan att vara självständig, Misstro till vårdpersonalens kunskaper och förmågor, Tillit till vårdpersonalen och Inte vilja vara en belastning. Slutsats: Resultatet visade att det fanns blandade erfarenheter av och inställningar till assistans vid munvård. Patienter som regelbundet mottog assistans uppgav positiva erfarenheter och ansåg att om behovet av assistans fanns sågs det som fördelaktigt att mottaga munvård. För patienter som inte hade tidigare erfarenheter av assistans vid munvård fanns huvudsakligen negativa inställningar där en stor del orsakades av önskan att vara självständig eller en misstro till vårdpersonalens kunskaper. Ytterligare en inställning och erfarenhet som fanns var att inte vilja belasta vårdpersonal då de hade hög arbetsbelastning.

Varje år vårdas ett stort antal patienter inom svensk intensivvård vilket medför att intensivvårdssjuksköterskan också möter ett stort antal familjer och familjemedlemmar vilket ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Här åligger det intensivvårdssjuksköterskan att främja familjens psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Det finns olika förutsättningar och utmaningar som intensivvårdssjuksköterskan ställs inför i mötet med familjen. Forskning visar på att det är gynnsamt både för patienten och för familjen att inkluderas i vården. Intensivvårdssjuksköterskan kan se familjen som en resurs, som en samtalspartner eller som en utmaning. Det är mötet med familjen som är komplext och måste beaktas utifrån var familjen befinner sig. Begränsad forskning finns som visar på intensivvårdssjuksköterskans inställning till familjens betydelse i omvårdnaden av patienten. Syftet med denna studie var därför att undersöka intensivvårdssjuksköterskans inställning till familjens betydelse i omvårdnaden. En kvantitativ ansats i form av en postenkäts undersökning valdes och urvalet gjordes med ett bekvämlighetsurval. Fyra intensivvårdsavdelningar med sex till tio vårdplatser, på fyra olika sjukhus inom Västra Götaland och Region Halland valdes ut. Totalt delades 88 enkäter ut, 22 enkäter per avdelning och svarsfrekvensen uppgick till 82%. Studiens resultat visar på en genomgående positiv inställning hos intensivvårdssjuksköterskan till familjens betydelse i omvårdnaden undantag av att inbjuda familjen i patientens personliga omvårdnad som inte skattades fullt lika positivt. Signifikanta skillnader mellan intensivvårdssjuksköterskans inställning till familjens betydelse i omvårdnaden av patienten sågs mellan de olika intensivvårdsavdelningar som undersöktes. Här skulle det finnas utrymme för att forska vidare med utökade eller andra metoder, för att studera vilka faktorer som påverkar till att det skiljer mellan intensivvårdssjuksköterskornas inställning till familjens betydelse i omvårdnaden av patienten.

Bakgrund: Flera studier visar att mängden människor med psykisk sjukdom ökar och det kommer fortsätta att öka. Personer som lider av en psykisk sjukdom ska kunna leva i vårt samhälle precis som alla andra, men ändå finns det ett stigma mot dem. Stigmat leder till att andra människor drar sig undan från de personer som har en psykisk sjukdom. Inställningar och attityder från sjuksköterskan visar sig även vara annorlunda mot patienter med psykisk problematik. Personer som lider av psykiska sjukdomar kräver överlag mer uppmärksamhet än patienter utan psykisk sjukdom, men eftersom stigmat mot dem finns så upplever de en saknad av den uppmärksamhet de skulle behöva av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors inställningar och attityder gentemot patienter med en diagnostiserad psykisk sjukdom i somatisk heldygnsvård. Metod: Det har utförts en kvalitativ litteraturstudie baserad på Lundman och Hällgren-Granheim (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra olika kategorier med två till tre underkategorier. Kategorierna är: Stigmatiserande inställningar, Otillräcklig kunskap och information, Patienter som är en risk för dem själva och andra samt Positiv inställning trots allt…. Slutsats: Sjuksköterskor inom somatisk heldygnsvård visade sig ha varierande inställningar gentemot patienter som har en psykisk sjukdom och orsaken var ofta bristande kunskap om psykisk sjukdom och dess problematik. Detta leder till att dessa patienter inte får den vård de behöver. Ytterligare kunskap om sjuksköterskans egna inställningar och attityder kan bidra till en utveckling i omvårdnaden för patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Nyckelord: Attityder, inställningar, psykisk sjukdom, sjuksköterska, somatisk vård