• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 403
  • 2
  • Tagged with
  • 405
  • 261
  • 251
  • 156
  • 154
  • 90
  • 80
  • 77
  • 75
  • 68
  • 67
  • 67
  • 65
  • 50
  • 48
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus : En litteraturstudie

Brolund, Emelie, Jonsson, Kristin January 2016 (has links)
Bakgrund Att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan vara väldigt omvälvande och innebär inte bara att patienter kan få fysiska skador på hjärtmuskulaturen utan även att den psykiska hälsan kan påverkas. Därför är det viktigt att studera hur patienter skattar och upplever att deras livskvalitet har påverkats efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus samt vilka datainsamlingsmetoder som använts i artiklarna. Metod Examensarbetet har gjorts i form av en deskriptiv litteraturstudie utifrån 12 stycken artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Medline och PsycINFO och har granskats av båda författarna. Huvudresultat Studien visar att livskvaliteten kan förändras hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, och att många kan ha svårt att acceptera och hantera den nya situationen. I föreliggande studie framkom att patienternas brist på energi ligger till grunden för andra problem hos majoriteten av patienterna. Data har samlats in med hjälp av enkäter samt genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats Denna studie visar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information om deras tillstånd och vad de har att förvänta sig efter hjärtinfarkten för att lättare kunna acceptera och hantera den omvälvande situationen. Informationen och rehabiliteringen bör vara anpassad utifrån varje enskild individ eftersom patienterna många gånger upplever olika typer av problem och då kan behöva olika strategier för att handskas med dessa.
2

Livet efter ett hjärtstopp - ur ett patientperspektiv. : En systematisk litteraturstudie.

Kinberg, William, Sundström, Sofia January 2015 (has links)
No description available.
3

Kvinnors upplevelse av att leva med Typ 2 diabetes : En litteraturstudie

Hultman, Mikaela, Rolandsson, Johan January 2016 (has links)
I dag har cirka 450000 personer i Sverige diabetes. Typ 2 diabetes står för den största delen, cirka 85 procent. Att drabbas av diabetes kan inverka på livet och individen men god egenvård skapar goda förutsättningar för att ändå leva ett gott liv. Det är inte alltid lätt att fullgöra denna egenvård. Kvinnor i de artiklar som använts i denna studie talade om de olika roller de hade och hur de påverkade förmågan att sköta sin diabetes. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor upplever det att leva med Typ 2 diabetes. Hur påverkar sjukdomen vardagen för kvinnor som vårdar och sköter om både sig själv och andra? Metoden som använts är Axelssons analysmodell (Axelsson 2012, ss. 203-220) för litteraturstudier. Under detta analysarbete identifierades olika teman och subteman. Dessa behandlar kvinnornas förändrade självbild samt hur de hanterar sin vardag. De behandlar också kvinnornas upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande  och  hur  det  är  att  sköta  kosten.  Kvinnorna  uttryckte  att  sjukdomen påverkade deras möjligheter att fullfölja sina åtaganden gentemot familjen då de samtidigt skulle sköta sin egen sjukdom. I diskussionen belyses kost ur olika perspektiv och hur kvinnans roller påverkas av hennes sjukdom. Den bristande kommunikationen kvinnorna möter i hälso- och sjukvård diskuteras också. Det är viktigt att kvinnorna får individanpassat stöd och hjälp att hantera sin livssituation, både av hälso- och sjukvård samt av anhöriga. Stödet ska skapa bra förutsättningar för en god egenvård och hälsa. Att främja hälsa och lindra lidande är grunden för vårdvetenskapen.
4

Hur individer med smärta upplever omhändertagandet av sjukvårdspersonal på akutmottagning : En litteraturstudie

Tröjbom, Sigrid, Wallinder, Malin January 2016 (has links)
Bakgrund Smärta är en obehaglig sensorisk och känslobetonad upplevelse som kan vara förenad med vävnadsskada, och är en unik upplevelse för varje individ.Det finns fyra huvudgrupper av smärta: nociceptiv, neurogen, idiopatiskt samt psykogen smärta. Smärta är en vanlig orsak till att söka vård på akutmottagning.En akutmottagning består av många stressiga situationer, och det kan då bli en utmaning att omhänderta och bemöta smärtpatienter på bästa sätt. Syfte Att beskriva hur patienter med smärta upplever att de blir omhändertagna av sjukvårdspersonal på en akutmottagning, samt att beskriva datainsamlingsmetoden i de vetenskapliga artiklarna. Metod En litteraturstudie med en deskriptiv design. Data insamlades från 11 sökta vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat De viktigaste som belyste ett bra omhändertagande enligtpatienter som inkommer på akutmottagning med smärta, var att de fick en individanpassad och personlig kommunikation med en sjuksköterska. Kvalitén på kommunikationen nämndes av patienterna som viktig för att kommunikationen inte skulle vara tom och obemärkt. Det nämndes också som viktigt för vårdupplevelsen att sjuksköterskan visade respekt, empati och intressegentemot sin patient. För att patienterna skulle uppleva ett bra omhändertagande togs även adekvat smärtlindring med utvärdering upp som mycket betydelsefullt. Långa väntetider på obekväma väntrum i en tråkig miljö och att känna sig åsidosatt samt oinformerad om läget hade också en negativ inverkan på hur patienterna upplevde omhändertagandet av sjukvårdspersonal på akutmottagningar. Slutsats Slutsatsen i föreliggande litteraturstudie är att smärtlindring, miljö, väntetid, kommunikation och bemötande är omständigheter som har påverkan på hur patienter med smärta upplever sig blir omhändertagna av sjukvårdspersonal på akutmottagning. Dessa faktorer är alla viktiga och i kombination bidrar de till en bra upplevelse av omhändertagande hos patienten.
5

Livskvalité i palliativ vård : En kvalitativ litteraturstudie

Ernst, Elin, Elmersson, Pamela January 2017 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Det primära i palliativ vård är att öka patientens välbefinnande och livskvalité. Det finns fyra hörnstenar som den palliativa vården ska utgå ifrån för att nå detta primära mål. Dessa är: symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar patienters upplevelser av livskvalité i palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar. Nio valdes ut genom systematiska sökningar i tre olika databaser. Därefter genomfördes en kompletterande osystematisk sökning för att säkerställa att inget relevant material missades. Vid den sökningen valdes en artikel ut. Resultat: Resultatet innehåller tre kategorier: att känna sig normal, stöd från vården och förberedelser inför döden. Till varje kategori finns tre underkategorier. Resultatet innefattar faktorer som patienter i palliativ vård upplever sänker och höjer deras livskvalité. Slutsats: Vad som påverkar patienters livskvalité är individuellt. De flesta patienter upplever att kunna göra vardagliga saker som de gjort innan höjer livskvalitén i nuet. Förändringar som inträffar i sjukdomssituationen såsom trötthet och smärta upplevs sänka livskvalitén. Beroende på hur förberedelser inför döden ser ut och fortskrider så påverkas också patientens upplevelse av livskvalité.
6

Effekter av patienttillgängliga journaler ur ett patientperspektiv : En litteraturstudie

Jönsson, Helen, Linder, Johanna January 2016 (has links)
Bakgrund: I många av Sveriges landsting är patientjournaler idag mer eller mindre tillgängliga för patienterna över internet. Bland vårdpersonal har åsikterna kring detta inte varit odelat positiva. Flera vårdgivare har uttryckt oro kring det faktum att journalen kan läsas av patienterna själva. I flera studier kan man däremot se att patienttillgängliga journaler tenderar att öka patientens inflytande och delaktighet i sin egen vård. Syfte: Att undersöka patienttillgängliga journalers inverkan på vården ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt har valts för att besvara studiens syfte. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cochrane, CINAHL (Cumulative Index Nursing & Allied Health Literature) och SBU (Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering). Totalt 13 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna var av både kvantitativ, kvalitativ och mixad metodansats. Resultat: Resultatet visade att patienterna upplever flera fördelar med att journalen görs tillgänglig över internet. De huvudsakliga positiva effekterna som har kunnat identifieras är en känsla av ökad patientdelaktighet i vården, ökad kunskap om det egna hälso- och sjukdomstillståndet, upplevd förbättrad kommunikation mellan patient och vårdgivare samt en generellt högre tillfredsställelse med vården. De negativa känslor och upplevelser som patienterna uttryckt är mestadels oro kring säkerheten och huruvida journalen hålls fortsatt privat, svårigheter att förstå journalens innehåll och att ny information och resultat ibland kunde ge upphov till oro och stress.   Slutsats: Det rådande kunskapsläget visar att patienter har en positiv inställning till att kunna läsa sin journalinformation över internet. Journalen är ett verktyg för dem att bli mer delaktiga i sin egen vård. De nackdelar och hinder som patienterna upplever, så som stress över dåliga nyheter och förvirring kring språket i journalerna, bör inte förbises. Vårdpersonalen måste arbeta för att minska dessa negativa upplevelser.
7

Livet efter en stroke - att leva med funktionsnedsättningar : En litteraturstudie

Legneteg, Lovisa, Nilsson, Linnéa January 2017 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Stroke är ett globalt hälsoproblem som kan bidra till funktionsnedsättningar och många vårddagar. Detta tillstånd innebär att patienten får kämpa med sig själv och sin återhämtning för att bli bättre. Vårdpersonalens bemötande och kunskap har en betydande roll i återhämtningen, då mobilisering och rehabilitering bör ske snabbt inpå sjukdomsdebuten. Detta för att minska risken för att nedsatta funktioner kvarstår. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av att leva efter stroke. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån nio artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är kvalitetsgranskade och analyserade. Under analysprocessen framkom kategorierna: När kroppen sviker, vårdpersonalens roll i patientens vård samt återhämtningsprocessen. Resultat: Resultatet visade på att många strokedrabbade upplevde sorg, maktlöshet och oro inför framtiden. Att tappa kontrollen över kroppen kunde påverka självkänslan och deras sociala relationer. Vårdpersonalens bemötande kunde ha stor betydelse för den strokedrabbades återhämtning. Det var viktigt att vårdpersonalen hade kunskap och att de stöttade patienten med empati och god information om tillstånd och forsatt liv. Det visade sig även att hoppet var en stor drivkraft i återhämtningssprocessen. Slutsats: Återhämtning med individualiserad rehabilitering är viktigt för att återfå förlorade eller försämrade funktioner efter stroke. Vårdpersonalen bör arbeta utifrån personcentrerad vård för att patienten ska uppnå goda resultat i återhämtningsprocessen. Vi anser att vidare forskning bör inriktas på hur innehållsrik information kan nå patienten på bästa sätt.
8

Känslor hos patienten efter en hjärttransplantation - En litteraturstudie

Andersson, Malin, Skog, Hanna January 2014 (has links)
Hjärttransplantation är idag en av de effektivaste behandlingarna vid hjärtsvikt. Hjärtat är för många en symbol för själen och personligheten. Att förlora sitt hjärta och ta emot ett nytt kan resultera i blandade känslor. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens känslor efter en hjärttransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig i Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka fram artiklar. Totalt resulterade sökningen i tio artiklar som svarade på studiens syfte. Av dessa var sex kvalitativa, två kvantitativa och två mixed-methods. Resultatet redovisades i fyra olika kategorier: rädsla och oro, glädje och tacksamhet, skuld och sorg samt ilska, frustration och fientlighet. Den mest genomgående känslan var sorg, de hjärttransplanterade sorg kände sorg över att förlora sitt eget hjärta samt över att någon behövt dö för att de skulle kunna överleva. Slutsats Att genomgå en hjärttransplantation kan för patienten vara påfrestande både psykiskt och fysiskt, detta resulterar i en mängd blandade känslor.
9

Patienters upplevelse av delaktighet inom den somatiska sjukhusvården / Patients experience of participation in somatic hospital care

Jönsson, Karin, Saalo, Ulrika January 2015 (has links)
Bakgrund: Patientdelaktighet har länge varit ett uppmärksammat ämne då patienters inflytande och självbestämmande är bärande principer inom all hälso- och sjukvård. I den nya patientlag som trädde i kraft 1 januari 2015 stärks och tydliggörs patientens ställning ytterligare för att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. För att kunna skapa bättre förutsättningar för patienters upplevelse av delaktighet behövs kunskap om upplevelse av delaktighet utifrån patientperspektiv. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av delaktighet i den egna vården vid inläggning på sjukhus. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvalitativa artiklar har granskats och analyserats. Resultat: I studien har två kategorier och sex underkategorier identifierats. De två huvudkategorierna var ”Att bli bemött som unik person avgörande för upplevelsen av delaktighet” och ” Förutsättningar för upplevelsen av delaktighet”. Känslan av delaktighet är individuell och varierar från person till person men det finns dock några gemensamma nämnare som är genomgående. Dessa är att betraktas som en hel person, känna tillit och respekt, personlig uppfattning om delaktighet, att få kunskap, hur organisationen är utformad och individanpassad information. Konklusion: Huvudkategorierna i resultatet visar att bli bemött som en unik person är avgörande för upplevelsen av delaktighet samt att förutsättningarna som att få kunskap, att organisationen utformas så att delaktighet möjliggörs. Vidare behövs också individanpassad information som förutsättning för upplevd delaktighet. Vi drar slutsatsen att resultatet i detta arbete pekar på att patienterna i studierna vill ha ett förhållningssätt från personalens sida som kallas personcentrerad vård för att uppleva delaktighet. Att bli bemött som en unik person är en av de bärande principerna i personcentrerad vård.
10

Patienters upplevelser av emotionellt stöd vid cancersjukdom : En litteraturstudie / Cancer patients’ experiences of emotional support : A literature study

Modig, Emma January 2016 (has links)
Bakgrund: Cancer är en stor folksjukdom som får allvarliga konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa. Enligt statistiken kommer en av tre människor under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Att diagnostiseras med cancer orsakar stort emotionellt lidande och därav skapar ett behov av stöd. Behandlingen består ofta av kirurgi, cytostatika och strålning. Under alla dessa faser finns ett behov av emotionellt stöd från sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad patienter upplever som emotionellt stödjande åtgärder givna av sjuksköterskan under sin sjukdomsperiod med cancer. Metod: Tio kvalitativa artiklar har till denna litteraturstudie analyserats genom innehållsanalys och presenteras med kategorier och underkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier och elva underkategorier skapades efter analys av inkluderade studier. Dessa består av att få den information man behöver, relationen och bemötandets betydelse och slutligen organisationens utformning.  Slutsats: God information angående sin sjukdom och behandling samt möjligheten att kunna sälla frågor var viktigt. Att bli vårdad av varma och vänliga sjuksköterskor som visade empati och förståelse gav emotionellt stöd. Organisationen bör vara utformad så att sjuksköterskor kan erbjuda stödjande åtgärder när patienten upplever ett behov av detta.

Page generated in 0.0972 seconds