• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 228
  • 4
  • Tagged with
  • 232
  • 172
  • 163
  • 102
  • 97
  • 55
  • 50
  • 38
  • 36
  • 35
  • 34
  • 33
  • 33
  • 33
  • 32
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Omvårdnad vid inducerad hypotermibehandling

Gordh, Birgitta, Nilsson, Karin, Svedin, Inger January 2008 (has links)
<p>Varje år drabbas 15 000 svenskar av prehospitalt hjärtstopp. Vid ett flertal sjukhus i Sverige har inducerad hypotermi visat sig vara ett bra behandlingsalternativ för att minimera neurologiska handikapp. Studier som bedrivits i Europa och Australien tyder på att ett snabbt omhändertagande med nedkylning av patient till 33-34°C under 12-24 timmar visat på förbättrad överlevnad och livskvalitet för patienten. Sjuksköterskans omvårdnad vid behandlingen är viktig. Syftet var att beskriva den specifika omvårdnaden av patienter vid inducerad hypotermibehandling efter prehospitalt hjärtstopp. Metoden var en litteraturstudie där 6 vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten av artiklarna visar att själva omhändertagandet varierade, beträffande övervakning av medvetandenivå, temperaturmätning, blodprovstagningar och profylax. Det gick inte att utläsa om behandlingstiden, 12 eller 24 timmar, påverkade hur omvårdnaden utfördes. Det finns inga gemensamma direktiv om hur sjuksköterskan bäst kan ta hand om patienter vid inducerad hypotermibehandling. Ytterligare forskning krävs då det som hittills främst studerats varit av medicinsk karaktär. Vidare forskning där sjuksköterskans omvårdnad fokuseras på är angelägen.</p>
2

Omvårdnad vid inducerad hypotermibehandling

Gordh, Birgitta, Nilsson, Karin, Svedin, Inger January 2008 (has links)
Varje år drabbas 15 000 svenskar av prehospitalt hjärtstopp. Vid ett flertal sjukhus i Sverige har inducerad hypotermi visat sig vara ett bra behandlingsalternativ för att minimera neurologiska handikapp. Studier som bedrivits i Europa och Australien tyder på att ett snabbt omhändertagande med nedkylning av patient till 33-34°C under 12-24 timmar visat på förbättrad överlevnad och livskvalitet för patienten. Sjuksköterskans omvårdnad vid behandlingen är viktig. Syftet var att beskriva den specifika omvårdnaden av patienter vid inducerad hypotermibehandling efter prehospitalt hjärtstopp. Metoden var en litteraturstudie där 6 vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten av artiklarna visar att själva omhändertagandet varierade, beträffande övervakning av medvetandenivå, temperaturmätning, blodprovstagningar och profylax. Det gick inte att utläsa om behandlingstiden, 12 eller 24 timmar, påverkade hur omvårdnaden utfördes. Det finns inga gemensamma direktiv om hur sjuksköterskan bäst kan ta hand om patienter vid inducerad hypotermibehandling. Ytterligare forskning krävs då det som hittills främst studerats varit av medicinsk karaktär. Vidare forskning där sjuksköterskans omvårdnad fokuseras på är angelägen.
3

Livet efter ett hjärtstopp - ur ett patientperspektiv. : En systematisk litteraturstudie.

Kinberg, William, Sundström, Sofia January 2015 (has links)
No description available.
4

Hjärtstopp - ett avbrott i livet : En litteraturstudie

Carlsson, Emma, Qvarnström, Anna-Karin January 2015 (has links)
I Sverige drabbas ungefär 27 personer av hjärtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det är alltså ca 10 000 människor varje år som får plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Det är av största vikt att behandling påbörjas så fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det är svårt att förutsäga vilka som kommer drabbas av hjärtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan träffa på dessa patienter, oavsett arbetsplats, är det en fördel att veta hur hjärtstoppet påverkat patienten. För att kunna ge det stöd som behövs. Syftet med arbetet var att undersöka hur personer som överlevt ett hjärtstopp upplever sin livssituation. En litteraturöversikt användes som metod. Litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga artiklar varav fem var kvalitativa och fyra kvantitativa studier. Samtliga artiklar granskades för att svara på forskningsfrågan. Ur analysen framkom tre huvudteman från de kvalitativa studierna och ur kvantitativa studierna framkom två huvudteman. Resultatet visar att livskaliten påverkas hos de personer som överlevt hjärtstopp. Det framkom förändringar i psykiska och fysiska aspekter men även existentiella. Huvudfynd ur de kvantitativa artiklarna var även dessa relaterade till psykiska och fysiska förändringar. Slutsatsen är att kunskap som gäller patientens upplevelse av sin vardag efter ett hjärtstopp är viktig. En individanpassad vård utgående från ett livsvärldsperspektiv bör vara utgångspunkt för sjuksköterskors vårdande för denna patientgrupp.
5

Fysiologiska utmaningar för intensivvårdssjuksköterskan vid inducerad hypotermibehandling

Lundström, Emma January 2014 (has links)
Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 10 000 svenskar per år, överlevnaden är fortfarande låg med bara några procent som skrivs ut från sjukhus levande. En relativt ny behandlingsform är att kyla ner patienterna till 32-34 °C i 24 timmar, för att minimera de neurologiska skador som uppstår vid syrebrist i hjärnan. Syfte: Det främsta syftet var att beskriva vilka fysiologiska förändringar som sker i kroppen under inducerad hypotermibehandling och hur intensivvårdssjuksköterskan bör ställa sig till dem. Det sekundära syftet var att undersöka om de områden som framkommer i litteratur granskningen finns beskrivna i de behandlingsriktlinjer som används på Centralintensiven på ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie där 28 vetenskapliga primärpublikationer granskades. Resultat: Resultatet visade fyra områden i omvårdnaden av patientgruppen som är av stor utmaning för intensivvårdssjuksköterskan och fem områden som är av måttlig utmaning. De mest utmanande områdena var att hålla patienten på måltemperatur, att inte låta patienten kylas för kallt eller låter patienten stiga för högt i temperatur under behandlingstiden. Blodtrycks reglering med hjälp av inotropi och vasopressorer kommer att kräva en observant sjuksköterska. Blodsocker nivåerna skiftar både åt det högre och åt det lägre håller under hypotermibehandlingen, med störst risk för hypoglykemi under uppvärmningsfasen. De behandlingsriktlinjer som används på centralintensiven baserar sig på vissa sedvanliga rutiner för avdelningen som inte finns beskrivna i riktlinjerna. Slutsats: Omvårdnaden av hypotermibehandlade patienter är komplex och behöver ett kompetent och observant vårdteam. För att vårda patientgruppen krävs förutom behandlingsriktlinjer, liknade det granskade dokumentet, tydliga rutiner och riktlinjer för vård av intensivvårdspatienter med sviktande vitala funktioner. / Background: Every year 10 000 Swedish people suffer from cardiac arrest and the prognosis is still very poor with only a few procent that survive hospital discharge. A relatively new treatment is therapeutic or induced hypothermia that lowers the body’s core temperature to 32-34 °C for 24 hours in order to minimize the neurologic damage that occur from cerebral hypoxia. Aim: The primary aim was to describe the different physiological changes in the body during therapeutic hypothermia and how the intensive care nurse should relate to them. The secondary aim of the study was to investigate if the different areas that are identified in the literature review is presented in the local treatment protocol used at the CICU at a university hospital in Sweden. The treatment protocol used at CICU is based on normal routines witch is not described in the protocol. Method: Literature review of 28 scientific articles. Result: There were five nursing areas of hard challenge and four nursing areas of moderat challenge. Among the hardest was to keep the patient at target temperature and not allow them to drop to low or rise to high during the treatment. Blood pressure management with inotropic and vasopressor agents requires an alert nurse. Blood glucose levels may change during treatment and the risk for hypoglycaemia is highest during rewarming. Conclusion: The nursing care of therapeutic hypothermia treated patients is complex and requires a competent and alert care team. To care for this group of patients it’s required, in addition to the reviewed treatment protocol, clear procedure rutines and guidelines for the care of ICU patients with failing vital functions.
6

Livet efter ett plötsligt hjärtstopp : En litteraturstudie

Kindberg, Anna, Häggblad, Karin January 2013 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av det dagliga livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes baserad på 13 vetenskapliga artiklar vilka kvalitetsgranskades. Sökning av artiklarna är genomförda i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kompletterande sökning utfördes manuellt. Analys gjordes utifrån Axelssons beskrivning av litteraturstudie, samt med inspiration av Hellgren, Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av det dagliga livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp varierade stort. Livet påverkades på flera sätt utifrån sociala, fysiska, mentala och existentiella aspekter. Till stor del upplevdes livet som positivt med få kvarstående symtom efter en tid. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att lyssna in patientens upplevelse och därigenom kanske medverka till att patienten accepterar sin situation. Accepteras situationen och någon slags mening infinner sig ökar förutsättningarna att gå vidare i livet. Genom att uppmärksamma upplevelsen av att det dagliga livet i högsta grad är individuellt och innefattar flera aspekter ökar förutsättningarna till en god omvårdnad. Varje patient bör bemötas utifrån sin unika livsvärld för att finna resurser och ett sammanhang i tillvaron.
7

Patienters upplevelse av livskvalitet efter hjärtstopp samt hur livet påverkades hos närstående : En litteraturöversikt

Wickman, Fatima January 2012 (has links)
Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet. Trötthet var uttalat hos patienterna vilket påverkade livskvaliteten negativt. Även närstående upplevde en ökad trötthet med tillägg av andra fysiska symtom. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) var vanligt hos patienterna men påverkade endast den fysiska upplevelsen av livskvalitet. Oro, ångest och depression var vanligt förekommande hos patienter och var korrelerat till en sämre livskvalitet. Dessa symtom var även vanliga hos närstående. Sociala relationer upplevdes som viktiga hos både patienter och närstående. Livskvalitet upplevdes i relation med närstående. Kvinnor upplevde en sämre social funktion än män. Närstående kände sig isolerade och var rädda för att uppröra sin partner. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp påverkar patientens livskvalitet både fysiskt, psykiskt och socialt. Även närstående påverkas i hög grad. Både patienter och närstående skulle vara behjälpliga av stöd och vägledning tiden efter hjärtstopp. Stödgrupper för närstående i liknande situationer ansågs kunna minska den psykiska påfrestningen. Sjuksköterskans roll var att tidigt försöka identifiera patienter och närstående i riskzonen för att utveckla stressyndrom.
8

När hjärtat stannar

Ingvarsdotter, Sofie January 2010 (has links)
Om ett hjärta stannar, är döden endast tio minuter bort.  För att överleva ett hjärtstopp gäller det att ha marginalerna på sin sida. Faktorer som tid, plats och omgivning är helt livsavgörande.
9

Sjuksköterskans upplevelser av hjärtstopp i samband med hjärt- och lungräddning

Johansson, Jenny, Faxe, Anette January 2015 (has links)
Bakgrund: Tusentals människor i Sverige drabbas av hjärtstopp varje år, var av ca 5000 på sjukhus. Ett obehandlat hjärtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- lungräddning (HLR), inne på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En kvalitativ analys genomfördes med stöd av Forsberg och Wengström. Resultat: I resultatet framkom fem olika kategorier som handlade om sjuksköterskors upplevelser: upplevelser av att känna sig osäker, upplevelser av kaos och stress, upplevelser av otydligt ledarskap och oklara roller, upplevelser i samband med familjens närvaro, upplevelser av stöd från kollegor. Slutsatser: Att sjuksköterskor behöver höja sin kompetens, både under utbildning och fortlöpande under sin karriär. Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet och stress i samband med hjärtstopp och HLR. Detta kom att visa sig i olika uttryck och skepnader. Hjärtstoppsövningar och debriefing kunde bli en möjlighet för att träna, ventilera, dra lärdom av eventuella misstag och att få stöd av kollegor. Detta sammantaget skulle kunna minska stress och osäkerhet, inför kommande hjärtstoppssituationer.
10

Personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstillestånd : – En litteraturstudie

Rådström, Sofia, Tinnert, Helena January 2015 (has links)
Bakgrund: Varje år drabbas cirka 15000 personer i Sverige av plötsligt oväntat hjärtstopp, av dem överlever cirka 1200. Forskning har visat att andelen som överlever ett hjärtstopp ökar och därmed finns ett ökat behov av att förbättra kunskapen om hur livet påverkas för personer som överlevt. Studier har visat att överlevare drabbas av minnessvårigheter, ångest, brist på energi och nedsatt fysisk funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstillestånd. Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Åtta kvalitativa studier valdes ut och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att personerna upplever känslomässiga svårigheter och att de lever med begränsningar. De upplever förändringar i det sociala livet, existentiella frågor uppkommer och de får en ny syn på livet. Konklusion: Livet efter ett hjärtstopp innebär fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. För att sjuksköterskan ska kunna möta personen utifrån sina unika förutsättningar och behov behöver hen ha förståelse för vad personen upplever. Genom samtal kring upplevelserna kan sjuksköterskan stötta och hjälpa personen att bearbeta sina känslor och återfå sitt sammanhang.

Page generated in 0.0416 seconds